Nederländerna har skickat upp stridsflygplan

2025 12 08

Nederländerna har tvingats skicka upp stridsflygplan.

Oidentifierade drönare fortsätter att ställa till det i europeiskt luftrum.

Under de senaste månaderna har sådana drönare observerats i en rad länder – däribland Tyskland, Frankrike, Norge, Danmark och Sverige.

Nu kommer besked om att Nederländerna har tvingats skicka upp två stycken F35-stridsflygplan på grund av just oidentifierade drönare, rapporterar RBC Ukraine.

Plan skickades upp

Nederländerna skickade upp två F-35 stridsflygplan efter att en oidentifierad drönare dök upp i landets luftrum. 

Försvarsdepartementet rapporterar att planen  senare återvände till Volkel flygbas. 

De konstaterade att objektet var en drönare som inte utgjorde något omedelbart hot och som redan hade lämnat nederländskt luftrum. 

Dess ursprung är fortfarande okänt.

Kort jakt

Drönaren ignorerade så kallade “identifieringskanaler”.

Men efter att ha jagats av stridsflygplanen under en kort tid så lämnade den nederländskt luftrum, bedömningen gjordes att den inte utgjorde något hot.

Det är inte första gången det har hänt i Nederländerna – även den 22 november skickades plan upp från just Volkel flygbas.

Nervöst i Europa

De senaste månadernas drönarintrång i Europa har satt kontinenten på helspänn.

Även om det inte är bekräftat ännu pekar det allra mesta på att det är Ryssland som står bakom drönarflygningarna.

Även Litauen

Det är inte bara Ryssland som bedöms ägna sig åt hybridkrigföring på detta sätt.

Litauens huvudstad Vilnius har vid flera tillfällen tvingats stänga flygplatsen i staden på grund av ballonger som flyger runt i deras luftrum.

Det har bland annat handlat om så kallade smugglingsballonger som kommer från Belarus.

Belarus är som bekant Kremls närmaste allierade i Europa – och de två länderna fortsätter att intensifiera sitt samarbete.

Litauen har återkommande framfört klagomål gällande de belarusiska smugglingsballongerna.

Foto:  A. Alvarez

Text: Redaktionen

13 okt 26

Rysk jätteanläggning ödelagd – finns ingenting kvar

2026 10 13

En rysk oljeanläggning har brunnit ner till grunden.

En stor rysk oljeterminal i Rostov-na-Donu har brunnit ner efter en ukrainsk attack.

Enligt uppgifter finns det inte en enda oskadad bränsletank kvar vid anläggningen, rapporterar RBC Ukraine.

Alla bränsletankar skadade

Det handlar om en tankanläggning vid oljeterminalen som tillhör Novosjakhtinsks oljeproduktfabrik i den ryska staden Rostov-na-Donu.

Enligt ryska medier har terminalens alla bränsletankar skadats efter attacken. Enligt lokalbor ska hela anläggningen brunnit ner till marken.

Anläggningen har använts för hantering av oljeprodukter och var tidigare känd under namnet Yug Rusi.

Hanterade miljontals ton olja

Före attacken hade terminalen kapacitet att hantera upp till 2,5 miljoner ton oljeprodukter per år.

Vid kajen kunde dessutom två fartyg med en lastkapacitet på mellan 3 000 och 5 000 ton lägga till samtidigt.

Skadorna kan därmed få betydelse för anläggningens möjligheter att hantera och transportera oljeprodukter. Det är dock ännu inte klarlagt hur länge verksamheten kommer att påverkas.

Ukraina kan stoppa attacker

Attacken kommer samtidigt som Ukraina har signalerat att landet kan vara berett att stoppa angreppen mot ryska oljeraffinaderier – under vissa förutsättningar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uppgett att Kyiv är redo att upphöra med attackerna om Ryssland slutar angripa Ukrainas energiinfrastruktur.

– Ukraina kommer att vara redo att sluta attackera ryska oljeraffinaderier om Ryssland slutar attackera vår energiinfrastruktur. Alla åtgärder för att trappa ner konflikten måste vara ömsesidiga och backas upp av verkliga garantier, skrev Zelenskyj på X.

Financial Times har tidigare rapporterat, att USA ökat pressen på Ukraina att stoppa attackerna mot ryska oljeraffinaderier.

Trump hävdar att Ukraina haft flera chanser att avsluta kriget.

– Vi sade: Ni kan göra vad ni vill med Ryssland, men attackera inte oljeraffinaderierna, eftersom det skapar ett globalt problem. Och han vill skapa problem för världen, sade Trump om Zelenskyj.

Enligt tidningen ska Washington även ha hotat med att begränsa delningen av viktig underrättelseinformation med Kyiv om angreppen fortsätter.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Läs mer: Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter

Foto:  J. Taubitz

Text: Redaktionen

14 oktober 2026

Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

2026 10 14

Elpriserna oroar svenska folket.

Vintern närmar sig med stormsteg och i och med det ökar oron gällande elpriserna.

Nästan varannan svensk är nervös över högre priser på el och uppvärmning.

Många är redo att ta till nödåtgärder för att klara sig – men samtidigt missar en majoritet en av de mest effektiva åtgärderna.

Hälften oroliga

42 procent av svenskarna menar att högre priser för el och uppvärmning är det som oroar mest inför vintern. 

Detta enligt en ny undersökning från Sambla.

– Snabba svängningar i elpriserna gör att det är svårt att förutse hur nästa månads utgifter kommer att se ut, vilket såklart ger skäl till ökad oro, säger Samblas ekonomiska expert Marcus Karlsson i ett pressmeddelande.

Efter elen

Efter el och uppvärmning är mat och dagligvaror den näst största oron, 28 procent, följt av transport och drivmedel, 26 procent, samt räntor och lån, 19 procent. 

Många svenskar är redo att offra vardagskonsumtionen av olika tjänster och varor för att dryga ut hushållskassan och klara av vintern.

Redo att minska

När svenskarna får välja vad de främst skulle göra för att få mer pengar kvar varje månad hamnar konsumtionsminskningar högst. 

34 procent svarar att de är redo att dra ner på restaurang, shopping eller nöjen.  

– Resultaten visar att många hushåll är inställda på att agera, men att man ofta börjar med det som känns enklast att påverka direkt: nöjen, shopping och abonnemang, fortsätter Karlsson.

Uppmaningen: Gör det nu

Samtidigt missar många svenskar en av de potentiellt mest effektiva åtgärderna: att förhandla om lånet.

Endast 8 procent svarar att de främst skulle jämföra eller förhandla om bolåneräntan, och 6 procent att de skulle samla lån eller se över befintliga lån. 

– Det finns en risk att många hushåll lägger mycket energi på små besparingar, men missar större ekonomiska hävstänger, menas det.

– För den som har lån kan det vara värt att jämföra villkor, samla dyrare krediter eller förhandla om räntan. Det kan ge mer effekt än att enbart dra ner på vardagskonsumtion.

Foto: S. Taukachou

Text: Redaktionen