SBAB: Då kommer nästa räntesänkning

2025 03 19

SBAB kommer nu med en ny prognos om styrräntan.

I takt med att inflationen har nått lugnare nivåer igen har Riksbanken genomfört ett antal räntesänkningar.

Styrräntan ligger i dagsläget på 2,25 procent – och enligt en ny prognos från banken SBAB så kommer den att sänkas ytterligare en gång i år.

Då kommer sänkningen

SBAB tror alltså på ytterligare en sänkning av styrräntan i år – och den bedöms komma efter sommaren.

– Vi bedömer att Riksbanken i september fattar beslut om att sänka styrräntan ytterligare ett steg ned till 2 procent, framhåller banken i en ny rapport.

– En sänkning med 0,25 procentenheter framstår som rimlig med hänvisning till att inflationen då förväntas ligga på målet och eftersom ekonomin fortfarande befinner sig i en återhämtningsfas.  

“Vore olyckligt”

Det senaste inflationsutfallet var högre än väntat – någonting som på nytt väckt farhågor om inflationen.

Konjunkturen är dock fortsatt svag – och SBAB ser gärna Riksbanken fortsätta sänka räntan.

– Vi anser att det vore olyckligt att hålla kvar en styrränta över den bedömda neutrala nivån på 2 procent allt för länge, fortsätter SBAB.

– En alltför hög styrränta kan leda till att inflationen hamnar under målet och att vi får en onödigt svag BNP och hög arbetslöshet.

Fortsatt tungt

Det är fortsatt tungt i svensk ekonomi.

Konjunkturen är svag och arbetslösheten fortsatt hög – och många vill se flera räntesänkningar från Riksbanken och stimulerande politik från regeringen för att på nytt få fart på ekonomin.

“Bör väga tyngre”

SBAB meddelar i sin rapport att Riksbanken bör se allvarligt på den svaga konjunkturen.

Detta oavsett vad kollegorna i USA och Europa tar för beslut.

– Inhemska faktorer i form av en mer räntekänslig ekonomi, måttliga löneökningar och hög arbetslöshet, bör rimligen väga tyngre än oron för kronkursen i den händelse att Riksbankens styrränta under en kortare period avviker från motsvarande penningpolitiska räntor hos ECB och FED.  

Foto:  D. Wright

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

2026 01 17

Polen skickar en tydlig signal till Ryssland.

Rysslands aggressiva krigspolitik har fått flera närliggande länder att agera kraftfullt de senaste åren.

Det gäller inte minst Polen, som nu hävdar att de kan agera inom 48 timmar.

”Kan minera vilken gräns som helst”

Det är Polens biträdande försvarsminister Cezary Tomczyk som framhåller landets förmåga att agera snabbt mot Putins Ryssland.

Tomczyk lyfter fram det polsktillverkade minläggningssystemet Baobab och menar att landet mycket snabbt kan skydda sin gräns från rysk aggression.

– Vi är i en position att minera vilken gräns som helst inom 48 timmar, säger Cezary Tomczyk, rapporterar Kyiv Post.

Polen förbereder sig också för att i februari lämna Ottawakonventionen, enligt tidningen. Det är en konvention som förbjuder landminor.

Marken vid den polska gränsen förbereds för att man vid behov ska kunna lägga ut pansarvärnsminor.

Starkt stöd bland befolkningen

Polen förbereder alltså en mineringsoperation och stärker sitt försvar av rädsla för en rysk attack.

Förberedelserna ingår i den plan som går under namnet East Shield och som syftar till att stärka landets försvarsinfrastruktur vid gränsen mot såväl Ryssland som Belarus.

Det polska agerandet tycks ha ett starkt stöd bland befolkningen.

En undersökning visar till exempel att 68 procent av polackerna tycker att Polens gräns mot den ryska exklaven Kaliningrad borde mineras.

Den polska produktionen av pansarvärnsminor har ökat 25-faldigt sedan kriget i Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Polen har gjort stora försvarssatsningar och har även gett ett starkt stöd till Ukraina sedan kriget bröt ut.

Polen har också själva påverkats av kriget på flera sätt. Det har bland annat hänt vid flera tillfällen att ryska drönare har flugit in över den polska gränsen och kränkt polskt luftrum.

Många ukrainare har också sökt skydd i Polen sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion.

Foto: D. Daniel Silva

Text: Redaktionen

Zelenskyj vädjar till Natoländer – ”Förlåt att jag talar rakt på sak”

2026 01 17

Zelenskyj behöver hjälp från Nato.

Ukraina är just nu hårt pressat och har ont om missiler.

Nu riktar Zelenskyj en desperat vädjan till Natoländer och ber dem skicka missiler som ”bara ligger där” i ländernas lagerlokaler.

”Ett enormt pris”

Flera av Ukrainas luftförsvarssystem har haft slut på missiler fram till en leverans på fredagen, och enligt Zelenskyj är bristen ett ständigt problem, rapporterar Newsweek.

– Problemet är inte bara systemen i sig—det kommer aldrig att finnas tillräckligt med uppskjutare. Ukraina har många olika system, som har tagits in vid olika tidpunkter, från olika källor. Det som behövs är ständiga missilpaket, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt tidningen.

På fredagen fick Ukraina alltså en ny leverans.

– Men detta kommer till ett enormt pris—genom enorm ansträngning, blod och människoliv. Att säkra ett sådant paket är extremt svårt, säger den ukrainska presidenten.

Ukraina har drabbats hårt av ryska flyganfall de senaste månaderna.

Enligt brittiska uppgifter avfyrade Ryssland exempelvis 55 000 självmordsdrönare mot Ukraina under 2025, vilket är fem gånger mer än året innan.

”Förlåt att jag talar rakt på sak”

Zelenskyj vädjar nu till Natoländer att leverera missiler som länderna har på lager.

– Men det finns förstås intern lagstiftning som begränsar hur mycket som kan överlämnas. Varje land har minimikrav på lager som måste förbli i förvaring, säger den ukrainska presidenten.

– Men ärligt talat—vilka regler, vilka lagar pratar vi om när vi är i krig och desperat behöver detta? frågar han sig, enligt tidningen.

Volodymyr Zelenskyj säger att han beklagar att han måste tala så rakt på sak.

– I vissa länder, tack och lov, finns det inget krig, och de har missiler av alla slag – kortdistans, medeldistans – bara liggande där. Så vad är de till för? Det är den verkliga frågan, förlåt att jag talar så rakt på sak, säger han.

Flera länder har skickat vapen till Ukraina, men har inte velat leverera långdistansmissiler av rädsla för eskalering.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen