UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

2026 06 05

Sverige står inför ett vägskäl.

På flera håll hörs diskussioner om att det är dags att förkorta den traditionella arbetsveckan i Sverige.

I olika omgångar har testprojekt och studier genomförts, men ännu är inget beslut fattat.

Nu går Svenskt Näringsliv ut och varnar för att en förkortning av arbetstiden skulle kunna innebära ett hårt slag för den svenska ekonomin, baserade på en färsk rapport från organisationen.

– Om Sverige skulle genomföra det förslag om arbetstidsförkortning som cirkulerar i debatten skulle vi gå från att ha den sjunde högsta arbetskraftskostnaden i industrin i Europa till att ha den tredje högsta, säger Petter Danielsson, arbetsmarknadsekonom på arbetsgivarorganisationen, i ett uttalande.

Ingen bra kalkyl

Uträkningarna i rapporten har utgått från en arbetstidsförkortning från dagens 40 timmar per vecka, till 35 timmar per vecka, utan att lönen sjunker för arbetstagaren.

– Att införa en arbetstidsförkortning med bibehållen månadslön innebär att timlönen stiger drastiskt. Samtidigt är produktiviteten densamma som tidigare. Det blir ingen bra kalkyl, säger Petter Danielsson.

Flyttar utomlands

Svenskt Näringsliv menar att Sveriges skulle tappa mycket på att genomföra förändringen.

Risken är också att investerare skulle vända blicken mot andra marknader.

– Det hade definitivt haft negativ påverkan på svensk konkurrenskraft, svensk tillväxt och svenskt välstånd. Vi skulle tappa marknadsandelar globalt, investeringar i Sverige skulle minska och industrijobb skulle flytta utomlands, säger Petter Danielsson.

Två vägar att gå

Företag i Sverige skulle ställas inför ett val om en förkortning av arbetstiden genomförs.

Antingen höja sina priser eller acceptera att lönsamheten går ner.

– Måste priserna på varor höjas så tappar företagen marknadsandelar på världsmarknaden. Eller så försämras lönsamheten och då minskar investeringarna i Sverige, säger Petter Danielsson.

Foto: iXimus

Text: Redaktionen

Ryssarna inför nytt förbud på Krym

2026 06 17

Nya restriktioner införs på ockuperade Krym.

Tidigare har uppgifter kommit om att ransonering av bränsle har införts på den ockuperade halvön.

Nu inför det ryskinstallerade styret nya restriktioner för befolkningen.

Myndigheterna har infört ett nattligt förbud mot motorcyklar, skotrar och fyrhjulingar.

De uppger att motorljudet kan förväxlas med drönarattacker och störa luftförsvarets arbete, rapporterar Kyiv Post.

Återkommande attacker

Ukraina har på senare tid riktat återkommande drönarattacker mot just Krym.

Det har skapat så pass stora problem för ryssarna att de nu förbjuder användning av motorcyklar och andra fordon mellan klockan 20 på kvällen och klockan 06 på morgonen.

– Mopedljudet försvårar försvarssystemens arbete. Deras motorer låter likadant som drönare, säger Oleg Krjutjkov, rådgivare till Krym-chefen Sergej Aksionov.

“Drönarångest”

Krym, som olagligt annekterades av Ryssland 2014, har länge marknadsförts av Moskva som ett turistmål under sommaren.

Men ukrainska attacker mot militära anläggningar, försörjningsvägar och energiinfrastruktur har i allt högre grad blottat halvöns sårbarhet.

Det har även orsakat vad som beskrivs som en sorts “drönarångest” – en bidragande anledning till varför motorcyklar och fyrhjulingar nu förbjuds nattetid.

Har haft problem

Förra veckan kom uppgifter om stora problem på Krym.

Bensinstationer på halvön hade slut på bensin på torsdagen, rapporterar Reuters.

En person i Sevastopol, halvöns största stad, berättade då att det saknades bränsle på de flesta lokala bensinstationer, och att leveranserna hade svårt att ens hålla jämna steg med det ransoneringssystem som införts under de senaste veckorna.

Omfattande attacker

Ukraina har gått på offensiven vad gäller de omfattande drönarattackerna.

Utöver energiinfrastruktur runt om i Ryssland siktar Kyivs styrkor ofta in sig på olika militära mål på Krymhalvön, exempelvis luftförsvar och vapendepåer.

Foto: By Maximilian Dörrbecker (Chumwa) - Own work, usingOpenStreetMap datathis file for the orientation map inset, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen

Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

2026 06 17

Ett Natoland vägrar skriva på.

Ett EU-land som också är medlem i Nato har enligt uppgifter satt sig emot delar av EU:s kommande sanktionspaket mot Ryssland.

Motståndet uppges röra förslag om att utvidga sanktionerna mot bland annat ryska religiösa företrädare, vilket kan försvåra att hela paketet antas, rapporterar RBC Ukraine

Bulgarien säger stopp

Enligt uppgifter från Politico och BNR News är Bulgarien det land som uppges vara emot beslutet.

– Bulgarien har signalerat sitt motstånd mot delar av det 21:a sanktionspaketet mot Ryssland, skriver Politico, med hänvisning till två diplomater.

Enligt rapporteringen är landet det enda EU-land som motsätter sig sanktionerna.

Att införa sanktioner mot Ryssland kräver ett enhälligt beslut från samtliga EU-länder.

Om ett enda medlemsland motsätter sig hela eller delar av ett sanktionspaket kan det stoppa att det antas.

Strid om rysk patriark

Enligt BNR News handlar en av de mest känsliga frågorna om förslaget att införa sanktioner mot den ryske patriarken Kirill, som EU-kommissionen menar har stött Rysslands krig i Ukraina.

Bulgariska medier har samtidigt rapporterat att regeringen i Sofia kan komma att försöka skydda den ryske religiösa ledaren.

Detta har skapat politisk och religiös debatt i landet.

Hårdare linje mot Ryssland

Trots motsättningar från ett medlemsland fortsätter EU arbetet med nya sanktioner mot Ryssland, som väntas rikta in sig på strategiskt viktiga delar av den ryska ekonomin.

Det omfattar bland annat energi, finansiella tjänster, handel, kryptosektorn samt fiskerinäringen.

– Bland de föreslagna åtgärderna finns ett inreseförbud till EU-länder för tidigare ryska militärer som deltagit i kriget mot Ukraina. Samtidigt pågår arbete med individuella sanktioner mot omkring 80 ytterligare ryska företag och personer, skriver tidningen.

Tidigare paket har redan riktats mot flera centrala delar av den ryska ekonomin.

De senaste åtgärderna omfattar bland annat militärindustriella företag, den så kallade skuggflottan och aktörer kopplade till hybridoperationer

EU har även förlängt sanktionerna kopplade till Krym och Sevastopol, som nu gäller till åtminstone juni 2027.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen