Sverige trotsar Irankriget

2026 05 13

Det finns viss styrka i ekonomin trots kriget i Mellanöstern.

Sedan kriget i Iran inleddes den 28 februari har många varit oroliga gällande den påverkan den kan ha på den globala ekonomin.

Utmaningar för försörjningskedjorna och högre oljepriser är två av de konsekvenser som kriget medfört.

Men flera indikatorer pekar på att den svenska ekonomin trotsar Irankriget.

Nya siffror

På onsdagsmorgonen har Arbetsförmedlingen släppt nya siffror.

Där framgår att arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska.

I slutet av april var nästan 346 000 personer inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen, vilket motsvarar 6,5 procent av arbetskraften. 

Det är en minskning med drygt 19 000 personer jämfört med samma månad i fjol. 

“Trots det osäkra läget”

Arbetsförmedlingens prognoschef Lars Lindvall kommenterar de nya siffrorna.

– I stora drag ser vi att utvecklingen på arbetsmarknaden hittills följer vår prognos från december trots det osäkra läget i omvärlden, säger han.

Arbetslösheten minskade i samtliga län men variationen mellan länen är fortfarande stor. 

I Skåne ligger arbetslösheten på 8,4 procent, medan den är betydligt lägre i Norrbotten där den ligger på 3,7 procent.

Andra indikatorer

Även Swedbank har släppt siffror som visar att den svenska ekonomin trotsar Irankriget.

Sammantaget räknar Swedbank med att BNP ökar med 1,8 procent i år och 2,4 procent nästa år. 

Offentliga investeringar väntas förbli ett viktigt bidrag till tillväxten även framöver, med en samlad ökning på omkring 6,5 procent i år och nästa år. 

“Kan bli betydligt sämre”

Även om situationen i nuläget går att klara av så blir det betydligt mer utmanande ju längre kriget pågår.

Högre energipriser över en längre tid kommer att påverka svensk ekonomi.

– Svensk ekonomi är relativt motståndskraftig mot svallvågorna från kriget i Mellanöstern, men samtidigt visar vårt alternativa scenario att utvecklingen kan bli betydligt sämre om kriget blir mer utdraget och energipriserna högre, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson. 

Foto: Cartist

Text: Redaktionen

25 september 2025

Kan skicka 300 000 soldater – Macron varnar

2026 09 25

En massiv mobilisering kan vara på väg.

Stridigheterna i östra Europa fortsätter. Kriget i Ukraina är inne på sitt femte år och ännu finns inga tydliga indikationer på att attackerna ska få ett slut.

Samtidigt som Ukraina lider stora förluster, både vid fronten och i övrigt, har återkommande rapporter avslöjat det höga priset som också Ryssland betalar för att fortsätta kriget. Inte minst när det gäller antalet soldater som dödats eller skadats i striderna.

Frankrikes president, Emmanuel Macron, går nu ut och varnar för att Ryssland kan skicka ett stort antal nya soldater till fronten framöver, rapporterar danska TV2, med hänvisning till en intervju med den franska tv-kanalen TF1.

Kanske inte erkänner

Frankrike ser flera tecken på att en mobilisering snart kommer inledas. Det anses troligt att omkring 300 000 personer kan samlas och skickas för att delta i kriget mot Ukraina, menar Macron.

– Frågan är om Ryssland kommer att tillkännage det öppet, säger han till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Ryssar flyr – rusning till tre länder

Hot mot Europa

Oron för ryska attacker ökar i Europa. Med all rätt, menar den franske presidenten. Europeiska länder kommer bli måltavlor för hybridattacker och bör därför förbereda sig, uppmanar Macron.

– Låt oss vara tydliga: Ryssland betraktar Europa som en strategisk stödbas för Ukraina, säger han till kanalen.

Zelenskyj har varnat

För ungefär en månad sedan kom en liknande varning. Den gången från Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, som slog larm om en massiv rysk mobilisering under hösten. Också han var inne på ett antal på 300 000 soldater.

– Ryssland har förlorat 267 000 personer sedan årets början, inklusive omkring 155 000 dödade hittills, hävdade Zelenskyj, rapporterar CNN.

– Putin kommer sätta in de 300 000 mobiliserade trupperna beroende på situationen i den östra delen av vårt land. De kommer att förlora alla dessa 300 000 nymobiliserade ryssar där; vi kommer att utplåna dem.

LÄS MER: Omtalad skattesänkning kan bli kvar – expert tror inte på höjning

Foto: Petra Gustafsson, Sveriges ambassad i Frankrike

Text: Redaktionen

24 sep 2026

Ryssar flyr – rusning till tre länder

2026 09 24

Många ryssar tar sitt pick och pack och lämnar landet.

Efterfrågan på hyresbostäder från ryska medborgare har ökat kraftigt i tre länder.

Länderna står med öppna armar för de ryssar som tagit sig över gränsen, rapporterar United24 media.

Kraftigt ökad efterfrågan

I flera länder märks nu ett ökat tryck på bostadsmarknaden från ryssar som söker boende utanför landet.

I Georgien och Tbilisi uppger en rysk mäklare som arbetat i staden i nio år att hon sedan slutet av juli har fått upp till fem förfrågningar i timmen.

Efterfrågan har samtidigt fått hyrorna att stiga. Lägenheter i större bostadsområden som tidigare kunde hyras för omkring 550 dollar i månaden erbjuds nu för 600–700 dollar.

En annan mäklare i Tbilisi uppger att attraktiva bostäder numera kan försvinna från marknaden på bara en eller två dagar.

– Georgiens inrikesministerium registrerade omkring 1,5 miljoner inresor av ryska medborgare under det första året av det fullskaliga kriget, rapporterar Meduza.

Även i Serbien och Armenien

Även i Serbien märks en tydlig ökning.

I Belgrad uppges utvecklingen vara tydligt märkbar. En mäklare säger till Meduza att ”många ryssar” har anlänt sedan andra halvan av augusti och att han inte har sett en liknande efterfrågan sedan 2022.

Hyrorna i Belgrad har enligt mäklaren stigit med omkring 20–30 procent sedan slutet av juli.

Även i Armeniens Jerevan har efterfrågan ökat. En rysk mäklare uppger att utvecklingen tog fart under andra halvan av juli och att augusti och september varit särskilt intensiva.

Hyrorna i den armeniska huvudstaden har enligt honom stigit med omkring 30–50 procent sedan början av året. En bra tvårumslägenhet i centrala Jerevan kostar nu omkring 1 000 dollar i månaden, jämfört med cirka 700 dollar i våras.

Rykten om ny mobilisering

Enligt Meduza har rykten om en möjlig ny mobilisering cirkulerat i Ryssland sedan sommaren.

– Vladimir Putin har avfärdat uppgifterna som ”nonsens” och sagt att det för närvarande inte finns något behov av en ny inkallelse, skriver tidningen.

De två största ryska utvandringsvågorna sedan den fullskaliga invasionen inleddes kom 2022 – först i februari och mars och sedan efter Putins besked om en partiell mobilisering i september.

LÄS MER: USA har fått nog – alla flyg ska stoppas i morgon

Foto: E. Myznik

Text: Redaktionen