Sjutton år har gått sedan dess att ryska soldater stegade in på georgisk mark.

Juridiska processer har fortsatt sedan det korta kriget år 2008 – och nu kommer besked om att Ryssland måste betala omkring 300 miljoner dollar till Georgien.

Det motsvarar nästan tre miljarder svenska kronor.

Tvingas betala

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna beordrar på tisdagen Ryssland att betala Georgien över nästan tre miljarder kronor för brott begångna efter det korta kriget mellan de två länderna i augusti 2008, rapporterar Moscow Times.

Domstolen anklagar Ryssland för att bland annat ha hindrat människor från att fritt resa in i Abchazien och Sydossetien, utbrytarområden från Georgien som Moskva erkände som självständiga efter det rysk-georgiska kriget.

Flera saker

Domstolen uppger att Ryssland har begått en rad olika kränkningar, inklusive överdriven våldsanvändning, misshandel, olagligt frihetsberövande och olagliga restriktioner för den dagliga rörligheten över den administrativa gränsen mellan georgiskkontrollerat territorium och utbrytarregionerna. 

Den beordrar nu Ryssland att betala ersättning till nästan 30 000 offer.

– Georgiska myndigheter uppger att människor har dödats när de försökt ta sig in i eller ut ur Abchazien och Sydossetien, medan andra har frihetsberövats för "olagligt korsande" av den administrativa gränslinjen.

Läs mer: ”Sjuka och perversa” – Kreml försvarar Trumps raseri

Det hände

När Sydossetien och Abchazien gjorde anspråk på att bilda egna stater i början av 1990-talet ledde det till inbördeskrig.

– Därefter har läget förblivit allmänt spänt i regionen. 2008 blossade konflikten upp på nytt i ett fullskaligt krig, som slutade med att ryska trupper drev ut georgiska styrkor ur områdena, förklarar Utrikespolitiska institutet.

Kritiseras starkt

Institutet fortsätter.

– Efter kriget har Ryssland, som agerat som skyddsmakt åt regionerna, stärkt sitt inflytande. Georgien har i princip helt fråntagits kontrollen över dem, vilket starkt kritiserats i väst.

Läs mer: Trump pekar ut president – som kan lösa kriget i Ukraina

 Foto: J. Prokopenko

Text: Redaktionen

På lördagsmorgonen började USA och Israel attackera Iran.

Iran har slagit tillbaka och skickat missiler mot Israel och uppgifter kommer samtidigt om explosioner i länder som Bahrain och Förenade Arabemiraten.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer bekräftar att brittiska plan är i luften i Mellanöstern – men menar att de inte ägnar sig åt offensiva uppgifter, rapporterar BBC.

Brittiska plan i luften

Keir Starmer säger att brittiska flygplan "befinner sig i luften idag" i Mellanöstern.

Detta "som en del av samordnade regionala defensiva operationer för att skydda vårt folk, våra intressen och våra allierade".

Han säger också att Storbritannien har höjt skyddet för brittiska baser och personal till sin högsta nivå.

“Gör vad vi kan”

Starmer säger att Storbritannien har en rad defensiva förmågor i regionen som nyligen har förstärkts.

– Vi sträcker oss även ut till brittiska medborgare i regionen och gör allt vi kan för att stödja dem. Det är livsviktigt att vi förhindrar ytterligare eskalering och återgår till en diplomatisk process, säger han.

Det har hänt

USA och Israel har inlett en omfattande attack mot Iran, som president Donald Trump säger kan ödelägga landets militär, utplåna dess militära program och till och med  kunna störta dess regim. 

I en video på Truth Social anklagar Trump Iran för att ha avvisat ”varje möjlighet att avsäga sig sina kärnvapenambitioner” och säger att USA ”inte står ut längre”, rapporterar CNN.

Irans svar

Som svar har den iranska regimen inlett en våg av attacker utan motstycke över hela Mellanöstern, riktade mot flera länder som hyser amerikanska militärbaser. 

Explosioner har hörts från Dubais stränder till Dohas gator, i vad som enligt CNN skulle kunna vara “de inledande salvorna i ett krig som hotar att sluka hela regionen”.

– Medan de amerikanska attackerna i juni var över på några få timmar, har källor uppgett för CNN att den amerikanska militären denna gång planerar för flera dagars attacker, vilket tyder på mer omfattande mål.

Foto: S. Dawson No 10 Downing

Text: Redaktionen

Ryska befäl uppges tvinga medicinsk personal att strida vid fronten.

En åtgärd som bryter mot internationella regler för krigföring.

Skickas in i strid

På grund av akut brist på soldater har ryska befäl börjat omplacera medicinsk personal till direkta stridspositioner vid fronten i södra Ukraina, enligt rapporter från den ukrainska partisanrörelsen Atesh, rapporterar RBC Ukraine.

Terapeuter, ambulanspersonal och vårdpersonal från evakueringsenheter ska ha satts i skyttegravar med vapen i handen i stället för att vårda de skadade.

– På grund av den kraftigt ökade aktiviteten hos ukrainska obemannade drönare, som enligt ryska soldater själva ”dyker upp överallt och hela tiden” inom en 25-kilometerszon, ökar antalet sårade dagligen. Men det finns ingen som kan behandla eller evakuera dem, rapporterar Atesh.

Bryter mot krigets regler

Att tvinga medicinsk personal att delta i strid strider mot internationella regler för krigföring, enligt Genèvekonventionerna och annan folkrätt som skyddar medicinsk personal och civila i konfliktzoner.

Medicinska team ska vara neutrala och skyddade från stridande uppgifter, och inte användas som soldater.

– Medicinsk personal – civila eller militär medicinsk personal – är inte kombattanter enligt internationell humanitär rätt och ska respekteras och skyddas under alla omständigheter, uppger Läkare utan gränser.

Genom att skicka vårdpersonal till fronten i stridande roller riskerar den ryska armén att bryta alla regler vid strid, vilket försvårar både skyddet av sårade och möjligheten att ge vård till de som behöver det.

Brist på resurser

En källa som talat med Atesh säger att ryska soldater klagar på att grundläggande medicinsk vård saknas vid fronten och att vissa inte fått viktiga behandlingar på månader.

Rörelserna på fronten pekar på en kritisk brist på personal hos den ryska sidan, vilket gör att även de som normalt ska vårda skadade istället skickas ut i strid.

Detta drag tyder på att man försöker kompensera för stora förluster och återkommande attacker, där även medicinsk personal nu ses som en resurs att användas i strid snarare än för att rädda liv, uppger ukrainska partisaner.

Foto: Ministry of Defence Russia

Text: Redaktionen