Skämt om Trump sprids som en löpeld: Macron gapskrattar

2025 10 02

USA:s president Donald Trumps bristfälliga geografiska kunskaper orsakar en skrattfest under EU-toppmötet i Köpenhamn.

Albaniens premiärminister Edi Rama filmades när han skämtade med Frankrikes president Emmanuel Macron och Azerbajdzjans president Ilham Aliyev.

– Ni borde be om ursäkt för att ni inte gratulerade oss till fredsavtalet som president Trump slöt mellan Albanien och Azerbajdzjan, säger Rama till presidenterna.

Brister ut i skratt

Både Macron och Aliyev brister ut i skratt åt skämtet som anspelar på president Trumps förväxling av Armenien och Albanien.

– Jag har löst krig som har betraktats som olösliga. Exempelvis det mellan Azerbajdzjan och Albanien. Det pågick i många, många år, men jag fick premiärministern och presidenten till mitt kontor, sade Trump under ett framträdande i Fox News.

Några dagar senare upprepade den amerikanske presidenten felsägningen under en presskonferens med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, rapporterar Politico.

LÄS MER: ZELENSKYJ: ”Megadeal” på gång med Trump

Sprids som en löpeld

Filmen på de skrattande ledarna har fått stor spridning sociala medier. På plattformen X har kontot Clash Report publicerat videon som i skrivande stund har omkring 400 000 visningar.

Skämtet väcker även reaktioner i kommentarsfältet.

– Nu kommer han (Trump) belägga Albanien med 100-procentiga tullar, skriver en X-användare.

– Det dummaste man kan göra är att skada Donald Trumps ego. Bra jobbat Edi Rama, varnar en annan.

Samtidigt lovordar andra användare den albanske premiärministerns humor.

”Haha! ÄLSKAR det”, ”det här är riktigt roligt” och ”Rama är den roligaste killen” är några av hyllningarna.  

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Trump – kraftig nedgång

 Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

”30 kronor per liter” – chockbesked till svenska bilister

2026 04 02

Om energikrisen i Mellanöstern fortsätter kan det bli riktigt dyrt att tanka bilen under sommaren.

Varningen kommer från Christian Kopfer, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities.

Han flaggar för att bensinpriset kan stiga till uppemot 30 kronor per liter till sommaren. Enligt experten kan det i ett sådant läge bli aktuellt med ransonering av olja.

– Kring 10-15 procent av världens olja är borta från marknaden. Det räcker med att det inte blir bättre från och med nu för att vi ska hamna i ett ransoneringsläge, säger Kopfer till SVT.

”Någon form av ransonering”

Christian Kopfer har tidigare uppgett att ransonering av olja sannolikt kommer att rikta in sig på den privata konsumtionen, där minskade leveranser gör minst ekonomisk skada. Han bedömer att bilister kan stoppas från att tanka bilen under vissa dagar.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) utesluter inte ransonering av bensin- och diesel.  

– Våra resurser är ju ändliga och om utbudet minskar kan det påverka priser och det kan i slutändan leda till någon form av ransonering. Men där är vi inte än och så långt behöver det absolut inte gå, säger hon till SVT.

 

Oljepriset rusar efter Trumps tal

Samtidigt kommer signaler om att kriget i Mellanöstern närmar sig ett slut.

I ett tal till det amerikanska folket uppger president Donald Trump att USA:s ”strategiska mål” är uppnådda, men att kriget kommer att fortsätta i 2–3 veckor.

Talet har dock ingen lugnande effekt på oljepriset. Spotpriset på Brentoljan har rusat med 7 procent till omkring 107 dollar per fat efter Trumps utspel.

LÄS MER: Coop stoppar bröd – fler matjättar kan följa 

Röd öppning i Asien 

De asiatiska marknaderna sjunker på bred front efter presidentens tal. 

Nick Twidale, chefsanalytiker vid AT Global Markets, konstaterar att Trumps tal har skapat större osäkerhet på marknaden.

– Uppenbarligen är investerare inte imponerade. Jag tror att vi kan få se ytterligare nedgångar på de globala marknaderna i dag, säger han till Bloomberg.

LÄS OCKSÅ: Svenskar skyndar till banken – alla vill ha samma lån 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen

31 mars 2026

Ryska militärexperter tvärvänder om kriget

2026 03 31

En tydlig förändring har skett i ryska militärkretsar.

Ryska militära röster, som länge försvarat kriget, börjar nu ifrågasätta både Putin och krigets framtid.

Nu uppmanas Kreml att söka en väg mot fred, rapporterar RBC Ukraine.

Ökad oro i militära kretsar

Enligt analyser från Institute for the Study of War (ISW) har framgångsrika ukrainska attacker djupt inne i Ryssland skapat en ny våg av diskussioner inom ryska militärkretsar.

I dessa kretsar hörs allt fler röster som menar att kriget inte längre kan vinnas på nuvarande villkor.

– Västvärldens ekonomiska potential är “många gånger större” än Rysslands, säger en välkänd rysk ultranationalistisk  militär och politisk kommentator.

Samma röst varnar för att ukrainska drönarattacker utgör ett växande hot mot rysk infrastruktur.

Förändrad spelplan

De ukrainska angreppen mot kritiska mål har enligt flera ryska röster visat på en teknologisk och taktisk utveckling som överraskat den ryska sidan.

– De ryska styrkorna kommer inte kunna vända den dåliga situationen på slagfältet de kommande månaderna. De “ganska framgångsrika” ukrainska motattackerna har försämrat Rysslands möjligheter att fortsätta offensiven under 2026, sade en rysk ultranationalistisk militärbloggare nyligen.

Samtidigt framhålls att Ukraina tycks ligga steget före när det gäller drönarteknik och anpassning på slagfältet.

En annan kritik riktas mot den ryska militärledningen.

Deras reaktion på Ukrainas utveckling beskrivs som alltför långsam och ineffektiv.

“Dömda att förlora“

Utöver de militära motgångarna pekar ryska röster även på ekonomiska begränsningar.

– Ryssland kan inte producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att konkurrera med västvärldens ekonomiska kapacitet, och är därför “dömda att förlora“ och tvingas omedelbart lösa frågan om att avsluta kriget, uppger tidningen.

Den ökade pressen förstärks ytterligare av attacker mot viktiga mål som Ust-Luga hamnen i Leningradregionen, en av Rysslands största exporthamnar för oljeprodukter.

Upprepade attacker där har enligt rapporter lett till bränder och ytterligare oro kring säkerheten för landets kritiska infrastruktur.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen