Sverige trotsar Irankriget

2026 05 13

Det finns viss styrka i ekonomin trots kriget i Mellanöstern.

Sedan kriget i Iran inleddes den 28 februari har många varit oroliga gällande den påverkan den kan ha på den globala ekonomin.

Utmaningar för försörjningskedjorna och högre oljepriser är två av de konsekvenser som kriget medfört.

Men flera indikatorer pekar på att den svenska ekonomin trotsar Irankriget.

Nya siffror

På onsdagsmorgonen har Arbetsförmedlingen släppt nya siffror.

Där framgår att arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska.

I slutet av april var nästan 346 000 personer inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen, vilket motsvarar 6,5 procent av arbetskraften. 

Det är en minskning med drygt 19 000 personer jämfört med samma månad i fjol. 

“Trots det osäkra läget”

Arbetsförmedlingens prognoschef Lars Lindvall kommenterar de nya siffrorna.

– I stora drag ser vi att utvecklingen på arbetsmarknaden hittills följer vår prognos från december trots det osäkra läget i omvärlden, säger han.

Arbetslösheten minskade i samtliga län men variationen mellan länen är fortfarande stor. 

I Skåne ligger arbetslösheten på 8,4 procent, medan den är betydligt lägre i Norrbotten där den ligger på 3,7 procent.

Andra indikatorer

Även Swedbank har släppt siffror som visar att den svenska ekonomin trotsar Irankriget.

Sammantaget räknar Swedbank med att BNP ökar med 1,8 procent i år och 2,4 procent nästa år. 

Offentliga investeringar väntas förbli ett viktigt bidrag till tillväxten även framöver, med en samlad ökning på omkring 6,5 procent i år och nästa år. 

“Kan bli betydligt sämre”

Även om situationen i nuläget går att klara av så blir det betydligt mer utmanande ju längre kriget pågår.

Högre energipriser över en längre tid kommer att påverka svensk ekonomi.

– Svensk ekonomi är relativt motståndskraftig mot svallvågorna från kriget i Mellanöstern, men samtidigt visar vårt alternativa scenario att utvecklingen kan bli betydligt sämre om kriget blir mer utdraget och energipriserna högre, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson. 

Foto: Cartist

Text: Redaktionen

Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

2026 05 29

Dmitrij Medvedev riktar ett meddelande direkt till EU-medborgare.

Den ryska retoriken gentemot Europa fortsätter att intensifieras.

Den ryska säkerhetsrådets vice ordförande Dmitrij Medvedev har på fredagen gått ut med ett meddelande direkt till EU-invånare.

Där menar han bland annat att “den fredliga sömnen är över”.

Medvedev varnar

Medvedev söker EU-invånarnas uppmärksamhet.

– Medborgare i EU-länder, ni borde inse att era myndigheter ensidigt har gått ut i krig med Ryssland, skriver han på X.

 – Så var vaksamma och bli inte förvånade över någonting. Den fredliga sömnen är över. Men ni vet vem ni ska fråga varför! 

Efter nedslaget

Medvedevs ord kommer efter att en rysk drönare slagit ner i ett bostadshus i den rumänska staden Galati.

Två personer skadades i samband med nedslaget, rapporterar Kyiv Independent.

Omkring 70 personer evakuerades från den skadade byggnaden.

Ledare för en rad EU-och Natoländer har fördömt händelsen, och så även Natochefen Mark Rutte.

Läs mer: Putin vill bli odödlig – tar till extrem metod

“Allvarligt och ansvarslöst”

Rumäniens utrikesminister Oana Toiu menar att händelsen är en “allvarlig och ansvarslös eskalering” från Rysslands sida. 

– Rumänien kommer att vidta nödvändiga diplomatiska åtgärder med anledning av denna allvarliga överträdelse av internationell rätt och av dess luftrum.

Har talats vid

Natochefen Mark Rutte bekräftar att han har talat med Rumäniens president om händelsen.

Han säger att han har försäkrat presidenten om Natos “absoluta solidaritet med Rumänien och uttryckte mitt medlidande med de som skadats i händelsen”.

– Jag bekräftade att Nato står redo att försvara varje tum av allierat territorium, framhåller Rutte.

– Vi kommer att fortsätta att stärka vår beredskap för att avskräcka från och försvara oss mot alla hot, inklusive från drönare. 

Läs mer: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

29 maj 2026

Ungern säger nej – Orbáns linje står fast

2026 05 29

Ungerns nya premiärminister går ut med besked.

De verbala konflikterna avlöste varandra under Viktor Orbáns tid vid makten.

Den långlivade före detta premiärminister dundrade ofta mot både EU och Ukraina i olika frågor.

Orbán ansågs som en av de mest ryssvänliga europeiska ledarna, hade en god relation till Putin och motsatte sig vid upprepade tillfällen EU:s stödpaket till Ukraina.

Besked framåt

I april valdes Peter Magyar till ny premiärminister i Ungern.

Nu går landets nye ledare ut med besked om militärt stöd till Ukraina, vilket också Natos Mark Rutte har fått information om, rapporterar oberoende Moscow Times.

Och beskedet är en fortsättning på Orbáns tidigare linje.

– Jag har sagt till generalsekreteraren att Ungern inte kommer skicka vapen och militär utrustning till det rysk-ukrainska kriget, uppger Magyar, enligt tidningen.

Pålitlig partner

Peter Magyar uppger samtidigt att Ungern vill förbättra relationerna till sina allierade inom Nato.

Ungern ska vara att lita på, enligt premiärministern.

– Ungern ska återigen bli en pålitlig Natopartner, framhåller han, enligt tidningen.

Ukraina är offer

Magyars företrädare Viktor Orbán var ofta kritisk till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, och undvek ofta att ta ställning mot Ryssland.

Men den nye premiärministern tar tydlig ställning för det krigsdrabbade landet.

– Ukraina är ett offer och har all rätt att försvara sin territoriella integritet, säger Magyar, enligt RBC-Ukraine.

– Det första steget mot att avsluta kriget är ett långsiktigt eldupphör. Först därefter kan en varaktig fred med internationella säkerhetsgarantier uppnås.

Återupprättar relationer

Sedan Magyar kom till makten har relationen mellan Ungern och Ukraina förbättrats något.

Och i förra veckan togs ett steg i den riktningen.

– Den 20 maj inledde Ukraina och Ungern bilaterala konsultationer på expertnivå. Parterna diskuterade goda grannrelationer, skydd av nationella minoriteters rättigheter och Ukrainas fortsatta väg mot ett medlemskap i EU, uppger tidningen.

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen