Ukrainska attacker har kraftigt minskat Rysslands export av fossila bränslen.

Nya siffror visar att under september nådde landet den lägsta nivån sedan invasionen av Ukraina började, rapporterar Kyiv Post.

Rekordlägsta export

I september exporterade Ryssland fossila bränslen för 546 miljoner euro per dag, vilket är en 26-procentig minskning jämfört med samma månad förra året.

Det är den lägsta nivån sedan invasionen startade, enligt siffror från Centre for Research on Energy and Clean Air (CREA).

En viktig anledning är de ukrainska attackerna mot Rysslands oljeinfrastruktur.

Den 12 september träffades oljeterminalen i Primorsk, och för några dagar sedan slog en drönare ner mot ett oljeraffinaderi i Ufa. 

– De mest effektiva sanktionerna – de som fungerar snabbast – är bränderna vid Rysslands oljeraffinaderier, terminaler och oljedepåer, sade Ukrainas president Volodymyr Zelensky efter attacken.

Påverkar krigsekonomin

– Indiens premiärminister Narendra Modi har försäkrat mig idag att de inte kommer att köpa olja från Ryssland, sa Trump tidigare i veckan och beskrev det som ett ”stort steg”.

Indiens regering förnekar uppgifterna.

Randhir Jaiswal, talesperson för utrikesministeriet, säger till journalister att han inte känner till någon kontakt mellan Trump och Modi, och att inga löften har getts, efter Trumps uttalande.

Trots tryck från bland andra Donald Trump fortsätter länder som Indien och Kina att köpa stora mängder rysk olja, vilket bidrar till Moskvas krigsekonomi.

I augusti importerade Kina fossila bränslen för 6,4 miljarder dollar och Indien för 4,2 miljarder.

EU-länder som Ungern och Slovakien köpte också rysk olja och gas, medan Frankrike, Belgien och Nederländerna tog emot LNG.

Försöker stoppa köpen

För att minska Rysslands intäkter har Nato och EU tagit steg mot importstopp.

I september uppmanade Trump Nato-länder att sluta köpa rysk olja, och EU:s kommittéer har nu godkänt ett utkast som förbjuder alla rör- och LNG-importer från Ryssland från och med 1 januari 2026.

Beslutet innebär en acceleration av EU:s tidigare plan, som ursprungligen sträckte sig till 2027, och markerar ett tydligt försök att slå mot Rysslands största industriintäkt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen