Seger för bensinbilarna – nu är det klappat och klart

2025 12 16

EU backar officiellt från det planerade förbudet av fossildrivna bilar.

Under en längre tid har EU:s planerade förbud av nya fossildrivna bilar från 2035 debatterats.

Starka motsättningar har kommit från bland annat den tyska industrin.

Igår kom uppgifter om att EU var på väg att backa från förbudet – och i dag tisdag blir det officiellt.

EU-kommissionen vill slopa totalförbudet på nya bensinbilar, framgår av ett pressmeddelande.

EU vänder

Sent på tisdagseftermiddagen meddelar EU-kommissionen att de presenterar ett nytt “bilpaket”.

Det fastställer en “ambitiös men pragmatisk policyram för att säkerställa klimatneutralitet 2050 och strategiskt oberoende, samtidigt som det ger mer flexibilitet till tillverkare”.

– Från och med 2035 kommer biltillverkare att behöva uppfylla ett mål om 90 procents minskning av utsläpp från avgasröret, medan de återstående 10 procenten av utsläppen måste kompenseras genom användning av koldioxidsnålt stål tillverkat inom unionen, eller från e-bränslen och biobränslen, meddelar EU.

“Livlina”

Detta kommer att tillåta att laddhybrider och fordon med förbränningsmotor “fortfarande spelar en roll efter 2035, utöver helt eldrivna fordon och vätgasfordon”.

– Detta paket kommer att vara en livlina för den europeiska fordonsindustrin. Vi använder alla tillgängliga medel – förenkling, flexibilitet, europeisk preferens, riktat stöd och innovation, säger industrikommissionären Stéphane Séjourné i ett pressmeddelande.

– Tillsammans är dessa åtgärder vårt åtagande att återställa Europas industriella ledarskap samtidigt som vi leder den globala omställningen inom klimatområdet.

Delade åsikter

Manfred Weber, ledare för Europaparlamentets största grupp, Europeiska folkpartiets grupp, ser positivt på utvecklingen.

– Europeiska kommissionen kommer att lägga fram ett tydligt förslag om att avskaffa förbudet mot förbränningsmotorer. Det var ett allvarligt misstag inom industripolitiken, säger han enligt Reuters.

En som är av en annan åsikt är Polestars vd Michael Lohscheller.

– Tekniken är redo, laddinfrastrukturen är redo, och konsumenterna är redo. Så vad väntar vi på?

Foto: J. Heidecker

Text: Redaktionen

Krismöte i Ryssland efter ukrainsk attack

2026 02 07

En rysk region kallar till akut nödmöte.

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen

7 januari 2026

USA och Ukraina överens – “Helvetisk plan“ ska tvinga Ryssland att kapitulera

2026 02 07

USA och Ukraina uppges vara överens.

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen