Pengaregn över Trump – enorm ökning

2025 08 21

Donald Trump har investerat stora pengar.

Under sitt första dryga halvår som president har Donald Trump inte bara ägnat sig åt politik.

Han har även investerat mycket av sina privata pengar i företags- och statsobligationer.

De senaste åren uppges hans förmögenhet ha ökat rekordartat – samtidigt som han anklagas för att utnyttja sin maktposition.

Köpt obligationer

Sedan han inledde sin andra mandatperiod för ett drygt halvår sedan har Donald Trump köpt företags- och statsobligationer för mer än 100 miljoner dollar, vilket motsvarar nästan en halv miljard kronor.

Det visar siffror från OGE, som är en amerikansk myndighet för etik inom offentlig förvaltning, rapporterar CNBC.

Trump har bland annat köpt obligationer som getts ut av lokala myndigheter, skolstyrelser och gasdistrikt.

Han har också köpt företagsobligationer utgivna av företag som Home Depot, T-Mobile och Meta.

Meta är det företag som äger Facebook och Instagram.

690 transaktioner

Obligationer ges ut av företag eller andra enheter för att anskaffa kapital. Den som köper obligationer får räntebetalningar under en överenskommen period, och får sedan tillbaka hela lånebeloppet.

Donald Trump har alltså satsat stort på det, och redogjort för 690 transaktioner som har ägt rum sedan han tillträdde, enligt kanalen.

Presidenten är enligt lag skyldig att rapportera sina transaktioner till OGE, även om det exakta värdet inte behöver rapporteras.

Trumps förmögenhet har mer än fördubblats

Donald Trump har nu ett nettovärde på 5,5 miljarder dollar, enligt siffror från Forbes.

Det är mer än en fördubbling sedan år 2020, som var det sista året av hans första presidentperiod. Då uppskattades hans nettovärde till 2,1 miljarder dollar.

Åren efter den första mandatperioden var ”de mest lukrativa efter presidentskapet i amerikansk historia”, har Forbes skrivit, enligt kanalen.

Donald Trump har dock också fått kritik för sina affärer och för hur han hanterar den intressekonflikt som uppstår när en affärsman går in i politiken.

– En del av de företag vars skulder nu ägs av Trump har påverkats direkt av hans politik eller affärer, uppger kanalen.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Akut möte med Putin – har fått ultimatum

2026 06 23

Kreml menar att ett lands självständighet hotas.

Ett akut möte mellan Putin och Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko planeras inom kort.

Lukasjenko har ställts inför ett ultimatum – och nu säger Kreml att Belarus suveränitet är hotad.

Träffas inom kort

Den 18 juni ställde Volodymyr Zelenskyj ett ultimatum till Lukasjenko:

Belarus måste inom en vecka ta bort den kommunikationsutrustning som används för att underlätta ryska drönarattacker. Annars kommer Ukraina själva ingripa.

Nu ska Lukasjenko träffa Putin för att diskutera Zelenskyjs ultimatum, rapporterar Kyiv Independent.

Det är Kreml som meddelar att de två allierade diktatorerna ska träffas inom kort.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov fördömer Zelenskyjs ultimatum.

Peskov anklagar nu Ukraina för att hota Belarus självständighet.

– När det gäller själva hotet är det förstås ytterst aggressivt: inblandning i ett annat lands inre angelägenheter och ett intrång i ett annat lands suveränitet, säger Peskov, enligt tidningen.

”Vi hyser inga tvivel…”

Peskov menar dock att Belarus kommer att ”skydda sin suveränitet”.

– Vi hyser inga som helst tvivel om att den belarusiska ledningen, och Belarus självt, är kapabla att skydda sin suveränitet, säger Kremls talesperson.

Igår varnade den belarusiska oppositionen för att det finns tecken på att Belarus förbereder sig för att gå in i en mer direkt roll i kriget, enligt tidningen.

Belarus är en nära allierad till Putinregimen.

Ryssland har tillåtits att använda sig av belarusiskt territorium under kriget. Det finns också ryska kärnvapen på belarusisk mark.

Lukasjenko har å sin sida hävdat att Belarus inte vill bli indraget i kriget.

Men nu kräver alltså Zelenskyj att Belarus bevisar detta genom att ta bort den kommunikationsutrustning som finns på landets territorium, och som används av Ryssland vid drönarattacker.

Det handlar om så kallade reläsystem som finns monterade på kommunikationstorn i två regioner i Belarus, nära gränsen till Ukraina.

– Om han verkligen inte vill vara en del av kriget, låt honom ta bort den utrustningen och stänga av den, sade Zelenskyj i samband med sitt ultimatum till Lukasjenko, där han gav diktatorn en vecka på sig att agera innan Ukraina tar saken i egna händer.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Putin tvärvänder om kriget i Ukraina

2026 06 23

Putin tycks ha ändrat sig.

Bara timmar efter att Kreml sagt att det inte finns några förutsättningar för förhandlingar med Ukraina kommer nu ett nytt besked från Vladimir Putin.

Nu uppges dörren till samtal plötsligt vara öppen igen, rapporterar RBC Ukraine.

Från nej till ja på bara timmar

Under dagen signalerade Rysslands ledare Vladimir Putin först att han inte såg någon grund för dialog med Ukraina.

Men bara ett par timmar senare ges ett tydligt skifte i budskapet.

I ett möte med ryska regeringsmedlemmar säger Putin att Ryssland nu är redo för förhandlingar – men på sina egna villkor.

– Ryssland, som har sagts mer än en gång, är redo för förhandlingar med Ukraina, sade Putin enligt uppgifter från mötet.

Kort därpå utvecklade han villkoren och hänvisade till tidigare utkast till uppgörelser.

– Redo på grundval av de överenskommelser som nåddes i Istanbul, och jag påminner er om att de godkändes preliminärt av den ukrainska delegationen, säger han och syftar på de tidigare fredssamtalen mellan parterna.

Hänvisar till tidigare avtal

Uttalandet markerar en tydlig förändring i tonen jämfört med tidigare under dagen, då Kreml avfärdade förutsättningar för dialog.

Samtidigt upprepade han Rysslands linje om säkerhetsgarantier och territoriella frågor.

– Men vi kommer att utgå från det som existerar. Vi kommer att gå framåt med självförtroende i alla riktningar, säkerställa våra medborgares säkerhet och hantera ekonomiska frågor både på nationell nivå och i regionerna i Ryska federationen, säger han.

Motstridiga signaler från Kreml

Den snabba omsvängningen har väckt frågor om vad som ligger bakom förändringen.

Enligt tidigare uttalanden från rysk sida har processen legat på is sedan vintern, med hänvisning till bland annat internationella spänningar och Ukrainas hållning i förhandlingarna.

Samtidigt har Moskva tidigare krävt att Ukraina ska vara berett att ge upp delar av Donbas för att samtal ska kunna fortsätta.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen