Trendbrott om jobben – inte hänt på länge

2026 02 04

Arbetsförmedlingen presenterar nya siffror på onsdagsmorgonen.

Och det rör sig om ett trendbrott.

Svensk ekonomi har under de senaste åren stått inför enorma utmaningar i form av hög inflation, höga räntor och hög arbetslöshet.

Räntorna och inflationen har kommit ner till mer normala nivåer – men arbetslösheten har bestått.

Nu kommer dock ett trendbrott – arbetslösheten sjunker i 20 av 21 län.

Trendbrott

En bred nedgång av arbetslösheten kan nu ses i hela landet – förutom i Västerbotten. 

Det visar Arbetsförmedlingens rapport för det fjärde kvartalet 2025.

I slutet av året anades en ljusning där antalet inskrivna arbetslösa minskade från i genomsnitt 368 000 under det fjärde kvartalet 2024 till 357 000 under samma kvartal 2025. 

Den relativa arbetslöshetsnivån har också minskat under perioden, från 7,0 procent till 6,8 procent.

“Glädjande”

Marcus Löwing, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, kommenterar.

– Tidigare kvartal har vi sett en större variation bland länen med både en ökad och minskad arbetslöshet. Men den här gången är det glädjande att se att i princip alla har haft en sjunkande arbetslöshet jämfört med i fjol. Förhoppningsvis är det en utveckling som fortsätter framöver, säger han.

Läs mer: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Bara Västerbotten

Det är bara i Västerbotten som arbetslösheten ökar.

– Under det sista kvartalet sjönk arbetslösheten i 20 av 21 län, förklarar Arbetsförmedlingen.

– Det enda län där den i stället ökade var Västerbotten. Arbetsmarknaden i Skellefteå är fortsatt påverkad av varsel, uppsägningar och konkurs inom batteritillverkningen.

Högst och lägst

Under det fjärde kvartalet 2025 var arbetslöshetsnivån högst i Skåne, Södermanland och Västmanland. 

De lägsta nivåerna hade Norrbotten, Gotland och Jämtland.

Läs mer: Biltema går ut med varning till kunder

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

Trump stoppas – advokater säger nej

2026 02 04

Trumps förslag kan stoppas av konstitutionen.

President Donald Trump har flera gånger hävdat att Joe Biden vann presidentvalet 2020 genom valfusk. Påståendet har gång på gång motbevisats.

Nu vill Trump att valen ska ”nationaliseras”.

Men förslaget kan stoppas av juridiska skäl, enligt experter.

”Finns ingen juridisk grund”

Enligt den amerikanska konstitutionen ska valadministrationen delegeras till delstaterna.

Trump föreslog dock nyligen att uppgiften ska nationaliseras, rapporterar Newsweek.

– Republikanerna borde säga: ”Vi vill ta över. Vi borde ta över röstningen på minst 15 platser.” Republikanerna borde nationalisera röstningen, sade Trump i en podcast nyligen.

Men jurister påpekar att förslaget strider mot konstitutionen.

Trump kan inte genomföra förändringen genom en presidentorder, och även om kongressen skulle vara för ändringen så kan den bli svår att genomföra.

– Det finns ingen juridisk grund för presidenten att nationalisera val. Konstitutionen delegerar specifikt den befogenheten till delstaterna, säger advokaten Bradley P. Moss till tidningen.

– Kongressen kan stifta lagar som ändrar hur delstater administrerar val, och de har gjort det flera gånger i vår historia med saker som Voting Rights Act och NVRA, men delstaterna håller ändå faktiskt valen, tillägger advokaten.

”Folk kommer att åtalas”

Även den tidigare federala åklagaren Gene Rossi sågar Trumps förslag.

Rossi kallar det för ett ”uppenbart grundlagsstridigt förslag om att ta över delstatsvalen till kongressen”.

Donald Trump har den senaste tiden återupptagit sina anklagelser om att presidentvalet 2020 var riggat, trots att dessa påståenden har motbevisats gång på gång.

Joe Biden vann presidentvalet 2020, men Trump hävdar istället felaktigt att han själv vann en ”jordskredsseger”.

Trump har också sagt att de ”ansvariga” för det påstådda valfusket snart ska ställas till svars.

– Folk kommer snart att åtalas för vad de gjorde, sade Donald Trump nyligen.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

11dec25

Rutte uppmanar alla Natoländer – “Gör allt vad ni kan”

2026 02 03

Natochefen Mark Rutte vill se de allierade Natoländerna agera.

Under natten till tisdagen genomförde Ryssland en massiv attack mot Ukraina.

Minst 450 drönare och 60 missiler skickades mot flera ukrainska städer.

Nu riktar Natochefen Mark Rutte en uppmaning till Natoländerna om att göra vad de kan för att säkra Ukrainas behov, rapporterar Kyiv Independent.

Tung dom

Den massiva ryska attacken kommer samtidigt som ukrainska, amerikanska och ryska representanter diskuterar hur man ska få slut på kriget.

Rutte ger en tung dom efter attacken.

– Direkta samtal pågår nu, och detta är viktiga framsteg. Men ryska attacker, som de i natt, signalerar inte något allvar gällande fred, säger Natochefen.

Rutte uppmanar

Han går samtidigt ut med en uppmaning till Natoländerna om att göra vad de kan för att säkra Ukrainas behov.

– Vi arbetar för att säkerställa att mer når fram snabbt via PURL (Prioritized Ukraine Requirements List) och genom alla tänkbara medel. Jag uppmanar allierade att gräva djupt i sina förråd för att erbjuda allt de kan för att möta Ukrainas behov, i synnerhet när det gäller luftförsvar, säger han.

Läs mer: Putin anklagas för brutal plan – ”Väntat till rätt tidpunkt”

Sverige och Danmark agerar

Sverige och Danmark – två av de länder som har stöttat Ukraina allra mest sedan invasionen inleddes för nästan fyra år sedan – agerar.

På tisdagen meddelar regeringen att Sverige och Danmark tillsammans köper luftvärnskanoner av typen Tridon Mk 2 till stöd för Ukraina.

Svensk produkt

Tridon Mk2 är ett nytt svensk-producerat rörligt luftvärnkanonsystem som tillverkas av BAE Systems Bofors. 

Den baseras på en nyutvecklad version av Bofors 40 mm-kanon som har använts runt om i världen i över 90 år och andra beprövade delsystem.

– Att Sverige och från idag Danmark donerar Tridon till Ukraina är betydelsefullt, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

– Ett gemensamt inköp för att stötta Ukraina hjälper inte bara Ukraina på slagfältet med mer materiel, utan det stärker även svensk, nordisk och europeisk försörjningssäkerhet.

Foto: Nato

Text: Redaktionen