Trump slår till med full kraft – rasar mot ”häxjakt”

2025 07 10

Donald Trump agerar stenhårt i protest mot vad han beskriver som en “häxjakt”.

Den amerikanske presidenten hotar nu med synnerligen höga tullar mot Brasilien.

En av de bidragande anledningarna till att Trump nu sätter siktet på Brasilien har att göra med att han tycker att den tidigare presidenten Jair Bolsonaro behandlas fel.

Trump beskriver det som en “häxjakt” – och kräver att det ska upphöra omedelbart.

“Häxjakt”

Bolsonaro, som tidigare har uttalat sig om sin närhet till Trump, står inför rätta för påstådda försök att iscensätta en kupp mot den sittande presidenten Lula da Silva.

– Brasilien gör en fruktansvärd sak när det gäller behandlingen av den tidigare presidenten Jair Bolsonaro, skriver Trump på Truth Social.

– Jag har sett på, och det har världen också, hur de inte har gjort något annat än att ge sig på honom, dag efter dag, natt efter natt, månad efter månad, år efter år!

50-procentiga tullar

USA:s president Donald Trump hotar nu Brasilien med en förödande tull på 50 procent från och med den första augusti, enligt ett brev som han har skickat till landets president.

– Det fina folket i Brasilien kommer inte att stå ut med vad de gör mot sin tidigare president, fortsätter Trump.

– Jag kommer att följa häxjakten på Jair Bolsonaro, hans familj och tusentals av hans anhängare mycket noga. Den enda rättegång som borde ske är en rättegång av Brasiliens väljare – det kallas ett val. LÄMNA BOLSONARO IFRED!

Läs mer: Stor besvikelse för Trump i viktiga kärnfrågan

da Silva svarar

Lula da Silva lovar att återgälda Trump om han gör verklighet av sitt hot.

– Brasilien är en suverän nation med oberoende institutioner och kommer inte att acceptera någon form av förmyndarskap, skriver han på X.

– Alla åtgärder för att ensidigt höja tullarna kommer att besvaras mot bakgrund av Brasiliens lag om ekonomisk ömsesidighet.

Har underskott

Trump har sedan installationen förespråkat tullar som ett verktyg för att vända det amerikanska handelsunderskottet.

Nämnvärt i sammanhanget är att till skillnad från de 21 andra länder som har fått brev från Trump den här veckan hade Brasilien ett handelsunderskott på 6,8 miljarder dollar med USA förra året, vilket innebär att USA exporterade mer varor dit än det importerade därifrån, uppger CNN.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

2025 07 09

Det råder nu stor oro hos Rysslands centralbank.

Nu kommer besked om att stora pengar flödar ut från Ryssland.

En ny rapport från landets centralbank visar att de ryska hushållen skickade rekordhöga 52,3 miljarder rubel -- nästan 650 miljoner dollar -- till utländska mäklare i maj, rapporterar Moscow Times.

Det motsvarar över sex miljarder svenska kronor.

Stora utflöden

Siffran överträffar den tidigare toppnoteringen på 45,2 miljarder rubel (580 miljoner dollar) som noterades i december 2023 och till och med de 42,1 miljarder rubel (540 miljoner dollar) som flyttades utomlands i oktober 2022, den första månaden efter Kremls ”partiella” militära mobilisering.

Före Rysslands invasion av Ukraina 2022 ägde privatpersoner vanligtvis internationella aktier via inhemska plattformar som S:t Petersburgbörsen, som har handlat med utländska värdepapper sedan 2014, och Moskvabörsen, som lanserade sådana erbjudanden 2020.

Oro hos centralbanken

Omfattande sanktioner, ökande kapitalkontroller och statlig inblandning i den privata sektorn har fått investerare att söka säkerhet utanför Ryssland. 

Enligt uppgifter från centralbanken skickade ryssarna 226 miljarder rubel (2,9 miljarder dollar) till utländska mäklare under 2024, en ökning med 58 procent från föregående år. 

Ytterligare 141 miljarder rubel (1,8 miljarder dollar) har redan överförts under de första fem månaderna 2025. 

Centralbanken har under lång tid uttryckt oro över ryska investerares intresse för utländska mäklare och varnat för risken för ett ”betydande utflöde av inhemska pengar till globala finansinstitut”.

Budgetunderskottet stiger

Samtidigt kommer besked om att det ryska budgetunderskottet stiger.

Rysslands budgetunderskott uppgick till 3,69 biljoner rubel (46,89 miljarder dollar), eller 1,7 procent av bruttonationalprodukten, under första halvåret, vilket är samma nivå som väntas för helåret, uppger Reuters.

Med en fjärdedel

De statliga försvarsutgifterna höjdes med en fjärdedel 2025 till 6,3 procent av BNP, den högsta nivån sedan kalla kriget, samtidigt som landet fortsatte kriget i Ukraina, som nu är inne på sitt fjärde år.

– Regeringen planerar att utnyttja sina finanspolitiska reserver för 447 miljarder rubel, eller cirka en tiondel av sina likvida tillgångar, för att balansera budgeten 2025, uppger Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

2025 07 09

Kreml har gjort stora beslag till ett värde av 50 miljarder dollar.

I Ryssland är det mycket som har förändrats sedan diktatorn Vladimir Putin inledde sitt krig mot Ukraina.

Den ryska regimen har bland annat tagit kontroll över enorma tillgångar.

Kreml har genomfört nationaliseringar till ett värde av motsvarande 50 miljarder dollar, enligt en ny rapport.

Förstatligar tillgångar

Ryssland har alltså förstatligat privata tillgångar till ett värde av 50 miljarder dollar sedan invasionen av Ukraina inleddes, visar en rapport från advokatbyrån NSP i Moskva, rapporterar The Moscow Times.

Det rör sig om en enorm summa – som ungefär motsvarar landets årliga budgetunderskott eller en tredjedel av dess militära utgifter, enligt tidningen.

Enligt NSP har man dokumenterat 102 fall av beslagtagande av privata tillgångar sedan kriget inleddes.

Det rör sig om privata verksamheter inom många olika branscher, varav många anses strategiskt viktiga för Rysslands krig.

– Kreml löser två problem samtidigt, menar Rysslandsexperten Andrei Yakovlev vid Harvarduniversitetet, enligt tidningen.

När verksamheterna så småningom säljs vidare så får man intäkter, samtidigt som man knyter affärseliten till regimen, enligt experten.

Bortser från rättsnormer

Rysslands konstitutionsdomstol har avskaffat preskriptionstiden för avtal gällande privatisering, vilket har gjort att ryska myndigheter kan se över och i vissa fall upphäva avtal som går tillbaka till 90-talet, enligt tidningen.

När det gäller utländska företag har man också kringgått internationella avtal och regler med hjälp av ett presidentdekret som tillåter ”tillfällig” statlig kontroll.

Beslag görs ofta med hänvisning till lagar om strategiska nationella intressen.

Vissa beslag görs också med hänvisning till påstådd korruption, oegentligheter vid privatiseringen, åtgärder mot ”extremism”, med mera, enligt advokatbyrån.

Ryska staten hänvisar till att man måste skydda ”nationella intressen”, men kritiker menar att rättsnormer urholkas och att man då också tappar investerares förtroende.

Foto: Avinash Kumar resp President of Russia Office

Text: Redaktionen