Ryssland tvingas betala miljarder

2025 10 15

Ryssland måste betala stora pengar till Georgien.

Sjutton år har gått sedan dess att ryska soldater stegade in på georgisk mark.

Juridiska processer har fortsatt sedan det korta kriget år 2008 – och nu kommer besked om att Ryssland måste betala omkring 300 miljoner dollar till Georgien.

Det motsvarar nästan tre miljarder svenska kronor.

Tvingas betala

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna beordrar på tisdagen Ryssland att betala Georgien över nästan tre miljarder kronor för brott begångna efter det korta kriget mellan de två länderna i augusti 2008, rapporterar Moscow Times.

Domstolen anklagar Ryssland för att bland annat ha hindrat människor från att fritt resa in i Abchazien och Sydossetien, utbrytarområden från Georgien som Moskva erkände som självständiga efter det rysk-georgiska kriget.

Flera saker

Domstolen uppger att Ryssland har begått en rad olika kränkningar, inklusive överdriven våldsanvändning, misshandel, olagligt frihetsberövande och olagliga restriktioner för den dagliga rörligheten över den administrativa gränsen mellan georgiskkontrollerat territorium och utbrytarregionerna.

Den beordrar nu Ryssland att betala ersättning till nästan 30 000 offer.

– Georgiska myndigheter uppger att människor har dödats när de försökt ta sig in i eller ut ur Abchazien och Sydossetien, medan andra har frihetsberövats för "olagligt korsande" av den administrativa gränslinjen.

Läs mer: ”Sjuka och perversa” – Kreml försvarar Trumps raseri

Det hände

När Sydossetien och Abchazien gjorde anspråk på att bilda egna stater i början av 1990-talet ledde det till inbördeskrig.

– Därefter har läget förblivit allmänt spänt i regionen. 2008 blossade konflikten upp på nytt i ett fullskaligt krig, som slutade med att ryska trupper drev ut georgiska styrkor ur områdena, förklarar Utrikespolitiska institutet.

Kritiseras starkt

Institutet fortsätter.

– Efter kriget har Ryssland, som agerat som skyddsmakt åt regionerna, stärkt sitt inflytande. Georgien har i princip helt fråntagits kontrollen över dem, vilket starkt kritiserats i väst.

Läs mer: Trump pekar ut president – som kan lösa kriget i Ukraina

Foto: J. Prokopenko

Text: Redaktionen

Panikdrag i Putins närhet – är skräckslagen

2026 06 30

Putins rädsla leder till förändringar i hans absoluta närhet.

Vladimir Putin är hårt pressad just nu och har många fiender.

Nu tvingas Kreml-regimen göra allt för att skydda diktatorn.

Stor förändring – oro för diktatorns säkerhet

Säkerhetsapparaten kring Vladimir Putin är redan omfattande men stärks nu ytterligare från den 1 juli, rapporterar RBC-Ukraine.

Putin utökar storleken på den styrka av livvakter och säkerhetsvakter som omger honom och hans närmaste.

Ett dokument som har läckt ut visar att antalet militärt och civilt anställda inom den federala skyddstjänsten FSO kommer att öka från 785 till 812 personer.

FSO har till uppgift att skydda Rysslands diktator personligen, medlemmar av hans familj samt premiärministern.

Det är fjärde gången sedan krigsstarten som den redan enorma säkerhetsapparaten kring Putin utökas.

– Före den fullskaliga invasionen hade storleken på Federal Protective Service (FSO) förblivit oförändrad i nästan 13 år, rapporterar tidningen.

Rädd för attentat och kupper

Beslutet är ännu ett bevis för att Putin är mycket orolig för sin egen säkerhet – en oro som säkert har tilltagit i takt med ökade ukrainska attacker på ryskt territorium, och ett ökat missnöje bland den ryska befolkningen och delar av eliten.

Före kriget var det sällsynt att Putin stärkte sitt eget personskydd genom att låta FSO:s säkerhetsapparat växa. En ändring gjordes 2010, men därefter skedde inga sådana ändringar förrän Ryssland invaderade Ukraina.

Under kriget har dock skyddet förstärkts i flera omgångar.

I december 2022 utökades FSO:s personal från 725 till 760 personer, och i januari 2024 utökades den i två steg: Först till 775 personer, sedan till 785 personer i januari 2025, enligt tidningen.

Det har kommit flera signaler om att Putin är mycket rädd för attentat och kupper.

Det har bland annat rapporterats att han bär skottsäker väst och annat kroppsskydd när han uppträder offentligt, enligt Moscow Times.

Uppgifter om dubbelgångare har också förekommit.

Ibland har Putin också verkat hålla sig undan offentligheten helt och hållet.

Putin har också flera helt identiska kontor på olika platser, för att man inte ska kunna se på bilder och videor var han befinner sig, enligt uppgifter.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ångesten sprider sig – ryssarna rusar till affären

2026 06 30

En tydlig trend har börjat synas i Ryssland.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har tillvaron för den ryska befolkningen sakta men säkert försämrats.

På punkt efter punkt kommer rapporter som bekräftar att Kremls stora fokus på kriget drabbar vanligt folk i det jättelika landet.

Nu verkar ångesten hos ryssarna ha nått nivåer, rapporterar oberoende The Moscow Times.

– Från januari till mars i år ökade försäljningen av böcker om kampen mot oroliga tankar i Ryssland med 85 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tidningen med hänvisning till uppgifter från butikskedjan Chitai-Gorod.

Ångest och psykologisk självhjälp

Ökningen fortsätter bland böcker om ångest och psykologisk självhjälp.

Under de tre senaste månaderna har försäljningen av den typen av böcker, efter årets inledande ökning, ökat med ytterligare 19 procent.

– Bland de mest populära publikationerna finns flera verk. Exempelvis av den koreanske psykologen Kim Hae-nam med titeln ”Jag tänker för mycket. Hur man blir av med oroliga tankar" och den ryske författaren Vitaly Buzhan med "Produktivitetsregler för en neurotiker", uppger tidningen.

Många har drabbats

Bakom det växande intresset för litteratur om ångest och oro ligger den stora försämringen gällande ryssarnas mentala tillstånd, menar tidningen.

– Vid Institutet för psykologi vid Ryska vetenskapsakademin genomfördes i februari en undersökning, som upptäckte att symtom på depression och svårkontrollerad ångest fanns hos 42 procent, respektive 27 procent, av testpersonerna, uppger The Moscow Times.

– Forskare förklarar detta med ekonomisk pessimism, trötthet efter kriget och minskade förhoppningar om att striderna snart ska ta slut.

Dessutom tros de införda internetrestriktionerna öka oron, då det har begränsat möjligheten till kommunikation mellan människor i Ryssland.

Efterfrågan på antidepressiva läkemedel har också ökat kraftigt sedan krigets start, rapporterar tidningen.

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen