Här behövs mer personal – nästan 40 000 kronor i lön

2026 04 27

Det är fortsatt tufft på arbetsmarknaden.

Men det finns alltjämt vissa yrken där efterfrågan på ny personal fortfarande är hög.

Saco – Sveriges akademikers centralorganisation – har listat en rad yrken där det behövs mer personal.

Ett av dessa yrken är arbetsterapeut – där medianlönen tio år efter examen ligger på 39 300 kronor.

Behövs mer personal

Enligt Saco råder “liten konkurrens” om jobbet som arbetsterapeut såväl idag som de kommande fem åren.

Efterfrågan ökar just nu mer än tillgången, “vilket gör arbetsterapeuter till en eftertraktad yrkesgrupp på arbetsmarknaden”.

De flesta arbetsterapeuter får enligt Saco jobb snabbt efter examen.

– Nyexaminerade arbetsterapeuter har inte bara goda möjligheter att få ett jobb, utan ett jobb de verkligen vill ha och med en bra lön, menas det.

Höga ingångslöner

Eftersom det just nu är hög efterfrågan på arbetsterapeuter är ingångslönerna för nyexaminerade arbetsterapeuter just nu på många håll högre än de varit tidigare.

– Det beror främst på att vi har en åldrande befolkning som skapar ett ökat behov av förebyggande och rehabiliterande insatser. Det finns även ett större hälsofokus i samhället och en befolkningstillväxt.

Läs mer: Ica stoppar skinka – ”Lämna tillbaka till butiken”

Utbildning krävs

Arbetsterapeuter har en akademisk grundutbildning på tre år och utbildningen består av olika ämnen i arbetsterapi, medicin och samhälls- och beteendevetenskap.

Utbildningen leder både till arbetsterapeutexamen och kandidatexamen. 

Efter examen ansöker man om legitimation hos Socialstyrelsen.

Så fungerar jobbet

Arbetsterapeuter kan ge stöd åt personer som har svårigheter att klara hushållssysslor, skola, arbete eller sociala relationer, eller som saknar en meningsfull fritid.

– Arbetsterapeuten gör först en analys för att identifiera vilket stödbehov personen har, förklarar Saco.

– Sedan genomför och utvärderar arbetsterapeuten insatserna tillsammans med personen.

Foto: Resume Genius

Text: Redaktionen

Svensk biljätte i konkurs efter 71 år

2026 05 07

En anrik svensk bilhandlare stupar.

Krisen i bilbranschen fortsätter.

Nu kommer besked om att den anrika svenska bilhandlaren Fribrocks bil stupar efter 71 år i branschen.

Totalt läggs tre bolag med fem anläggningar i Sverige ner – och omkring 100 anställda drabbas av konkursen, rapporterar Norra Skåne.

Stupar efter 71 år

Fribrocks bil grundades år 1955 och har sedan dess blivit ett välkänt varumärke i branschen.

Inledningsvis sålde bilhandlaren Opel och Peugeot, men har sedermera blivit en auktoriserad återförsäljare för bland annat Citroen, Honda, Subaru, Mitsubishi, Opel, Peugeot och flera andra märken.

Vd Per-Axel Bengtsson bekräftar konkursen.

– Alla våra tre bolag med fem anläggningar har försatts i konkurs, förklarar han för Motor-Magasinet.

Verksamma på flera håll

Fribrocks har haft anläggningar i Vä, Helsingborg, Ängelholm, Falkenberg och Jönköping.

Minskad försäljning och ökade kostnader har lett till att verksamheten inte längre kan fortsätta, och Fribrocks har ansökt om konkurs vid Helsingborgs tingsrätt.

En välkänd och mångårig bilhandlare lämnar därmed flera orter i södra Sverige.

Läs mer: Tungt besked för alla som kör Tesla

100 anställda

Fribrocks kan inte längre betala sina skulder.

Konkursförvaltaren Erik M Gabrielsson bekräftar att många anställda i de olika verksamheterna berörs av konkursen.

– Totalt berörs runt 100 helårsanställda. Sedan är det ytterligare medarbetare som jobbar deltid, säger han till Sydsvenskan.

Senaste siffrorna

Bilhandlaren omsatte så sent som 2024 över 250 miljoner kronor.

Men förlusten landade det året på över 15 miljoner.

Erik M Gabrielsson säger att de kommer att försöka hitta någon annan som kanske kan ta över verksamheten.

– Och jag har redan varit i kontakt med en aktör som eventuellt är intresserad, säger han.

Läs mer: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Arkivfoto: Swansway Motor Group

Text: Redaktionen

7 maj 2026

UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

2026 05 07

Rysslands diktator vill döda flera personer i Västeuropa.

Vladimir Putin nöjer sig inte med att terrorisera Ukrainas och Rysslands befolkning.

Nu kommer uppgifter om att diktatorn beordrar ett flertal mord inom EU.

”Finns ett politiskt godkännande”

Ryssland har trappat upp jakten på personer som de ser som fiender till Putinregimen, rapporterar AP.

Planerna på att mörda motståndare i Västeuropa har blivit allt fler och mer intensiva, uppger tre västerländska underrättelseofficerare, enligt nyhetsbyrån.

Mordplanerna riktar sig dels mot ryska aktivister som flytt till väst, men också mot icke-ryssar som på olika sätt stödjer Ukraina.

– Den här kampanjen är inte en tillfällighet eller en slump. Det finns ett politiskt godkännande bakom den, säger en av underrättelsekällorna, enligt nyhetsbyrån.

Röd laserprick på väggen

Nu lever ett flertal personer inom EU under konstant dödshot.

Det gäller bland annat den ryske aktivisten Vladimir Osechkin, som behöver poliseskort när han ska till affären och handla eller lämna sina barn i skolan.

Han lever i Frankrike, och har varnats av franska myndigheter: Ryssland vill döda honom.

Vid ett tillfälle såg han till och med en röd laserprick, som han trodde var från ett vapen, på sin vardagsrumsvägg.

I april 2025 greps fyra män nära hans hem, misstänkta för att planera ett mord.

Vill inte ”försvinna”

Vissa hotade aktivister, exempelvis Ruslan Gabbasov, som bor i Litauen och förespråkar självständighet för den ryska regionen Basjkortostan, har erbjudits att helt ”försvinna”. Alltså att få en ny identitet, flyttas till en ny ort och så vidare.

Men Gabbasov menar att Putinregimen då skulle få som den vill.

– De skulle kunna döda mig ... eller så kunde jag gömma mig för alla och sluta engagera mig i politisk verksamhet. Det är precis vad de vill, säger han till nyhetsbyrån.

Ryssland har gradvis trappat upp sina mordkampanjer ända sedan kriget i Ukraina inleddes.

Hot riktas dels mot ryska aktivister utomlands. Men det har också funnits konkreta mordplaner riktade mot exempelvis chefen för ett tyskt vapenföretag som levererar vapen till Ukraina.

Rysk underrättelsetjänst använder sig av billiga hantlangare som fungerar som ”ombud” för ryska underrättelseagenter. Samtidigt har man blivit allt fräckare i sina val av måltavlor, enligt nyhetsbyrån.

Putins talesperson Dmitrij Peskov ser ”inget behov” av att kommentera uppgifterna, meddelar Kreml.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen