20 september 2025

Rekordbesked för Svenska kyrkan

2025 09 20

Svenska kyrkan kommer med glädjande nyheter efter decennier av nedgång.

Efter årtionden av minskat medlemsantal vänder nu trenden för Svenska kyrkan – och i år slås rekord månad för månad.

– Det är oerhört positivt. Varje människa som känner att de vill vara en del av kyrkan, det är så roligt, säger Karin Långström, kyrkoherde i Stenstorps pastorat, till TV4.

En oväntad vändning

Under lång tid har antalet utträden ur Svenska kyrkan överstigit inträdena.

Men de senaste fyra åren har något förändrats.

Bara under 2023 gick 13 812 personer aktivt med i kyrkan – fler än någonsin tidigare sedan kyrkan började föra statistik för 20 år sedan. 

Preliminära siffror visar dessutom att trenden fortsätter i år.

Fram till och med augusti har redan 11 912 personer ansökt om medlemskap – vilket gör att fjolårets toppnotering kan passeras, trots att fyra månader återstår.

Samtidigt valde 38 015 personer att lämna, där en stor del av antalet är på grund av bortgång.

Unga och äldre i fokus

Flera av de nya medlemmarna ser en koppling mellan den globala världssituationen och längtan efter trygghet.

– Jag tror det har med oron i världen att göra, säger Lillemor Hallander, som just röstat i kyrkovalet i Skövde, till TV4.

Tillväxten syns särskilt tydligt i två åldersgrupper – bland 13–18-åringar och personer över 70 år.

De unga söker ofta medlemskap i samband med dop inför konfirmationen, medan äldre ser kyrkan som en viktig gemenskap.

Kyrkovalet 21 september

Samtidigt som medlemsantalet ökar har kyrkovalet ofta kallats för ”det bortglömda valet”.

Nu har valet återigen dragit igång.

Omkring fem miljoner svenskar har fått hem sina röstkort – men många vet fortfarande inte vad det egentligen handlar om.

Biskop Johan Dalman påminner om att rösträtten inte är begränsad till de troende.

– Man kan rösta i kyrkovalet även om man inte är troende. Det handlar också om att skapa ett meningsfullt liv där människor bor, säger han till SVT.

De som väljs får inflytande över frågor som sträcker sig från identitet och miljö till hur kyrkan ska stötta unga och äldre lokalt.

Valdagen är den 21 september, men förtidsröstningen har varit igång sedan den 8 september.

Foto: Pixabay

Text: Redaktionen

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara

2026 03 04

Nato har stoppat en ballistisk robot från Iran.

Nyheten kom tidigare under onsdagen, då Natomedlemmen Turkiet gick ut och berättade om insatsen.

– En ballistisk robot avfyrades från Iran. Den upptäcktes när den passerade irakiskt och syriskt luftrum med kurs mot turkiskt luftrum, och bekämpades av Natos luft- och robotförsvarssystem stationerade i östra Medelhavet, framhåller det turkiska försvarsdepartementet, rapporterar Reuters.

Erdogan kan svara

Inga personer ska ha skadats vid incidenten.

Men Turkiets försvarsdepartement förbehåller sig rätten att svara på fientliga handlingar mot turkiskt territorium, som gränsar till de nordvästra delarna av Iran.

– Turkiet förbehåller sig rätten att reagera på alla fientliga handlingar mot landet, säger landets försvarsminister Yaşar Güler, enligt nyhetsbyrån.

”Undergången för Iran”

Den svenska överstelöjtnanten Johan Huovinen menar att incidenten är väldigt allvarlig och att den ökar risken för spridning av konflikten.

Det är nu sannolikt att Turkiet kommer åberopa Natos artikel 4.

Han framhåller också att ett eventuellt svar från den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan skulle kunna vara förödande för Iran.

– Om Turkiet svarar på attacken påskyndar det bara undergången för Iran, säger han till TV4.

Konsulterar Nato

Efter incidenten har Turkiet haft kontakt med Nato och andra allierade.

Nato har också gått ut och kommenterat händelsen.

– Vi fördömer Irans angrepp mot Turkiet, säger alliansens talesperson Allison ​Hart, enligt Reuters.

Natos artikel 4

Enligt Natos artikel 4 kan ett medlemsland lyfta en fråga i Nordatlantiska rådet, NAC, som är ett beslutande organ inom alliansen.

– Parterna ska samråda när någon av parternas territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet hotas, står det i artikeln.

– Varje medlemsland kan formellt åberopa artikel 4 i Nordatlantiska fördraget. Så snart den åberopas diskuteras frågan och kan potentiellt leda till någon form av gemensamt beslut eller åtgärd från alliansens, uppger Nato.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

2026 03 04

Attackerna mot Iran slår mot amerikanernas plånböcker.

Sedan lördagsmorgonen har USA och Israel attackerat Iran.

Iran har svarat genom att skicka missiler mot Israel och amerikanska baser i kringliggande länder.

Nu kommer uppgifter om att bensinpriserna i USA steg ordentligt mellan måndagen och tisdagen.

Inte hänt sedan 2005

Snittpriset på en gallon bensin – motsvarande omkring 3,79 liter – ligger på tisdagen kring 3,11 dollar.

Det är en uppgång på 11 cent jämfört med måndagens snittnotering.

Det rör sig därmed om den största uppgången från en dag till en annan sedan orkanen Katrina svepte över södra USA år 2005, rapporterar Dagens industri med hänvisning till CNN.

Fortsatta attacker

Det är de fortsatta oroligheterna i Mellanöstern som ligger bakom bensinrallyt på andra sidan Atlanten.

Iranska drönare och missiler riktas mot amerikanska militärbaser i flera länder – men även mot energiinfrastruktur, rapporterar BBC.

Läs mer: “Vi kommer döda er” – stenhårt besked från krigsministern

Drönare har träffat

BBC rapporterade tidigare om video- och satellitbilder som visar eldsvådor och skador vid oljeterminalen i Fujairah i Förenade Arabemiraten. 

– Vi har just sett ytterligare bilder som visar rök som bolmar upp ovanför oljeterminalen, som ligger vid Omanbuktens kust, uppger kanalen på tisdagseftermiddagen.

– Fujairahs mediekontor i Förenade Arabemiraten uppger att en brand bröt ut efter att spillror fallit från en drönare som skjutits ner av luftförsvaret, men tillägger att branden har släckts och att inga personskador har rapporterats.

Skeptisk till samtal

Irans ambassadör vid FN i Genève, Ali Bahreini, har uttryckt starka tvivel gällande utsikterna för förhandlingar med USA.

– För närvarande är vi mycket tveksamma till nyttan av förhandlingar... Det enda språket för att tala med USA är försvarets språk, säger han.

Läs mer: Trump hånar Zelenskyj med öknamn

Foto: Official White House Photo by Patrick Witty

Text: Redaktionen