Satsningar på den gröna omställningen har väckt stor debatt på senare tid.

Nu hävdar en forskare att Sverige sticker ut i Europa – genom sin ovilja att ge statligt stöd.

”Kräver otroligt stora investeringar”

Den svenska regeringen är alltför ovillig att ge statligt stöd till batterifabriker.

Det hävdar Mattias Näsman, biträdande universitetslektor vid Umeå Universitet, som forskar om den europeiska bilindustrin.

Sverige sticker ut i Europa genom att inte vilja stödja batterifabriker som Northvolt med mångmiljardsatsningar, säger han till SR.

– Statsstöd för att minska kapitalkostnaderna i en sådan här bransch som kräver otroligt stora investeringar… eftersom det här är ett politiskt mål också, Sverige har ju haft som mål att bli fossiloberoende, säger Mattias Näsman till radiokanalen.

Svårt att konkurrera

De 600 miljoner som Northvolt fick från staten är småsummor i sammanhanget, menar han.

När andra länder i Europa och i världen ger mångmiljardstöd till batterifabriker så blir det svårt att konkurrera.

Då måste man göra ett val, anser han.

– Det enda sättet att konkurrera är ju att också ge motsvarande stöd, eller att man helt enkelt säger att vi behöver inte producera batterier i Europa utan vi kan köpa dem bara från Kina, vilket är en risk oavsett vad man väljer, säger Mattias Näsman till radiokanalen.

Han understryker att en rad andra länder i Europa ger stora stöd till batterifabriker, och menar att Northvolt hade kunnat klara sig om Sveriges regering hade agerat likadant.

Nej till Stegra

Näringsminister Ebba Busch (KD) har dock sagt nej till stora statsstöd.

Frågan är ständigt aktuell när det handlar om grön omställning.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) sade på fredagen att det inte är aktuellt med mer pengar åt det krisande gröna stålbolaget Stegra.

– I grund och botten ser jag inte att det är aktuellt med mer pengar till Stegra. Det här måste lösas av ägarna, och jag hoppas verkligen att den här finansieringsrundan fungerar, säger Svantesson, enligt DI.

Foto: D. Posteby

Text: Redaktionen

Enligt ministern kan Ryssland vara redo att attackera försvarsalliansens östra flank 2028 eller 2029.

Samtidigt varnar Pistorius för att vissa experter menar att årets sommar kan ha varit Natoländernas sista i fredstid på länge.

– Vissa säger att 2028 är möjligt, och vissa militärhistoriker menar till och med att förra sommaren kan ha varit vår sista i fred, säger han till tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung.

”Det är bråttom”

I tidningsintervjun framhåller Pistorius att den ryske diktatorn Vladimir Putin ”inte gör någon hemlighet” av sina imperialistiska ambitioner, som sträcker sig bortom Rysslands östra gränser.

– Tyskland och våra europeiska partners måste reagera snabbt och beslutsamt, säger Pistorius och hänvisar till den historiska militära upprustning som just nu pågår i flera länder.

Ministern betonar att Nato är fullt kapabelt att försvara sig, både konventionellt och med sin kärnvapenavskräckning.

– Trots det är det bråttom. Vi måste rusta våra styrkor ännu bättre, säger Pistorius.

LÄS MER: ”Helt okej för mig” – USA kan införa monstersanktioner 

Fransk general: ”Kommer chocktesta Europa”

Den tyska varningen utfärdas kort efter att Frankrikes försvarschef Fabien Mandon gått ut med en liknande varning.

I ett tal till det franska parlamentets försvarsutskott varnade Mandon för att Ryssland  kommer ”chocktesta” Europa inom tre till fyra år.

– Ryssland är ett land som kan frestas att fortsätta kriget på vår kontinent, sade generalen enligt Reuters och tillade:

– Det första målet jag har gett de väpnade styrkorna är att vara redo om tre eller fyra år för en chock som skulle kunna vara ett slags test. Detta test genomförs redan i form av hybridattacker, men det kan bli våldsammare.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

I oktober klubbade EU det 19:e sanktionspaketet i ordningen mot Ryssland.

Paketet avser bland annat att täppa till kryphålet för rysk LNG (flytande naturgas) och sänka oljepristaket på rysk råolja. Ett fullständigt förbud mot import av rysk gas ska införas senast 2027, vilket är ett år tidigare än planerat.

Men samtidigt importeras "betydande mängder” ryskt gödselmedel, rapporterar oberoende The Moscow Times och finska Iltalehti.

Under 2025 har importen ökat med fem procent mellan januari och september jämfört med hur det såg ut föregående år.

Det handlar om gödselmedel värt 1,346 miljarder euro – den högsta nivån under en niomånadersperiod sedan 2022.

Finska tidningen: "Pinsamt"

Något förbud mot export- eller import av ryskt gödselmedel finns inte. Skälet är att det bedöms vara avgörande för europeiskt jordbruk och livsmedelssäkerhet, skriver Iltalehti.

Rapporten är av känslig karaktär. 

Det handlar om en bransch som inbringar betydande intäkter till Ryssland som Kreml använder för att finansiera anfallskriget mot Ukraina.

– Situationen är politiskt besvärlig och pinsam för EU, som har försökt minska sitt ekonomiska beroende av Ryssland, framhåller den finländska tidningen.

Polen värst i klassen

I juli tidigare i år införde EU importtullar mot Ryssland på jordbruksprodukter, inklusive gödsel och gödselmedel.

Det har inte hjälpt.

Värst i klassen är Polen. Natojätten stod för 37 procent av all EU-import av ryskt gödselmedel under årets första nio månader.

Tyskland, Rumänien, Spanien och Frankrike följer därefter.

Importtullarna väntas dock gradvis höjas till 430 euro per ton fram till 2028, vilket i praktiken förväntas stoppa importen av ryskt gödselmedel.

Förra året stod Ryssland och Belarus för omkring en tredjedel av EU:s import av de berörda varorna.

Foto: Anders G Warne/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen