Trump varnar för ”ekonomisk katastrof”

2025 11 11

En “ekonomisk katastrof” kan vara nära förestående i USA.

Det säger president Donald Trump.

Som bekant har mycket av hans ekonomiska politik sedan installationen handlat om tullar gentemot andra länder.

Trump hävdar att tullarna för in mycket pengar i landet – och om de stoppas av USA:s Högsta domstol så är en “ekonomisk katastrof” att vänta, rapporterar Reuters.

Trump varnar

Donald Trump säger att USA står inför en ekonomisk och nationell säkerhetskatastrof om Högsta domstolen dömer emot hans användning av en nödbefogenhetslag för att införa omfattande tullar mot nästan alla länder.

Han menar dessutom att fel siffror cirkulerar när det kommer till hur mycket pengar som skulle behöva betalas tillbaka om Högsta domstolen dömer emot hans tullar.

– De ger inte de rätta siffrorna.

“Katastrof”

Så här låter det från den amerikanska presidenten:

– Det skulle bli en ekonomisk katastrof. Det skulle bli en nationell säkerhetskatastrof om vi förlorade målet i Högsta domstolen.

Läs mer: Företag från hela världen ska till Sverige – helt nytt samarbete

Möjlig utdelning

Relaterat till inkomsten från tullarna har Donald Trump även sagt att han kommer att dela ut 2 000 dollar till medel-och låginkomsttagare.

Det motsvarar lite drygt 19 000 svenska kronor.

Farhågor om inflationen

Utdelningen kommer enligt den amerikanska presidenten från de stora summor pengar som dras in med hjälp av tullarna, rapporterar CBS News.

För räkenskapsåret som slutade den 30 september, samlade den federala regeringen in 195 miljarder dollar i tullavgifter, enligt USA:s finansdepartement.

Samtidigt oroar sig ekonomer över att en sådan bred utdelning kan spä på inflationen, som alltjämt ligger en bit över tvåprocentsmålet i USA.

Enligt de senaste siffrorna ligger inflationstakten på andra sidan Atlanten kring tre procent.

Läs mer: Lukasjenko rasar – hotar Litauen

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

S och SD stoppar löneregel för anställda

2026 03 26

För bara några dagar sedan meddelade regeringen att förberedelser vidtas för att införa det så kallade lönetransparensdirektivet.

Åtgärden syftar till att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivare ska bli tvungna att lämna information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling innan eller i ett tidigt stadie av rekryteringen. Dessutom ska arbetsgivare inte få fråga arbetssökande om deras tidigare lön, och inte heller hindra arbetstagare att berätta för andra om sin lön. 

– Lönediskrimineringen måste bort. Lika lön ska gälla oavsett kön. Regeringen föreslår nu tydliga och uppföljningsbara regler som bland annat ger rätt till insyn i hur löner sätts, och i faktiska löneskillnader hos arbetsgivare. Det ger nya konkreta verktyg för att åstadkomma förändring, sade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) när förslaget presenterades.

Uppgifter: S och SD sätter stopp

Nu stoppas regeringens förslag, rapporterar Aftonbladet.

Enligt uppgifter till tidningen är både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna emot det nya lönetransparensdirektivet.

Motståndet från S och SD innebär att förslaget saknar majoritet i riksdagen.

– Det är ett dåligt förslag och det finns en bred kritik mot det. Det har jag lyft i möten med arbetsmarknadsdepartementet och i riksdagen, säger Magnus Persson (SD), ordförande i arbetsmarknadsutskottet, till Aftonbladet.

– Vi måste värna vår svenska arbetsmarknadsmodell betydligt bättre, fortsätter han.

”Komplicerade och svårtolkade krav”

Kritik kommer även från näringslivet.

– Den nya lagen ställer många nya komplicerade och svårtolkade krav på arbetsgivare. Kravens omfattning kräver att arbetsgivarna får en rimlig förberedelsetid, säger Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, i ett uttalande.

FAKTA: Lönetransparensdirektivet

- Våren 2023 beslutade EU om ett nytt direktiv, det så kallade lönetransparensdirektivet.

- Syftet med direktivet är att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Det ska ske genom att öka arbetssökandes och arbetstagares insyn i lönesättningen bland annat genom information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling, samt genom stärkta efterlevandemekanismer.

- I maj 2023 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle ta ställning till hur lönetansparensdirektivet ska genomföras i svensk rätt.

- Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: Henrik Nyström resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

26 mars 2026

UPPGIFTER: USA säger stopp – mardrömsbesked för Europa

2026 03 26

USA kan fatta ett beslut som får stora konsekvenser för Ukraina och Europa.

Europa hjälper Ukraina genom att köpa vapen av USA.

Men nu överväger USA att omdirigera militära resurser till Mellanöstern.

Uppgifterna väcker stor oro i Kyiv och i hela Europa.

Kan sätta stopp

Pentagon överväger att omdirigera vapen som är avsedda för Ukraina till Mellanöstern, uppger källor med insyn i ärendet för Washington Post.

Skälet är att USA utökar sina militära operationer mot Iran, och anser sig behöva resurserna där.

Det handlar bland annat om Patriot-missiler.

Kyiv fruktar nu stora förseningar eller uteblivna leveranser av resurser till luftförsvaret, där behovet är akut till följd av ökade ryska attacker, rapporterar Kyiv Independent.

De resurser som kan omdirigeras inkluderar interceptor-missiler såsom Patriot, som har beställts till Ukraina via programmet Prioritized Ukraine Requirements List (PURL). Det är inom ramen för detta program som Natoländer beställer vapen till Ukraina av USA.

En ukrainsk tjänsteman bekräftar att uppgifterna har väckt stor oro i Kyiv, rapporterar tidningen.

Uppgifterna är även oroande för hela Europa, bland annat för att Ukrainas möjlighet att försvara sig påverkar hela Europas säkerhet. Europa fruktar också att deras egna beställningar kan påverkas.

”Kan inte kommentera”

Från amerikanskt håll försöker man lugna sina allierade.

En tjänsteman från USA:s krigsdepartement säger att USA är fortsatt engagerade i sina allierades säkerhet.

– Amerikas militär är den mäktigaste i världen, och vi kommer att se till att USA:s styrkor och våra allierades och partners styrkor har vad de behöver för att kämpa och vinna, säger tjänstemannen till tidningen.

Tjänstemannen vill dock inte gå in på några detaljer, och dementerar alltså inte uppgifterna om att militära resurser dirigeras om från Ukraina till Iran.

– Av operativa säkerhetsskäl kommer vi inte att kommentera några specifika allierade eller partnerbehov eller pågående insatser för att stödja dem, säger tjänstemannen.

Något beslut i frågan är dock inte fattat än, enligt källorna.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen