De ukrainska drönarattackerna mot rysk olja-och gasinfrastruktur fortsätter.

Regioner som Belgorod och Krasnodar utsätts ofta – men nu kommer uppgifter om att ukrainska drönare har slagit ner över 2 000 kilometer från frontlinjen.

En industribyggnad i Sibirien har attackerats, rapporterar Kyiv Independent.

2 000 kilometer

Ukrainska drönare ska ha attackerat staden Tiumen i den ryska regionen Sibirien.

Tjänstemän i regionen uppger att drönarna skjutits ner över en ospecificerad industribyggnad.

Den ryska Telegram-kanalen ASTRA rapporterar, med hänvisning till lokala invånare, att det tilltänkta målet kan ha varit oljeraffinaderiet Antipinsky, beläget i stadens sydöstra del. 

Lokala invånare uppger att de har hört explosioner samt sett många brandbilar på väg dit.

Lägsta sedan 2020

Ukraina fortsätter att intensifiera sina drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, som de själva kallar för sina “drönarsanktioner”.

Enligt Financial Times har sexton av Rysslands 38 oljeraffinaderier träffats sedan augusti 2025, vilket har tvingat ner den ryska dieselexporten till sin lägsta nivå sedan 2020.

Natten till måndagen slog ukrainska drönare till mot den största oljeterminalen på det ockuperade Krym, då de träffade oljeterminalen i Feodosia.

Läs mer: Ryssland rasar mot USA

Flera platser

Det är dock inte bara Krym och Sibirien som har varit föremål för ukrainska drönarattacker i dagarna.

– Ukraina fortsätter att genomföra drönarattacker på lång räckvidd mot ryska försvarsindustriella företag och oljeraffinaderier, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ukrainska generalstaben rapporterade den 6 oktober att ukrainska styrkor genomförde en attack mot Sverdlov-anläggningen i Dzerzjinsk, Nizjnij Novgorod, natten mellan den 5 och 6 oktober.

Största tillverkaren

Tankesmedjan fortsätter.

– Den ukrainska generalstaben rapporterade att Sverdlov-anläggningen är en av Rysslands största explosivämnestillverkare och producerar ammunition till flyg- och artillerigranater, flygbomber, stridsspetsar till pansarvärnsrobotar, ammunition till ryska ingenjörstrupper samt stridsspetsar till luftvärnsrobotar.

Läs mer: Finansministern medger – tufft besked för ryska folket

 Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen

Så lät det påstående som journalisten Jesse Watters från Fox News lade fram för USA:s vicepresident JD Vance i en omtalad intervjun från igår.

Enligt reportern är det någonting som “danskarna säger".

– De säger att det är för kallt för att de amerikanska soldaterna ska kunna hantera det, uttrycker Jesse Watters i intervjun med Vance.

– Vem säger det, Jasmine Crokett? svarar vicepresidenten och syftar på den demokratiska ledamoten i representanthuset.

– Danskarna! utbrister Jesse Watters.

"USA mobbar oss"

Det är oklart vems eller vilket uttalande som Foxreportern syftar på. Uttalanden som fällts av danska politiker i Grönlandsfrågan i offentlig debatt har snarare fokuserat på att Danmark inte uppskattar hur USA uttrycker sig gentemot en nära allierad.

Helle Thorning-Schmidt, tidigare statsminister i Danmark, säger idag att USA upplever sig “mobbade” av USA.

– Vi känner oss mobbade av en större nation. Det är som på skolgården, där vi känner att vi blir mobbade, säger hon i en intervju med Sky News.

"Extremt farligt"

Danmarks nuvarande statsminister Mette Frederiksen sade tidigare i veckan att Nato “upphör” om USA skulle agera militärt mot en allierad, vilket Vita huset inte utesluter för att få kontroll över Grönland.

Helle Thorning-Schmidt uttrycker sig i liknande termer.

– Detta är en extremt farlig situation, inte bara för Danmark, utan även för Nato och hela grunden för Natos bildande. Om det någonsin skulle bli en konflikt mellan USA och Danmark eller Nato kring detta skulle det vara en fantastisk dag för Putin och president Xi i Kina.

Vance: Danmark gör ett "dåligt jobb"

Påståendet om att danskar säger att det är för “kallt” på Grönland för amerikanska soldater fick JD Vance att brista ut i skratt.

– Amerikaner har gjort det riktigt bra på många riktigt kalla ställen. Jag hade inte själv haft lust att tjänstgöra där, men som tur är bor jag i Washington DC.

I samma intervju uttryckte JD Vance att Danmark gör ett “dåligt” jobb med Grönland.

Foto: Gage Skidmore, Flickr

Text: Redaktionen

Lettland vill kalla till ett extraordinärt möte i FN:s säkerhetsråd.

Detta efter den omfattande ryska missilattacken mot Ukraina nära EU-och Nato-gränser som beskrivs som ett allvarligt hot mot Europas säkerhet, rapporterar ukrainska Pravda.

Lettland slår larm i FN

Lettlands utrikesminister Baiba Braže meddelar att landet kommer att begära ett akut möte i FN:s säkerhetsråd efter den senaste ryska attacken mot Ukraina.

Enligt Braže handlar det om en farlig eskalation i ett område nära både EU:s och Natos gränser.

– Lettland kommer att begära ett extraordinärt möte i FN:s säkerhetsråd som svar på Rysslands barbariska attack mot Ukraina, säger hon.

Hon betonar att det internationella samfundet inte kan förbli passivt när Ryssland fortsätter att använda avancerade vapensystem i kriget.

Kräver omedelbara åtgärder

Även från ukrainskt håll har reaktionerna varit starka.

Attacken, där Ryssland enligt uppgifter använt den nya medeldistansmissilen Oreshnik, beskrivs som ett tydligt försök att skrämma både Ukraina och dess allierade.

Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha uppmanar västvärlden att agera snabbare och kraftfullare.

– Ryssland måste mötas med omedelbara och beslutsamma åtgärder. Detta är ännu ett bevis på att Moskva väljer eskalation framför diplomati, säger han.

Sybiha kräver också fler samordnade möten med både FN och Nato för att stärka stödet till Ukraina.

Ser allvarligt på utvecklingen

EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik, Kaja Kallas, beskriver attacken som en tydlig varningssignal för hela Europa.

– Detta är inte bara ett angrepp på Ukraina, utan en farlig eskalation som påverkar Europas säkerhet som helhet, säger hon.

Enligt Kallas visar användningen av nya ryska missilsystem att kriget går in i en mer riskfylld fas, där även grannländerna påverkas indirekt.

Lettlands initiativ i FN ses som ett försök att samla internationellt stöd för ökat politiskt och diplomatiskt tryck på Ryssland.

Samtidigt fortsätter diskussionerna inom EU och Nato om ytterligare sanktioner och militärt stöd till Ukraina, i takt med att kriget intensifieras.

Foto: A Kalash

Text: Redaktionen