”Putin måste dö”

”Putin måste dö”

2026 06 18

Putins död beskrivs som en ”nödvändighet”.

Putinregimen är just nu hårt pressad, och många hoppas och tror att ett fredsavtal snart kan bli möjligt.

Men det finns en sak som måste hända för att varaktig fred ska bli möjlig, menar en framstående generallöjtnant.

Måste lämna jordelivet

Den tidigare befälhavaren för Kanadas operationskommande, generallöjtnant Christopher Coates, skräder inte orden när han pratar om hur fred ska bli möjligt i Ukraina.

Det handlar inte om att Putin och Zelenskyj måste komma överens.

Det handlar om att Putin måste lämna jordelivet, menar han.

– Putins död. Det är det första nödvändiga villkoret, svarar Christopher Coates på frågan vad som krävs för en varaktig fred, rapporterar Ukrinform.

Coates har nyligen besökt Ukraina, och säger att det krävs mycket för att det ska bli fred, rapporterar Iltalehti.

– Det är mycket svårt för mig att föreställa mig en varaktig fred så länge Putin sitter vid makten, säger Christopher Coates.

”Högst en tillfällig paus”

Ett eventuellt fredsavtal måste baseras på Ukrainas militära seger, menar han.

Han tror inte att eftergifter i form av att ge upp territorier. Det skulle inte leda till någon permanent fred, enligt Coates.

– Högst en tillfällig paus. Om Ryssland behåller sina imperialistiska mål, kommer det att samla sin styrka och återgå till krig igen, säger generallöjtnanten, enligt tidningen.

Det ska alltså mycket till för att verklig fred ska uppnås i Ukraina, enligt den kanadensiska tidigare befälhavaren.

Ryssland svagt och sårbart

Samtidigt framhåller han Rysslands uppenbara svagheter.

– Rysslands största sårbarhet ligger i att de för ett illegitimt krig. Detta kan låta abstrakt, men ur ett strategiskt perspektiv är det av stor vikt, säger Christopher Coates.

– Det blir allt svårare att upprätthålla ett långsiktigt krig av eget val, särskilt när mänskliga och ekonomiska förluster hopar sig, tillägger han.

Ukraina är också starkt, och deras attacker mot den ryska oljeindustrin har haft stor betydelse, menar generalen.

Han oroar sig dock över att det västerländska stödet till Ukraina inte är tillräckligt helhjärtat.

– Jag är inte övertygad om att resten av världen tar det här problemet på allvar. Västerländskt stöd är inte obegränsat, och detta är fortfarande ett allvarligt skäl till oro, säger Coates, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Moskva brinner – explosioner över hela huvudstaden

2026 06 18

Moskva täcks av ett eldinferno.

En rad omfattande drönarattack mot Moskva under morgoenn har lett till explosioner, bränder och tjock rök.

Enligt stadens invånare täcker röken stora delar av den ryska huvudstaden, rapporterar RBC Ukraine.

Massiv attack mot Moskva

Under de tidiga morgontimmarna uppges Moskva ha utsatts för drönarattacker is tor skala.

Enligt flera ryska Telegram-kanaler har invånare på olika platser i huvudstaden rapporterat om explosioner, flygande drönare och en stor brand vid ett oljeraffinaderi.

Från omkring klockan 04 började videoklipp cirkulera som visade drönare över Moskva och omkringliggande regioner.

Samtidigt som attacken pågår rapporterades explosioner och brandrök från flera delar av Moskvas utkanter.

Enligt vittnesuppgifter sprids otaliga videor online under morgonen som visar drönare i luften.

Rökpelare har även observerats stiga från industriområden, vilket ytterligare förstärker bilden av ett pågående kaosläge i huvudstaden.

Oljeraffinaderi i lågor

En av de mest allvarliga träffarna ska ha riktats mot ett oljeraffinaderi i Kapotnja, i Moskvas utkanter.

Enligt OSINT-källor utbröt en kraftig brand efter attacken, där åtminstone två lagringstankar uppges ha fattat eld.

– Luftförsvarsstyrkor fortsätter att slå tillbaka en massiv attack. Flera drönare lyckades nå Moskvas oljeraffinaderi. Åtgärder vidtas för att eliminera konsekvenserna, skriver Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin i ett inlägg på sociala medier.

Samtidigt rapporteras även mindre skador i staden efter att drönarfragment fallit ner över ett köpcentrum.

Tidigare angrepp mot samma mål

Redan för två dagar sedan uppgav Ukrainas generalstab att drönare träffat samma oljeraffinaderi, vilket då orsakade en brand och enligt rapporter skador på viktig utrustning.

– Den här gången kände Moskvaregionen räckvidden av Ukrainas långdistansförmågor. Ett oljeraffinaderi träffades på 500 kilometers avstånd, skrev Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på X, vid tillfället.

Kort därefter rapporterade Reuters att attacken lett till att anläggningen tillfälligt stoppat sin verksamhet.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

2026 06 18

Ett Natoland vägrar skriva på.

Ett EU-land som också är medlem i Nato har enligt uppgifter satt sig emot delar av EU:s kommande sanktionspaket mot Ryssland.

Motståndet uppges röra förslag om att utvidga sanktionerna mot bland annat ryska religiösa företrädare, vilket kan försvåra att hela paketet antas, rapporterar RBC Ukraine

Bulgarien säger stopp

Enligt uppgifter från Politico och BNR News är Bulgarien det land som uppges vara emot beslutet.

– Bulgarien har signalerat sitt motstånd mot delar av det 21:a sanktionspaketet mot Ryssland, skriver Politico, med hänvisning till två diplomater.

Enligt rapporteringen är landet det enda EU-land som motsätter sig sanktionerna.

Att införa sanktioner mot Ryssland kräver ett enhälligt beslut från samtliga EU-länder.

Om ett enda medlemsland motsätter sig hela eller delar av ett sanktionspaket kan det stoppa att det antas.

Strid om rysk patriark

Enligt BNR News handlar en av de mest känsliga frågorna om förslaget att införa sanktioner mot den ryske patriarken Kirill, som EU-kommissionen menar har stött Rysslands krig i Ukraina.

Bulgariska medier har samtidigt rapporterat att regeringen i Sofia kan komma att försöka skydda den ryske religiösa ledaren.

Detta har skapat politisk och religiös debatt i landet.

Hårdare linje mot Ryssland

Trots motsättningar från ett medlemsland fortsätter EU arbetet med nya sanktioner mot Ryssland, som väntas rikta in sig på strategiskt viktiga delar av den ryska ekonomin.

Det omfattar bland annat energi, finansiella tjänster, handel, kryptosektorn samt fiskerinäringen.

– Bland de föreslagna åtgärderna finns ett inreseförbud till EU-länder för tidigare ryska militärer som deltagit i kriget mot Ukraina. Samtidigt pågår arbete med individuella sanktioner mot omkring 80 ytterligare ryska företag och personer, skriver tidningen.

Tidigare paket har redan riktats mot flera centrala delar av den ryska ekonomin.

De senaste åtgärderna omfattar bland annat militärindustriella företag, den så kallade skuggflottan och aktörer kopplade till hybridoperationer

EU har även förlängt sanktionerna kopplade till Krym och Sevastopol, som nu gäller till åtminstone juni 2027.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen