Som bekant är olje-och gasintäkter mycket viktigt för Ryssland.

Kreml grundar statsbudgeten och i längden även krigskassan på pengarna som dras in genom försäljning av naturgas och olja.

Nu presenterar EU ett nytt förslag som ska slå till stenhårt mot rysk ekonomi, rapporterar Wall Street Journal.

Nytt förslag

EU:s verkställande organ föreslår ett omfattande förbud mot import av rysk olja och gas från och med slutet av 2027, ett stort steg i EU:s ansträngningar att bryta sina energiband med Moskva.

– Ryssland har upprepade gånger försökt utpressa oss genom att beväpna sin energiförsörjning, säger EU-toppen Ursula von der Leyen.

– Vi har vidtagit tydliga åtgärder för att stänga av kranen och för gott avsluta eran med ryska fossila bränslen i Europa.

19 procent

Den föreslagna förordningen skulle förbjuda import av rysk naturgas – oavsett om den har sitt ursprung i eller exporteras direkt eller indirekt från Ryssland – samt tillhandahållande av tjänster i EU-terminaler för flytande naturgas till ryska kunder.

Förbudet skulle träda i kraft stegvis. 

Rysk gas stod för cirka 19 procent av EU:s import förra året, en minskning från cirka 45 procent före Moskvas invasion av Ukraina 2022. 

Oljeimporten har också minskat, till 3 procent 2024 från 27 procent i början av 2022.

Ungern och Slovakien i vägen

Två länder som alltjämt har kvar kopplingar till Ryssland är Slovakien och Ungern.

Ländernas respektive regeringar har uttryckt ilska över planerna på att stänga av gastillförseln och hotat med att lägga in veto mot viktiga åtgärder om Bryssel ändå går vidare med förslaget.

Det rapporterar Politico.

Kriget fortsätter

Kriget mellan Ryssland och Ukraina fortsätter – inga större framsteg har gjorts på den diplomatiska fronten.

Trump-administrationen fortsätter att arbeta fram ett fredsavtal – men det är mycket lite i dagsläget som pekar på att något sådant avtal skulle vara nära förestående.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen