Tungt BNP-fall i USA – Trump: “Därför skedde det”

2025 05 01

På onsdagen har dystra siffror kommit i USA.

Det ekonomiska klimatet blir allt tuffare på andra sidan Atlanten.

På onsdagen framgår att USA:s BNP sjunker rejält under det första kvartalet.

Det är det första kvartalet med negativ tillväxt sedan första kvartalet 2022, rapporterar CNBC.

BNP faller

USA:s bruttonationalprodukt – BNP – minskade med 0,3 procent i årstakt under det första kvartalet 2025, och den amerikanska börsen faller kraftigt på beskedet.

Donald Trump menar att det inte har något att göra med hans tullar.

– Det här är Bidens aktiemarknad, inte Trumps. Jag tog inte över förrän den 20 januari. Tullarna kommer snart att börja slå igenom och företagen börjar flytta till USA i rekordantal, skriver Trump på Truth Social.

“Ta det lugnt”

Den amerikanske presidenten fortsätter.

– Vårt land kommer att blomstra, men vi måste bli av med Bidens konsekvenser. Detta kommer att ta ett tag, har INGET ATT GÖRA MED TULLARNA, bara att han lämnade oss med dåliga siffror, men när bommen börjar kommer den att vara som ingen annan. VAR TÅLMODIGA!!!

Tungt fall

BNP-beskedet var en kraftig nedgång efter en tillväxt på 2,4 procent i årstakt under föregående kvartal, även om nedgången inte blev så kraftig som vissa bedömare hade förutspått.

BBC:s Natalie Sherman skriver att “nedgången drevs av minskade offentliga utgifter och en mer än 40 procentig ökning av importen – som räknas mot tillväxten – då företagen jobbar för att komma före tullarna”.

– Denna rapport, som fokuserar på en period innan USA:s president Donald Trumps mest långtgående tullar tillkännagavs, kommer sannolikt inte att avgöra debatten om hur ekonomin mår.

“Befriats från tillväxt”

Demokraterna väntade inte med kritiken.

Kongressledamoten Ritchie Torres från New York har gått ut i sociala medier och kritiserat Vita huset för BNP-fallet.

– Nu är det officiellt: Donald Trump har äntligen befriat den amerikanska ekonomin – från tillväxt. BNP krympte med 0,3 procent. Han gör recessioner “great again”.

Amerikanska börsindex faller på onsdagen efter BNP-beskedet.

Den svenska börsen var på grön mark när den stängde för en halvdag.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Trump dundrar – ”Vi ska ta över ön”

2026 06 11

Vapenvilan tycks vara över.

Nu genomför USA och Iran omfattande attacker mot varandra igen.

Efter att Iran skjutit ner en amerikansk helikopter har USA:s president Donald Trump bekräftat återupptagna attacker mot iranska måltavlor.

På torsdagseftermiddagen säger han att USA “inom kort” kommer att ta över Khargön.

Attackerar ikväll

Den amerikanska presidenten framhåller att fler attacker är att vänta under kvällen.

– USA kommer att slå till mot Iran (vars flotta, flygvapen, radar, luftvärn och alla andra former av försvar, tillsammans med merparten av dess offensiva förmåga, är BORTA!), MYCKET HÅRT I KVÄLL, skriver Trump på Truth Social.

Enligt Trump är det inte bara flyganfall och missilattacker att vänta för Iran.

“Ska ta över den”

Presidenten menar även att USA “inom kort” kommer att ta över den viktiga iranska ön Kharg.

Han jämför situationen med vad som hände i Venezuela tidigare i år.

– Vid någon tidpunkt i en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att inta ön Kharg och andra delar av oljeinfrastrukturen, och ta total kontroll över deras olje- och gasmarknader, i likhet med vad vi har gjort med Venezuela, vilket fungerar utmärkt för både Venezuela och USA.

Det är Khargön

Khargön ligger ungefär 32 kilometer utanför Irans norra golfkust.

I decennier har den fungerat som Irans huvudsakliga oljeexportterminal och har historiskt sett hanterat 85–95 procent av landets råoljeexport, uppger CBS News.

Oljefartygen lastar där på olja som vanligtvis ska genom Hormuzsundet.

Saddam Hussein attackerat tidigare

Khargön är en av de viktigaste platserna i Iran när det kommer till landets oljeindustri – och det är inte första gången de varit föremål för attacker.

Under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet skickade Saddam Hussein irakiska stridsflygplan för att upprepade gånger bomba ön, i ett försök att strypa Irans oljeintäkter.

Anläggningarna skadades då svårt, men Iran fortsatte att reparera dem och exporten kunde fortsätta.

Foto: By Unknown author - Private collection, Public Domain resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

2026 06 12

Putin nås av katastrofsiffror.

En av Rysslands viktigaste sektorer noterar ett ras i produktionen för sjätte månaden i rad.

Raset kan få stora konsekvenser för Putinregimen och finansieringen av kriget i Ukraina.

Djup kris för Putin – 31 attacker

Den ryska oljeproduktionen är i djup kris, rapporterar The Moscow Times.

I maj månad utökade Ukraina sina drönarattacker mot rysk oljeinfrastruktur.

Minst 31 attacker genomfördes mot bland annat raffinaderier, exportterminaler och pipelines.

Det är det största antalet sedan krigets början, enligt tidningen, och konsekvenserna är tydliga.

– Rysslands oljeproduktion har minskat för sjätte månaden i rad, där ökande ukrainska drönarattacker mot landets energiinfrastruktur bidrar till nedgången genom att störa lagrings- och transportanläggningar som behövs för att upprätthålla produktionen, rapporterar tidningen.

Putinregimen är nu hårt pressad.

Produktionen sjunker – drabbar rysk ekonomi

I maj sjönk den ryska råolje- och kondensatproduktionen till 9,009 miljoner fat per dag, enligt tidningen.

Sedan dess har den genomsnittliga dagsproduktionen minskat med ungefär 370 000 fat.

Rysslands dagliga produktionen ligger nu cirka 960 000 fat under landets OPEC+-kvot.

Samtidigt har dock exporten av råolja ökat, eftersom attackerna har gjort att landet inte kan bearbeta oljan i samma utsträckning. Men siffrorna är trots det ett stort problem för Kreml. Bearbetningsvolymerna har i juni sjunkit till de lägsta nivåerna på två decennier.

De ukrainska attackerna får stora konsekvenser för Ryssland, då oljeindustrin spelar en helt avgörande roll för Kremls finansiering av kriget i Ukraina. Och även situationen i Ryssland påverkas.

– Olje- och gasintäkter är fortfarande en av Kremls viktigaste finansieringskällor och står för ungefär en fjärdedel till en tredjedel av de federala budgetintäkterna under de senaste åren, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen