Det uppger han i ett brev till Natos medlemsländer.

Presidenten ställer dock ett tydligt krav för att införa sanktionerna. Han kräver att samtliga Natoländer inför lika hårda sanktioner och stoppar importen av rysk olja.

– Jag är redo att införa massiva sanktioner mot Ryssland när alla Natoländer är överens om att göra samma sak, och när alla Natomedlemmar SLUTAR KÖPA OLJA FRÅN RYSSLAND, skriver Trump som själv har publicerat brevet på sin sociala medieplattform Truth Social. 

– Natos engagemang för att vinna har varit långt under 100 procent. Vissa länders köp av rysk olja har varit chockerande, fortsätter presidenten.

– Det försvagar kraftigt er förhandlingsposition och förhandlingsstyrka gentemot Ryssland. Hur som helst är jag redo att ”slå till” när ni är det. Säg bara till när?

”Då tar kriget slut snabbt”

Vidare uppmanar Trump Natoländer att införa tullar på mellan 50 och 100 procent mot Kina, för att ytterligare öka trycket på Ryssland.

– Om Nato gör som jag säger kommer kriget att ta slut snabbt, hävdar den amerikanske presidenten.

USA:s energiminister Chris Wright har framfört samma ståndpunkt inför ett möte med EU:s energikommissionär Dan Jørgensen tidigare i veckan, rapporterar Dagbladet.

Då ska importen upphöra

EU förbereder sig för att helt fasa ut rysk energi. Målsättningen är att importen av gas och olja från Ryssland ska vara avslutad senast 2027.

Den ryska gasen ska fasas ut enligt följande:

- Från den 1 januari 2026 förbjuds import av rysk gas enligt nya avtal.

- Importen enligt befintliga kortfristiga avtal ska upphöra senast den 17 juni 2026.

- Länder utan kust får undantagsvis fortsätta att importera rörledningsgas enligt kortfristiga avtal med koppling till långfristiga avtal fram till slutet av 2027.

- Import enligt långfristiga avtal ska upphöra senast i slutet av 2027.

När det gäller oljan uppmanas EU-länder som fortfarande importerar rysk olja att ta fram diversifieringsplaner för att fasa ut all oljeimport senast 2027.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Ett misstänkt drönarangrepp har slagit till mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern under natten.

Attacken har orsakat materiella skador men inga personskador har rapporterats, och militär personal vid basen har satts i hög beredskap, rapporterar grekiska Protothema.

Tillkallar till möte

Cyperns president Nikos Christodoulides sammankallade under morogntimmarna till ett extraordinärt möte i det nationella säkerhetsrådet där partiledare kallades för att informeras och diskutera situationen.

I mötet deltog även försvarsministern, chefen för National Guard och chefen för underrättelsetjänsten KYP.

– Jag vill vara tydlig. Vårt land deltar inte på något sätt och har inte för avsikt att vara en del av någon militär operation, säger Cyperns president Nikos Christodoulides i ett uttalande tidigt på morgonen.

Misstänkt drönare

Enligt uppgifter från basen träffade ett obemannat flygfordon, ett drönarplan av typen Shahed, landningsbanan och ett område inom basen.

Ett andra drönarplan ska ha avfyrats, men förhindrats från att nå sitt mål.

Det brittiska försvarsdepartementet bekräftar att de aktiverat säkerhetsprotokoll direkt efter attacken och arbetar med att utvärdera händelsen.

Militär personal vid basen sattes även i hög beredskap, och stridsflygplan uppges vara redo att avvärja ytterligare hot.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, säger en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet.

En säkerhetsvarning som skickades ut till invånare i närheten av den brittiska basförvaltningen, uppmanade invånarna att stanna inomhus tills vidare.

Bas på Cypern

Storbritannien behåller suveränitet över territoriet för de två baserna på den östra Medelhavsön, som är medlem i Europeiska unionen.

RAF Akrotiri täcker en vidsträckt, fyrkantig halvö på Cyperns södra spets.

Senast basen attackerades direkt var av libyska militanta på mitten av 1980‑talet.

Incidenten inträffade efter att London meddelat att USA får använda brittiska baser för “defensiva” operationer i samband med upptrappningen av krisen med Iran.

Foto: F Andrejevic

Text: Redaktionen

Donald Trump har fått två stora juridiska bakslag mot regeringens ICE‑åtgärder.

Detta inom loppet av några timmar, rapporterar Newsweek.

Domstol stoppar frihetsberövanden

Två federala domstolar i USA har, med bara några timmars mellanrum underkänt delar av den federala immigrationsmyndighetens tvångsåtgärder, vilket innebär betydande rättsliga nederlag för Trumps hårdare linje.

I Oregon har en domare utfärdat ett tillfälligt förbud mot att U.S. Immigration and Customs Enforcement, ICE, griper personer utan domstolsbeslut eller utan individuell prövning av flyktrisk.

Domstolen slår fast att myndigheten sannolikt brutit mot det amerikanska författningsskyddet mot orimliga frihetsberövanden, och att gripanden utan särskild misstanke strider mot lagens krav.

– Den praxis där frihetsberövanden sker utan att först fastställa individuell flyktrisk eller domstolsbeslut representerar ett klart och uppenbart brott mot lagen, skriver domaren i sitt beslut.

Vita huset försvarar satsning

Förbudet innebär att ICE måste säkerställa domstolsbeslut eller klar flyktrisk innan arresteringar fortsätter, åtminstone medan rättsprocessen fortgår.

Trump-tjänstemän har försvarat satsningen som ett heltäckande regeringsinitiativ med målet att öka gripanden och utvisningar.

Samtidigt menar kritiker att strategin väckt oro kring medborgerliga rättigheter, anklagelser om misskötsel och etnisk profilering.

Fler domstolar ansluter

I Minnesota gjorde en annan federal domare ett tidigare tillfälligt beslut permanent, så att immigrationsagenter inte längre får ta flyktingar utan domstolsbeslut.

Fallet grundar sig i kritik mot en ny policy där flyktingar som varit i USA längre än ett år utan permanent uppehållstillstånd skulle kunna tas i förvar för nya kontroller.

Domstolen anser att regeringen saknar tydlig lagstiftning som ger den sådan makt.

– Denna nya policy terroriserar flyktingar som kommit till USA i hopp om fred och säkerhet, skriver domaren Sarah Kahn i sin motivering.

Domstolen beslutar även att släppa de personer som redan hållits i förvar i Minnesota och förbjuder dessutom nya gripanden av den omstridda polisen.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen