Ministern riktar nazistiska anklagelser mot flera EU-länder.

– Nazismens idéer och metoder håller på att återuppväckas i Europa, samtidigt som man försöker ena kontinenten och skicka den i strid mot Ryssland på samma sätt som Hitler och Napoleon gjorde tidigare, säger Lavrov till den iranska statskontrollerade radio- och tv-kanalen IRIB.

– Det handlar om öppet nazistiska tillvägagångssätt och flagrant likgiltighet för vad nazistregimen i Ukraina gör, fortsätter Lavrov.

Den ryske utrikesministern hävdar att Europa står ”enat under nazismens flagg”, samtidigt som man ”för ett krig mot Ryssland”.

– Det handlar om europeiska pengar och europeiska instruktörer. Ukrainarna används som ombud, påstår Lavrov.

Vanlig rysk propaganda

Att anklaga sina motståndare för att vara nazister är en av de mest centrala delarna i den ryska propagandan.

Kreml har genomgående, felaktigt, beskrivit Ukraina som en “naziststat” och påstår att den ukrainska regeringen och dess försvarsmakter är infiltrerade av nynazister. Den ryska regeringen har också återkommande försökt motivera sitt krig i Ukraina med att landet ska “avnazifieras”.

LÄS MER: ”Första gången jag hört USA säga det” – jättebesked från Polen

Allians med Hitler

Ryssland har själv historiska kopplingar till nazismen. 

Mellan 1939 och 1941 samarbetade Ryssland (dåvarande Sovjetunionen) med Hitlertyskland. Landet ingick en icke-angreppspakt med Nazityskland. Diktaturerna kom överens om att dela upp stora delar av Östeuropa, däribland  och Baltikum.

Pakten avslutades när Tyskland invaderade Sovjetunionen under sommaren 1941. Därefter blev Sovjetunionen snabbt en av huvudaktörerna i kampen mot nazism. Sedan Vladimir Putin tog makten i Ryssland har Kreml aktivt försökt stärka den ryska självbilden kring rollen som nazismens besegrare.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: Stöld är i europeernas blod

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nu svarar det ukrainska folket.

En majoritet av befolkningen anser att val bör äga rum först efter att kriget är slut, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till en färsk undersökning från det ledande ukrainska forskningsinstitutet Kyiv International Institute of Sociology (KIIS).

Enligt undersökningen vill endast 9 procent av ukrainarna att ett nytt val ska hållas under pågående krig – en minskning med 11 procentenheter jämfört med en undersökning i september.

Omkring 25 procent svarar att de anser att ett nytt val bör anordnas om stridigheterna pausas och Ukraina får tydliga säkerhetsgarantier.

Majoriteten, cirka 57 procent, insisterar på att val endast bör anordnas när kriget är över och efter att ett fredsavtal har slutits mellan Ukraina och Ryssland.

– Det finns för närvarande inget stöd bland ukrainare för att hålla nationella val innan fientligheterna har avslutats, säger KIIS vd Anton Hrushetsky i ett uttalande.

Hrushetsky tillägger att allmänhetens förtroende för president Volodymyr Zelenskyj är fortsatt högt och att presidentens legitimitet inte ifrågasätts.

– Därför riktas kritik mot förslag om val i Ukraina. Det ses som ett försök att försvaga samhället, säger KIIS-chefen.

LÄS MER: Jubel i Ryssland – Norge säger nej | Ekonomibladet

Vill inte ge upp territorium

Undersökningen visar också att en överväldigande majoritet av ukrainarna, 72 procent, stödjer en fredsplan som inkluderar att frysa konflikten längs den nuvarande frontlinjen, förutsatt att Ukraina får säkerhetsgarantier och att ockuperade territorier inte formellt erkänns som en del av Ryssland.

Samtidigt motsätter sig 75 procent av befolkningen alla fredsplaner som skulle kräva att ukrainska trupper dras tillbaka från Donbas eller en begränsning av arméns storlek. Lika stor andel motsätter sig ett fredsavtal som avsaknar säkerhetsgarantier för Ukraina.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i morgon tisdag 

Foto: CR. Bonilla resp Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen