Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

2026 03 19

De ryska styrkorna använde sig bland annat av kamikaze-drönare.

Det ryska nationalgardets specialstyrka Rosgvardia har utfört en operation i ryska Lappland på Kolahalvön, nära den finska gränsen.

Styrkan har en tjetjensk ledning och rapporterar direkt till Putin.

Ska kunna slå ut ”beväpnade sabotörer”

Den ryska specialstyrkan har haft en övning i ryska Lappland, nära den finska gränsen.

I övningen har man bland annat använd sig av kamikaze-drönare och tränat sig på att eliminera ”beväpnade sabotörer”, rapporterar Iltalehti.

Övningen hölls i Hiipinätunturi-fjällen och var ett samarbete mellan elitstyrkan Rosgvardiya och det ryska ministeriet för nödsituationer, enligt tidningen.

Videor som har släppts från övningen visar hur tungt beväpnade soldater rör sig på skidor och snöskotrar.

Tunga vapen och kamikaze-drönare används.

– Omfattande utbildning i arktiska extrema förhållanden förbättrar samarbetet mellan olika myndigheter. Vi simulerar verkliga situationer för att säkerställa ett effektivt svar i kriser, säger Daniil Martynov, som ledde operationen.

Har krigat i Ukraina

Daniil Martynov har tjetjensk bakgrund och har varit militär rådgivare åt den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov.

Han tros också ha spelat en viktig roll i skapandet av det så kallade Spetsnaz-universitetet i Tjetjenien, som grundades 2013 och syftar till att träna och utbilda ryska elitstyrkor.

De elitsoldater som deltog i övningen nära finska gränsen har i många fall krigserfarenhet från Ukraina.

Specialstyrkan är emellertid självständig från Rysslands övriga väpnade styrkor.

Istället rapporterar den direkt till diktatorn Vladimir Putin, uppger tidningen.

Retar sig på Finland – och Alexander Stubb

Övningen nära den finska gränsen kommer samtidigt som relationen mellan Ryssland och Finland blir allt mer spänd.

En finsk granskning visar att Ryssland under 2025 intensifierade sin retorik mot Finland.

Kreml-regimen uppges framför allt reta sig på Finlands president Alexander Stubb, som har varit en viktig röst i den internationella debatten om kriget i Ukraina.

Stubb har visat ett starkt stöd för Ukraina och har även på senare tid sagt att Ukraina kan vara på väg att vinna kriget.

Foto: Ministry of Defence Russia

Text: Redaktionen

Gick i konkurs efter 123 år – nu nysatsar butikskedjan

2026 10 30

Den klassiska butikskedjan Buttericks är tillbaka.

I januari förra året kom beskedet; den klassiska butikskedjan Buttericks gick i konkurs efter 123 år.

Bara en månad senare räddades dock bolaget av Göteborgsbaserade investerare som köpte konkursboet.

Nu storsatsar Buttericks igen, rapporterar Svenska Dagbladet.

“Som när de var barn”

I dag har Buttericks butiker i Stockholm, Göteborg, Halmstad, Malmö och Lund.

E-handeln finns där som ett komplement för kunder som inte har någon butik nära, men den stora satsningen sker i butikerna.

– Vi vill förstärka upplevelsen i våra butiker. Vi vill gärna se att det blir den magiska känslan som många av våra vuxna kunder kände när de var barn, säger huvudägare Henrik Olander.

1,2 miljarder

Halloween är som bekant en viktig period för Buttericks. I år planerar svenskarna att inhandla Halloweenrelaterade varor för 1,2 miljarder kronor.

Henrik Olander menar att Buttericks kommer att kunna vara en destination för Halloweenhandlare i många år framöver.

– Vi är ett stabilt bolag. Vi kommer nog driva det många år framåt, säger han.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Buttericks historia

Buttericks resa började i november 1903, när den första butiken slog upp portarna på Drottninggatan i Stockholm.

Tio år senare slog butiken i Göteborg upp dörrarna.

Under en lång tid har kedjan fokuserat på fest och skoj.

Var tidiga

Så här låter det från kedjan gällande deras historia:

– Butterick’s har alltid varit innovativa och gick från att vara modespecialist till att bli dagens skämt- och festartikelspecialist genom förmågan att anpassa sig, menas det.

– Redan 1913 introducerades de första skämtartiklarna och under 1920-talet breddades sortimentet ytterligare med maskeradartiklar och festtillbehör.

Läs mer: Älskad delikatess stoppas – stor mängd får inte säljas

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

En miljon hushåll kan få pengar på kontot

2026 10 30

Regeringen aktiverar nu högkostnadsskyddet för ett elområde.

Högre elpriser är att vänta. I samband med det har frågan om elstöd ställts för att skydda hushållens ekonomi.

På fredagskvällen ger regeringen besked om att de aktiverar högkostnadsskyddet för elområde fyra.

Det innebär att södra Sverige kan komma att få elstöd.

Aktiverar högkostnadsskydd

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 aviserat ett högkostnadsskydd om priserna i ett elprisområde i genomsnitt blir högre än 1,50 kronor/kWh under en kalendermånad.

– Månadsmedelvärdet för spotpriset på el i elområde fyra överstiger den gränsen under oktober månad. Därför aktiveras nu högkostnadsskyddet för elområde fyra, meddelar regeringen.

Måste besluta först

Precis som tidigare behöver regeringen besluta om en stödförordning för att införa ett elstöd.

De understryker att de kommer att återkomma i frågan.

– Regeringen avser att besluta om ett förberedande uppdrag till ansvariga myndigheter för att säkerställa en effektiv och rättssäker utbetalning av stödet till hushållen.

Elprisområde 4 omfattar södra Sverige med över en miljon hushåll.

Läs mer: Älskad delikatess stoppas – stor mängd får inte säljas

Busch har varnat

En orolig omvärld, låga nivåer i vattenmagasinen och höga gaspriser i Europa kan ställa till det i vinter.

Frågan om huruvida elstöd kan komma att bli aktuellt i vinter ställs i samband med oron över att höga elpriser kan orsaka rejäl ekonomisk smärta.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) varnar för att det kan bli stökigt, uppger Svenska Dagbladet.

“Kan bli stökigt”

Så här låter det från Busch:

– I grund och botten ser det stabilt ut, det finns ingen risk för att vi inte har el eller att det inte finns diesel, men det kan bli en stökig vinter, säger hon.

Läs mer: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Foto: K. Korobczuk

Text: Redaktionen