Rekordbesked för Svenska kyrkan

2025 09 20

Svenska kyrkan kommer med glädjande nyheter efter decennier av nedgång.

Efter årtionden av minskat medlemsantal vänder nu trenden för Svenska kyrkan – och i år slås rekord månad för månad.

– Det är oerhört positivt. Varje människa som känner att de vill vara en del av kyrkan, det är så roligt, säger Karin Långström, kyrkoherde i Stenstorps pastorat, till TV4.

En oväntad vändning

Under lång tid har antalet utträden ur Svenska kyrkan överstigit inträdena.

Men de senaste fyra åren har något förändrats.

Bara under 2023 gick 13 812 personer aktivt med i kyrkan – fler än någonsin tidigare sedan kyrkan började föra statistik för 20 år sedan.

Preliminära siffror visar dessutom att trenden fortsätter i år.

Fram till och med augusti har redan 11 912 personer ansökt om medlemskap – vilket gör att fjolårets toppnotering kan passeras, trots att fyra månader återstår.

Samtidigt valde 38 015 personer att lämna, där en stor del av antalet är på grund av bortgång.

Unga och äldre i fokus

Flera av de nya medlemmarna ser en koppling mellan den globala världssituationen och längtan efter trygghet.

– Jag tror det har med oron i världen att göra, säger Lillemor Hallander, som just röstat i kyrkovalet i Skövde, till TV4.

Tillväxten syns särskilt tydligt i två åldersgrupper – bland 13–18-åringar och personer över 70 år.

De unga söker ofta medlemskap i samband med dop inför konfirmationen, medan äldre ser kyrkan som en viktig gemenskap.

Kyrkovalet 21 september

Samtidigt som medlemsantalet ökar har kyrkovalet ofta kallats för ”det bortglömda valet”.

Nu har valet återigen dragit igång.

Omkring fem miljoner svenskar har fått hem sina röstkort – men många vet fortfarande inte vad det egentligen handlar om.

Biskop Johan Dalman påminner om att rösträtten inte är begränsad till de troende.

– Man kan rösta i kyrkovalet även om man inte är troende. Det handlar också om att skapa ett meningsfullt liv där människor bor, säger han till SVT.

De som väljs får inflytande över frågor som sträcker sig från identitet och miljö till hur kyrkan ska stötta unga och äldre lokalt.

Valdagen är den 21 september, men förtidsröstningen har varit igång sedan den 8 september.

Foto: Pixabay

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Akut möte med Putin – har fått ultimatum

2026 06 23

Kreml menar att ett lands självständighet hotas.

Ett akut möte mellan Putin och Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko planeras inom kort.

Lukasjenko har ställts inför ett ultimatum – och nu säger Kreml att Belarus suveränitet är hotad.

Träffas inom kort

Den 18 juni ställde Volodymyr Zelenskyj ett ultimatum till Lukasjenko:

Belarus måste inom en vecka ta bort den kommunikationsutrustning som används för att underlätta ryska drönarattacker. Annars kommer Ukraina själva ingripa.

Nu ska Lukasjenko träffa Putin för att diskutera Zelenskyjs ultimatum, rapporterar Kyiv Independent.

Det är Kreml som meddelar att de två allierade diktatorerna ska träffas inom kort.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov fördömer Zelenskyjs ultimatum.

Peskov anklagar nu Ukraina för att hota Belarus självständighet.

– När det gäller själva hotet är det förstås ytterst aggressivt: inblandning i ett annat lands inre angelägenheter och ett intrång i ett annat lands suveränitet, säger Peskov, enligt tidningen.

”Vi hyser inga tvivel…”

Peskov menar dock att Belarus kommer att ”skydda sin suveränitet”.

– Vi hyser inga som helst tvivel om att den belarusiska ledningen, och Belarus självt, är kapabla att skydda sin suveränitet, säger Kremls talesperson.

Igår varnade den belarusiska oppositionen för att det finns tecken på att Belarus förbereder sig för att gå in i en mer direkt roll i kriget, enligt tidningen.

Belarus är en nära allierad till Putinregimen.

Ryssland har tillåtits att använda sig av belarusiskt territorium under kriget. Det finns också ryska kärnvapen på belarusisk mark.

Lukasjenko har å sin sida hävdat att Belarus inte vill bli indraget i kriget.

Men nu kräver alltså Zelenskyj att Belarus bevisar detta genom att ta bort den kommunikationsutrustning som finns på landets territorium, och som används av Ryssland vid drönarattacker.

Det handlar om så kallade reläsystem som finns monterade på kommunikationstorn i två regioner i Belarus, nära gränsen till Ukraina.

– Om han verkligen inte vill vara en del av kriget, låt honom ta bort den utrustningen och stänga av den, sade Zelenskyj i samband med sitt ultimatum till Lukasjenko, där han gav diktatorn en vecka på sig att agera innan Ukraina tar saken i egna händer.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Putin tvärvänder om kriget i Ukraina

2026 06 23

Putin tycks ha ändrat sig.

Bara timmar efter att Kreml sagt att det inte finns några förutsättningar för förhandlingar med Ukraina kommer nu ett nytt besked från Vladimir Putin.

Nu uppges dörren till samtal plötsligt vara öppen igen, rapporterar RBC Ukraine.

Från nej till ja på bara timmar

Under dagen signalerade Rysslands ledare Vladimir Putin först att han inte såg någon grund för dialog med Ukraina.

Men bara ett par timmar senare ges ett tydligt skifte i budskapet.

I ett möte med ryska regeringsmedlemmar säger Putin att Ryssland nu är redo för förhandlingar – men på sina egna villkor.

– Ryssland, som har sagts mer än en gång, är redo för förhandlingar med Ukraina, sade Putin enligt uppgifter från mötet.

Kort därpå utvecklade han villkoren och hänvisade till tidigare utkast till uppgörelser.

– Redo på grundval av de överenskommelser som nåddes i Istanbul, och jag påminner er om att de godkändes preliminärt av den ukrainska delegationen, säger han och syftar på de tidigare fredssamtalen mellan parterna.

Hänvisar till tidigare avtal

Uttalandet markerar en tydlig förändring i tonen jämfört med tidigare under dagen, då Kreml avfärdade förutsättningar för dialog.

Samtidigt upprepade han Rysslands linje om säkerhetsgarantier och territoriella frågor.

– Men vi kommer att utgå från det som existerar. Vi kommer att gå framåt med självförtroende i alla riktningar, säkerställa våra medborgares säkerhet och hantera ekonomiska frågor både på nationell nivå och i regionerna i Ryska federationen, säger han.

Motstridiga signaler från Kreml

Den snabba omsvängningen har väckt frågor om vad som ligger bakom förändringen.

Enligt tidigare uttalanden från rysk sida har processen legat på is sedan vintern, med hänvisning till bland annat internationella spänningar och Ukrainas hållning i förhandlingarna.

Samtidigt har Moskva tidigare krävt att Ukraina ska vara berett att ge upp delar av Donbas för att samtal ska kunna fortsätta.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen