Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

2025 11 18

Nu kommer en ny prognos om vinterns elpriser.

Många svenskar kommer ihåg de skyhöga elpriser som var för några år sedan.

En ny prognos om den kommande vinterns elpriser visar att det ser ut att bli förhållandevis normala priser – men stora skillnader mellan norr och syd.

Nytt besked

Vintern ser ut att bjuda på låga till normala elpriser, runt 60 öre per kilowattimme. 

Orsaken är milda temperaturer, god vind och god tillgång på vattenkraft i norr. 

Men skillnaderna mellan norra och södra Sverige blir stora, från 40 öre i norr till 85 öre i syd. 

Det visar elbolaget Bixias vinterprognos.

Lägre än normalt

Elförbrukningen väntas bli tio procent lägre än normalt på grund av att temperaturerna i vinter väntas bli något varmare än vanligt.

Det blir dock stora skillnader i pris mellan norr och syd.

Elpriserna i norra Sverige (SE1 och SE2) väntas hamna kring runt 40 öre per kilowattimme, medan de i södra Sverige väntas ligga på mellan 75 öre (SE3) och 85 öre (SE4).

“Pressas uppåt”

Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia, kommenterar prognosen.

– I norra Sverige är elen fortfarande billig, även om den inte är lika extremt billig som i fjol, säger han i ett pressmeddelande på tisdagsmorgonen.

– I södra Sverige pressas priserna uppåt på grund av det torra läget i södra Norge, som minskar tillgången på vattenkraft. Det gör att genomsnittspriset på el i hela Nordpool-området stiger lite.

Låg risk

I norra Sverige hålls priserna ned av ett stort elöverskott på grund av vind- och vattenkraft, medan elproduktionen i söder är lägre än efterfrågan.

Risken för riktigt höga pristoppar bedöms som låg. 

Detta eftersom att systemet är stabilt, kärnkraften tillgänglig och tillgången på förnybar el god. 

– Även om vi får några kalla veckor här och där är läget betydligt stabilare än det var för några år sedan. Att kärnkraften är tillgänglig gör stor skillnad, särskilt för prisbilden i södra Sverige, säger Johan Sigvardsson.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Modekedja i konkurs

2026 02 16

En kläd-och inredningskedja i Sverige går i konkurs.

Kedjan säljer kläder och inredning i Sverige.

De bedriver verksamhet i Malmö, Lund, Helsingborg, Ystad, Göteborg, Halmstad och Jönköping.

Men den danskägda kedjans svenska verksamhet går nu i konkurs.

Går i konkurs

Det är vd Jens Østergaard som begär Copenhagen Luxe Sweden i konkurs.

Minst fyra av kedjans svenska butiker påverkas av konkursen, rapporterar Fastighetsvärlden.

Pengarna i kassan har tagit slut – och en konkursansökan har godkänts av Malmö tingsrätt.

“Är komplicerat”

Bolaget kan inte betala sina skulder och är på obestånd.

Det är dock bara butikerna i Jönköping, Lund, Malmö och Helsingborg som påverkas.

– Det är komplicerat, säger Jens Østergaard enligt GP.

Trots konkursen kommer kedjan att öppna en ny butik i Göteborg i vår.

– Vi öppnar i Frölunda i april, det var bara några av butikerna som gick i konkurs, förklarar vd:n.

Vilka butiker som blir kvar efter konkursen – och huruvida de ska drivas i ett annat bolag är enligt vd:n oklart i nuläget.

Kedjan har tidigare haft butik på flera olika platser runt om i Göteborg – bland annat en pop-up butik på Fredsgatan.

Läs mer: En hel bransch går mot sin död

Senaste siffrorna

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 18 procent under januari månad jämfört med samma period föregående år. 

UC noterar en minskning av konkurser inom byggbranschen om 18 procent, inom hotell- och restaurang noteras en minskning om 24 procent.

“Positiv utveckling”

UC:s analytiker Amanda Aldestam kommenterar siffrorna.

– UCs senaste statistik för januari visar på en mer positiv utveckling i näringslivet. Under januari minskade antalet företagskonkurser med 18 procent jämfört med samma period föregående år, säger hon.

– Samtidigt noterar vi tydliga minskningar inom flera utsatta branscher – byggbranschen med 18 procent och hotell- och restaurangbranschen med 24 procent.

 Foto: Fujiphilm

Text: Redaktionen

Kreml: Väst har ”lyckats” med Ukraina

2026 02 16

Kreml menar att väst har “lyckats” med Ukraina.

Det brutala kriget i Ukraina har pågått i nästan fyra år.

Ryssland anklagar återkommande västvärlden för att använda ukrainska soldater för att bedriva ett proxykrig.

Nu menar det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova att väst har “lyckats” med Ukraina – när det kommer till nazism.

“Väst har lyckats”

Kommentaren kommer efter det att Finlands Alexander Stubb sagt att Ukraina kommer närmare Europa.

– Jag vet inte vad Stubb menar med ordet europeisk, säger Zakharova enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Om de antar att Europa är synonymt med nazism, vilket upprepat har visat sig där, då har de kanske lyckats med att göra Ukraina europeiskt – nazistiskt, att döma av Zelenskys uttalanden.

Zakharova hävdar

Zakharova hävdar vidare att Ryssland aldrig har ifrågasatt Ukrainas suveränitet – fyra år in på Kremls brutala anfallskrig.

– Ryssland har aldrig haft några ambitioner att kränka Ukrainas suveränitet. Vi har alltid behandlat Ukraina som en suverän, självständig stat, säger hon.

Läs mer: Missilattack mot Ryssland

Lavrovs krav

Samtidigt har Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ställt krav på ett framtida Ukraina.

Lavrov hävdade nyligen att ett Ukraina efter kriget måste vara ”vänligt” och ”välvilligt” mot Ryssland.

– Han avvisade uttryckligen varje framtida ukrainsk regering som inte är pro-Kreml, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Framgångsrika motattacker

Tankesmedjan rapporterar även om framgångsrika ukrainska motattacker.

– Enligt uppgift har nyligen genomförda ukrainska taktiska motattacker befriat flera små bosättningar längs floderna Jantjur och Hajtjura i riktningarna mot Oleksandrivka och Huljajpole, uppger ISW.

– Den ukrainska militärobservatören Kostjantyn Masjovets konstaterade den 15 februari att tempot i de ryska framryckningarna i riktningarna mot Oleksandrivka och Huljajpole började avta för ungefär en vecka sedan (med början kring den 8 februari) och har sedan dess i stort sett stannat av.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen