Regeringens bilsatsning floppar – ”Oroande att de inte förstår”

2025 07 10

Regeringens skrotningspremie har inte gett resultat.

Det konstaterar branschorganisationen M Sverige.

För att påskynda omställningen till eldrivna fordon beslutade regeringen tidigare i år att höja skrotningspremien från 10 000 till 25 000 kronor.

Inte tillräckligt, menar M Sverige.

Inte gett resultat

Trots den höjda premien är det förhållandevis få som utnyttjar erbjudandet.

Boverket, som fått uppdraget att administrera utbetalningarna, har bara mottagit runt 400 nya ansökningar den första månaden, till och med den 26 juni.

– I den här takten kommer ytterligare 200 miljoner kronor lämnas outnyttjade. Det ger noll miljönytta. Släpp villkoren och ge bilägarna en rimlig chans att byta upp sig, säger Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på Riksförbundet M Sverige i ett pressmeddelande.

“Måste släppa”

För 2025 har 250 miljoner kronor avsatts för den så kallade tillfälliga skrotningspremien. 

Med 400 ansökningar per månad fram till att premien inte längre går att söka, den sista oktober, kommer majoriteten av de tillgängliga medlen att gå tillbaka till statskassan.

– Regeringen måste släppa villkoren helt och hållet, säger Stjernvall.

“Är oroande”

Stjernvall fortsätter.

– Med en skrotningspremie utan villkor kommer effekten ändå att uppnås i och med att alla som skrotar sin bil kommer att använda pengarna för att köpa upp sig, säger han.

– Det ger ringar på vattnet och effekten blir att de bilar som skrotas av den totala vagnparken likväl måste ersättas med både nyare och helt nya bilar. Att kanslier och departement inte har insyn eller förståelse för det här är oroande, i stället skapar man en premie med så svåra villkor att ingen kan nyttja den.

“Enda rimliga”

Riksförbundet M Sverige menar att det enda rimliga för att föryngra fordonsparken är en skrotningspremie utan krav på köp av elbil. 

Andelen laddbara bilar uppgick i juni till 65,3 procent. 

Av dessa var 39 procent elbilar och cirka 26 procent laddhybrider.

Utfallet för första halvåret ligger på cirka 35 procent respektive 26 procent, uppger branschorganisationen Mobility Sweden.

Foto: L. Kearney

Text: Redaktionen

Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

2025 07 09

Det råder nu stor oro hos Rysslands centralbank.

Nu kommer besked om att stora pengar flödar ut från Ryssland.

En ny rapport från landets centralbank visar att de ryska hushållen skickade rekordhöga 52,3 miljarder rubel -- nästan 650 miljoner dollar -- till utländska mäklare i maj, rapporterar Moscow Times.

Det motsvarar över sex miljarder svenska kronor.

Stora utflöden

Siffran överträffar den tidigare toppnoteringen på 45,2 miljarder rubel (580 miljoner dollar) som noterades i december 2023 och till och med de 42,1 miljarder rubel (540 miljoner dollar) som flyttades utomlands i oktober 2022, den första månaden efter Kremls ”partiella” militära mobilisering.

Före Rysslands invasion av Ukraina 2022 ägde privatpersoner vanligtvis internationella aktier via inhemska plattformar som S:t Petersburgbörsen, som har handlat med utländska värdepapper sedan 2014, och Moskvabörsen, som lanserade sådana erbjudanden 2020.

Oro hos centralbanken

Omfattande sanktioner, ökande kapitalkontroller och statlig inblandning i den privata sektorn har fått investerare att söka säkerhet utanför Ryssland. 

Enligt uppgifter från centralbanken skickade ryssarna 226 miljarder rubel (2,9 miljarder dollar) till utländska mäklare under 2024, en ökning med 58 procent från föregående år. 

Ytterligare 141 miljarder rubel (1,8 miljarder dollar) har redan överförts under de första fem månaderna 2025. 

Centralbanken har under lång tid uttryckt oro över ryska investerares intresse för utländska mäklare och varnat för risken för ett ”betydande utflöde av inhemska pengar till globala finansinstitut”.

Budgetunderskottet stiger

Samtidigt kommer besked om att det ryska budgetunderskottet stiger.

Rysslands budgetunderskott uppgick till 3,69 biljoner rubel (46,89 miljarder dollar), eller 1,7 procent av bruttonationalprodukten, under första halvåret, vilket är samma nivå som väntas för helåret, uppger Reuters.

Med en fjärdedel

De statliga försvarsutgifterna höjdes med en fjärdedel 2025 till 6,3 procent av BNP, den högsta nivån sedan kalla kriget, samtidigt som landet fortsatte kriget i Ukraina, som nu är inne på sitt fjärde år.

– Regeringen planerar att utnyttja sina finanspolitiska reserver för 447 miljarder rubel, eller cirka en tiondel av sina likvida tillgångar, för att balansera budgeten 2025, uppger Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

2025 07 09

Kreml har gjort stora beslag till ett värde av 50 miljarder dollar.

I Ryssland är det mycket som har förändrats sedan diktatorn Vladimir Putin inledde sitt krig mot Ukraina.

Den ryska regimen har bland annat tagit kontroll över enorma tillgångar.

Kreml har genomfört nationaliseringar till ett värde av motsvarande 50 miljarder dollar, enligt en ny rapport.

Förstatligar tillgångar

Ryssland har alltså förstatligat privata tillgångar till ett värde av 50 miljarder dollar sedan invasionen av Ukraina inleddes, visar en rapport från advokatbyrån NSP i Moskva, rapporterar The Moscow Times.

Det rör sig om en enorm summa – som ungefär motsvarar landets årliga budgetunderskott eller en tredjedel av dess militära utgifter, enligt tidningen.

Enligt NSP har man dokumenterat 102 fall av beslagtagande av privata tillgångar sedan kriget inleddes.

Det rör sig om privata verksamheter inom många olika branscher, varav många anses strategiskt viktiga för Rysslands krig.

– Kreml löser två problem samtidigt, menar Rysslandsexperten Andrei Yakovlev vid Harvarduniversitetet, enligt tidningen.

När verksamheterna så småningom säljs vidare så får man intäkter, samtidigt som man knyter affärseliten till regimen, enligt experten.

Bortser från rättsnormer

Rysslands konstitutionsdomstol har avskaffat preskriptionstiden för avtal gällande privatisering, vilket har gjort att ryska myndigheter kan se över och i vissa fall upphäva avtal som går tillbaka till 90-talet, enligt tidningen.

När det gäller utländska företag har man också kringgått internationella avtal och regler med hjälp av ett presidentdekret som tillåter ”tillfällig” statlig kontroll.

Beslag görs ofta med hänvisning till lagar om strategiska nationella intressen.

Vissa beslag görs också med hänvisning till påstådd korruption, oegentligheter vid privatiseringen, åtgärder mot ”extremism”, med mera, enligt advokatbyrån.

Ryska staten hänvisar till att man måste skydda ”nationella intressen”, men kritiker menar att rättsnormer urholkas och att man då också tappar investerares förtroende.

Foto: Avinash Kumar resp President of Russia Office

Text: Redaktionen