Svenskar skyndar till banken – alla vill ha samma lån

2026 04 01

Från och med idag ändras flera regler för bolån i Sverige.

Idag, den 1 april, träder flera nya regler i kraft gällande bolån hos svenska banker.

– Regeringen vill underlätta för unga att köpa bostad, och för föräldrar att skaffa större när familjen växer, framhåller regeringen.

Bolånetaket höjs, det skärpta amorteringskravet slopas och nivån för tilläggslån sänks.

Och just sänkningen av tilläggslånet, som kan användas vid exempelvis renoveringar, har skapat en rusning bland svenska folket till banken, rapporterar Di.

– Det kom som ett brev på posten. Om man inför en ny regel ett visst datum, då tänker många att man får passa på att låna mer före, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, till tidningen.

Ökat 94 procent

Under den senaste månaden har svenskar strömmat till banken för att utnyttja tilläggslånets högre nivå.

Jämfört med månaden innan ökade volymen på tilläggslån hos statliga SBAB med 94 procent i mars månad.

Banken varnar nu för att de nya reglerna kan slå mot hantverkare, då möjligheten att renovera minskar för många hushåll.

– Det riskerar att slå mot snickare när det blir en lägre efterfrågan på reparationer, säger Robert Boije, till tidningen.

Regeringen kommer följa utvecklingen som de nya reglerna får och är redo att göra korrigeringar, uppger bostadsminister Andreas Carlsson (KD) som svar på varningen.

Kritik mot reglerna

De nya reglerna har också kritiserats för att hushållens skulder kommer öka, på grund av det utökade låneutrymmet och minskade amorteringskravet när man köper bostad.

Men finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) menar att förändringen innebär en positiv förändring och förenkling för många hushåll.

– Det kortar spartiden med två till fyra år och det sparar flera tusen kronor i månaden som man kan använda till annat än amorteringar, säger han till TV4.

Framförallt kommer de nya reglerna gynna yngre människor och barnfamiljer på deras väg in på bostadsmarknaden, menar ministern.

– Det är stora förbättringar för framför allt ungdomar och barnfamiljer. Det är meningen med de här förändringarna, säger Niklas Wykman, till kanalen.

Foto: M Lis resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Rysk jätteanläggning ödelagd – finns ingenting kvar

2026 10 13

En rysk oljeanläggning har brunnit ner till grunden.

En stor rysk oljeterminal i Rostov-na-Donu har brunnit ner efter en ukrainsk attack.

Enligt uppgifter finns det inte en enda oskadad bränsletank kvar vid anläggningen, rapporterar RBC Ukraine.

Alla bränsletankar skadade

Det handlar om en tankanläggning vid oljeterminalen som tillhör Novosjakhtinsks oljeproduktfabrik i den ryska staden Rostov-na-Donu.

Enligt ryska medier har terminalens alla bränsletankar skadats efter attacken. Enligt lokalbor ska hela anläggningen brunnit ner till marken.

Anläggningen har använts för hantering av oljeprodukter och var tidigare känd under namnet Yug Rusi.

Hanterade miljontals ton olja

Före attacken hade terminalen kapacitet att hantera upp till 2,5 miljoner ton oljeprodukter per år.

Vid kajen kunde dessutom två fartyg med en lastkapacitet på mellan 3 000 och 5 000 ton lägga till samtidigt.

Skadorna kan därmed få betydelse för anläggningens möjligheter att hantera och transportera oljeprodukter. Det är dock ännu inte klarlagt hur länge verksamheten kommer att påverkas.

Ukraina kan stoppa attacker

Attacken kommer samtidigt som Ukraina har signalerat att landet kan vara berett att stoppa angreppen mot ryska oljeraffinaderier – under vissa förutsättningar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uppgett att Kyiv är redo att upphöra med attackerna om Ryssland slutar angripa Ukrainas energiinfrastruktur.

– Ukraina kommer att vara redo att sluta attackera ryska oljeraffinaderier om Ryssland slutar attackera vår energiinfrastruktur. Alla åtgärder för att trappa ner konflikten måste vara ömsesidiga och backas upp av verkliga garantier, skrev Zelenskyj på X.

Financial Times har tidigare rapporterat, att USA ökat pressen på Ukraina att stoppa attackerna mot ryska oljeraffinaderier.

Trump hävdar att Ukraina haft flera chanser att avsluta kriget.

– Vi sade: Ni kan göra vad ni vill med Ryssland, men attackera inte oljeraffinaderierna, eftersom det skapar ett globalt problem. Och han vill skapa problem för världen, sade Trump om Zelenskyj.

Enligt tidningen ska Washington även ha hotat med att begränsa delningen av viktig underrättelseinformation med Kyiv om angreppen fortsätter.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Läs mer: Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter

Foto: J. Taubitz

Text: Redaktionen

”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

2026 10 13

Det är dags för den europeiska militära upprustningen att gå upp i ”krigsläge”.

Det beskedet kommer från den polske försvarsministern och vice premiärministern, Władysław Kosiniak-Kamysz.

Polen är en av Natos jättar och ett av de länder som lägger störst andel av BNP på sin militär. Anledningen till att man nu slår larm är att Ryssland skalat upp sin militära produktion rejält den senaste tiden. Nu måste Europa svara och förbereda sig för försvar på allvar, menar den polske ministern, rapporterar Euronews.

– Tiden är inne. Jag är en förespråkare för krigsläge när det gäller produktionen inom försvarssektorn, säger han, enligt kanalen.

– Det här är vad Ryssland gör just nu. Vi kan inte förbise detta faktum.

Producerar mer

Ryssland förväntas spendera omkring 7,5 procent av BNP på militären under 2026, enligt Euronews. Den genomsnittliga siffran bland EU:s länder är 2,2 procent.

Samtidigt producerade Ryssland betydligt mer ammunition och granater under förra året än vad EU:s länder gjorde tillsammans, enligt uppgifter till kanalen. Därför behöver Europa agera snarast, menar Władysław Kosiniak-Kamysz.

– Att inte göra det skulle vara ett kostsamt misstag för européerna, varnar han.

– Annars kommer det att påverka oss negativt i framtida generationer.

Läs också: USA vill flytta trupper i Europa

Sveriges stöd till Nato

Regeringen har under dagen lämnat en proposition till riksdagen med förslag på Sveriges bidrag till Natos under 2027.

Bland annat föreslås att regeringen under 2027 får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av förband inom mark-, sjö- och luftdomänen för att kunna bidra till Natos samlade avskräckning och försvar.

– Ryssland utgör det allvarligaste hotet mot Sveriges och våra allierades säkerhet, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), i ett uttalande.

– Genom fortsatta svenska bidrag till Natos avskräckning och försvar omsätter vi vår solidariska allianspolitik i handling och stärker vår egen och hela Natos säkerhet. Nu står Nato inför ett skifte där Europa tar ett betydligt större ansvar för sin egen säkerhet. Sverige tar sitt ansvar i det skiftet.

Läs mer: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen