Plötsligt stopp i Moskva

2026 05 20

En drönarattack från den 17:e maj orsakar problem i Moskva.

Den 17:e maj genomförde Ukraina en omfattande drönarattack mot Ryssland.

Måltavlor träffades bland annat i den ryska huvudstaden.

Nu kommer uppgifter om att ett oljeraffinaderi i Moskva har tvingats stoppa driften efter attacken, rapporterar Kyiv Independent.

Plötsligt stopp

Kreml vill ofta ge intrycket av att viktiga städer som Moskva och St. Petersburg inte går att attackera militärt.

Men den senaste tidens ukrainska attacker har visat att Moskva är i allt större fara.

Två källor i branschen berättar att produktionen i det Moskva-baserade oljeraffinaderiet nu har stoppats efter den ukrainska attacken.

Borgmästare Sergey Sobyanin menar att tolv personer skadades i vad som var den största attacken mot huvudstaden på över ett år.

11,6 miljoner ton

Oljeraffinaderiet i Moskva bearbetade 11,6 miljoner ton råolja under 2024. 

Tillfälliga driftstopp i oljeproduktionen har blivit allt vanligare vid ryska oljeraffinaderier under de senaste månaderna.

Detta på grund av en ökning av ukrainska attacker mot oljeanläggningar som finansierar Rysslands krigsinsatser i Ukraina. 

Läs mer: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

“Ändrar situationen”

Inte helt oväntat är Moskva den ryska regionen med mest luftförsvar.

Men Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att Ukraina i och med sina attacker mot Moskva skickar ett tydligt meddelande till Kreml.

– Moskvatrakten är den region som är mest mättad med ryska luftvärnssystem. Vår långdistanskapacitet förändrar situationen avsevärt – och mer generellt, omvärldens uppfattning om Rysslands krig, säger han enligt The Independent.

“Går bättre nu”

Det är inte bara situationen vad gäller långdistansattacker som har ändrats, säger Zelenskyj.

Även längs med frontlinjen går det bättre för Ukraina

– Den här månaden har medfört ett skifte i dynamiken till vår fördel – till Ukrainas fördel. Vi håller fler positioner och tillfogar mer skada. Effekten av våra långdistanssanktioner mot Ryssland har varit särskilt betydande, säger han enligt Kyiv Post.

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen

Trump dundrar – ”Vi ska ta över ön”

2026 06 11

Vapenvilan tycks vara över.

Nu genomför USA och Iran omfattande attacker mot varandra igen.

Efter att Iran skjutit ner en amerikansk helikopter har USA:s president Donald Trump bekräftat återupptagna attacker mot iranska måltavlor.

På torsdagseftermiddagen säger han att USA “inom kort” kommer att ta över Khargön.

Attackerar ikväll

Den amerikanska presidenten framhåller att fler attacker är att vänta under kvällen.

– USA kommer att slå till mot Iran (vars flotta, flygvapen, radar, luftvärn och alla andra former av försvar, tillsammans med merparten av dess offensiva förmåga, är BORTA!), MYCKET HÅRT I KVÄLL, skriver Trump på Truth Social.

Enligt Trump är det inte bara flyganfall och missilattacker att vänta för Iran.

“Ska ta över den”

Presidenten menar även att USA “inom kort” kommer att ta över den viktiga iranska ön Kharg.

Han jämför situationen med vad som hände i Venezuela tidigare i år.

– Vid någon tidpunkt i en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att inta ön Kharg och andra delar av oljeinfrastrukturen, och ta total kontroll över deras olje- och gasmarknader, i likhet med vad vi har gjort med Venezuela, vilket fungerar utmärkt för både Venezuela och USA.

Det är Khargön

Khargön ligger ungefär 32 kilometer utanför Irans norra golfkust. 

I decennier har den fungerat som Irans huvudsakliga oljeexportterminal och har historiskt sett hanterat 85–95 procent av landets råoljeexport, uppger CBS News.

Oljefartygen lastar där på olja som vanligtvis ska genom Hormuzsundet.

Saddam Hussein attackerat tidigare

Khargön är en av de viktigaste platserna i Iran när det kommer till landets oljeindustri – och det är inte första gången de varit föremål för attacker.

Under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet skickade Saddam Hussein irakiska stridsflygplan för att upprepade gånger bomba ön, i ett försök att strypa Irans oljeintäkter. 

Anläggningarna skadades då svårt, men Iran fortsatte att reparera dem och exporten kunde fortsätta. 

Foto: By Unknown author - Private collection, Public Domain resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

11 juni 2026

Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

2026 06 12

Putin nås av katastrofsiffror.

En av Rysslands viktigaste sektorer noterar ett ras i produktionen för sjätte månaden i rad.

Raset kan få stora konsekvenser för Putinregimen och finansieringen av kriget i Ukraina.

Djup kris för Putin – 31 attacker

Den ryska oljeproduktionen är i djup kris, rapporterar The Moscow Times.

I maj månad utökade Ukraina sina drönarattacker mot rysk oljeinfrastruktur.

Minst 31 attacker genomfördes mot bland annat raffinaderier, exportterminaler och pipelines.

Det är det största antalet sedan krigets början, enligt tidningen, och konsekvenserna är tydliga.

– Rysslands oljeproduktion har minskat för sjätte månaden i rad, där ökande ukrainska drönarattacker mot landets energiinfrastruktur bidrar till nedgången genom att störa lagrings- och transportanläggningar som behövs för att upprätthålla produktionen, rapporterar tidningen.

Putinregimen är nu hårt pressad.

Produktionen sjunker – drabbar rysk ekonomi

I maj sjönk den ryska råolje- och kondensatproduktionen till 9,009 miljoner fat per dag, enligt tidningen.

Sedan dess har den genomsnittliga dagsproduktionen minskat med ungefär 370 000 fat.

Rysslands dagliga produktionen ligger nu cirka 960 000 fat under landets OPEC+-kvot.

Samtidigt har dock exporten av råolja ökat, eftersom attackerna har gjort att landet inte kan bearbeta oljan i samma utsträckning. Men siffrorna är trots det ett stort problem för Kreml. Bearbetningsvolymerna har i juni sjunkit till de lägsta nivåerna på två decennier.

De ukrainska attackerna får stora konsekvenser för Ryssland, då oljeindustrin spelar en helt avgörande roll för Kremls finansiering av kriget i Ukraina. Och även situationen i Ryssland påverkas.

– Olje- och gasintäkter är fortfarande en av Kremls viktigaste finansieringskällor och står för ungefär en fjärdedel till en tredjedel av de federala budgetintäkterna under de senaste åren, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen