Ryssland avbryter samarbete – med tre Natoländer

2025 12 07

Ryssland river upp tre avtal.

Sedan Ryssland inledde sin invasion av Ukraina har läget varit minst sagt spänt mellan Putinregimen och de flesta av Natos medlemsländer.

Trots det har det funnits samarbetsavtal – som nu emellertid avslutas av Ryssland.

Militära samarbetsavtal

Ryssland river upp militära samarbetsavtal med Portugal, Frankrike och Kanada, rapporterar Euronews.

Att sådana avtal över huvud taget har funnits kan verka förvånande.

Det rör sig emellertid om avtal som undertecknades mellan 1989 och 2000 – en period då Ryssland var kraftigt försvagat efter murens fall.

Men nu meddelar Ryssland att de tre militära samarbetsavtalen ”inte längre är strategiskt relevanta”, och att de rivs upp genom ett dekret som publicerades på fredagen.

”Jeltsin ville gå med i Nato”

1989 föll Berlinmuren, och 1991 kollapsade Sovjetunionen.

Det ledde till en period av delvis förbättrade relationer mellan Ryssland och Nato.

Under delar av 90-talet hade den ryske presidenten Boris Jeltsin stora förhoppningar om att radikalt förändra Rysslands relation till väst.

– Jeltsin hade initialt hoppats att Ryssland skulle kunna gå med i NATO eller utveckla ett särskilt partnerskap med alliansen, rapporterar kanalen.

Avtalet mellan Ryssland och Frankrike undertecknades 1994 och var ett uttryck för försöken att förbättra relationerna mellan Ryssland och västvärlden.

Avtalet med Kanada kom ännu tidigare, bara några veckor efter Berlinmurens fall 1989, under Sovjetledaren Michail Gorbatjov.

Allt mer fientligt

Portugalavtalet undertecknades år 2000.

Men under 00-talet började relationerna mellan Ryssland och Nato försämras igen.

Vladimir Putin har de senaste åren styrt Ryssland i en allt mer västfientlig riktning, och har anklagat Nato för att komma alltför nära den ryska gränsen.

Putin har också skyllt kriget i Ukraina på Nato, och krävt att landet aldrig ska få ansluta sig till den transatlantiska försvarsalliansen.

Och nu avbryts alltså avtalen med de tre Natoländerna. I somras fattades ett liknande beslut när ett militärtekniskt samarbetsavtal med Tyskland från 1996 revs upp.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

8 jun 2026

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ryssar har hamnat i panikläge.

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

8 juni 2026

Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

2026 06 08

I helgen har Volodymyr Zelenskyj varit på besök i London.

Den ukrainske presidenten strålade där samman med ledarna för de europeiska Natojättarna Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Nu går de fyra länderna samman i ett gemensamt uttalande och ställer fem fredsvillkor till Ryssland, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi understryker att Europa har en viktig roll att spela i varje uppgörelse, som en trogen supporter till Ukraina, framgår det i uttalandet, enligt tidningen.

– Alla ansträngningar bör genomföras i nära samarbete med Ukraina, europeiska partners och USA.

Fem villkor för långvarig fred

Det inledande steget mot en varaktig fred är att attackerna stoppas, enligt uttalandet.

– Först, ett stopp för striderna. Putin uppmanas att gå med på ett omedelbart och fullständigt eldupphör, framhåller de fyra länderna, enligt tidningen.

– För det andra bör den nuvarande kontaktlinjen vara utgångspunkten för förhandlingarna. Internationella gränser får inte ändras med våld, och Ukrainas suveräna rätt att själva forma sin säkerhet och sina allianser måste fullt ut respekteras.

Punkt tre och fyra

Det tredje villkoret som ställs från Ukraina och de tre Natojättarna är att robusta säkerhetsgarantier ska finnas på plats när eldupphöret träder i kraft.

Villkoret inkluderar utplacering av en multinationell truppstyrka i det krigshärjade landet.

– För det fjärde kommer ryska tillgångar att förbli orörliga tills Ryssland upphör sitt aggressionskrig och kompenserar Ukraina för de skador som kriget orsakat, står det i uttalandet, enligt tidningen.

Sista punkten

De europeiska ledarna fördömer de storskaliga attackerna från Ryssland, samt de intrång som återkommande sker på andra länders territorium.

Det femte villkoret som ställs är att de europeiska säkerhetsintressena ska finnas med och skyddas i de fredsavtal som diskuteras.

– De delar av alla förhandlingar som relaterar till EU och Nato behöver samtycke från EU:s medlemsstater och de allierade inom Nato, framhåller uttalandet, enligt tidningen.

Foto: C Lue

Text: Redaktionen