När Donald Trump firade 100 dagar som president i april gjorde han ett märkbart uttalande.

Han hävdade att 200 handelsavtal redan var klara, rapporterar CNN.

Mer än tre månader senare har dock bara tre färdiga handelsavtal kunnat presenteras, enligt kanalen.

Lovade mycket

President Trump har slutit handelsavtal med Kina, Storbritannien och Vietnam.

Det är tre viktiga handelsavtal för USA, men långt ifrån de 200 som Donald Trump utlovade.

Idag den 9 juli löpte Trumps ursprungliga deadline ut. Då skulle alla länder ha nått ett avtal med USA eller ställas inför hårda tullar.

Sedan dess har Trump dock tvingats inse att tiden inte räcker till. Presidenten gick därför med på att flytta fram deadline till den 1 augusti.

Ett avtal mellan USA och EU uppges vara nära, men med andra länder har Trump större problem.

Besviken och frustrerad

Trump är besviken och har uttryckt stor frustration över svårigheten att uppnå handelsavtal.

På tisdagen sade Trump att hotet om tullar har tvingat länder till förhandlingsbordet på ett framgångsrikt sätt.

Men samtidigt tycker han att de avtal som andra länder har erbjudit USA är oacceptabla.

– De säger: ”Vi kommer att ge er fullständig tillgång, och ni behöver inte betala några tullar, men snälla, ta inte ut tullar från oss”, och vi gillar inte det avtalet, sade Trump.

– Vi är inte hårdföra, men det är dags att USA börjar samla in pengar från länder som lurade oss – lurade oss – och skrattar bakom ryggen på oss åt hur dumma vi var, tillade presidenten, enligt kanalen.

Ett avtal med EU sägs alltså vara nära förestående.

Men Trump vill få till fler avtal och har den här veckan skickat ut tullbrev till en rad olika länder. I breven hotar han med att införa höga tullar från och med den 1 augusti om ingen överenskommelse nås.

De senaste dagarna har förhandlingarna hårdnat med bland annat Indien, där det tidigare har funnits stora förhoppningar om ett bra avtal. Trump har även stött på patrull när det gäller viktiga länder som Japan och Sydkorea.

Trumps löfte om 200 avtal är alltså fortfarande långt ifrån att förverkligas.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen