Norge ändrar elpriset totalt – samma förslag finns i Sverige

2025 09 09

Norge sätter ett fast elpris på 40 öre.

Det meddelar det norska energidepartementet.

”Norgepriset” införs från och med den 1 oktober. Elanvändare kan själva bestämma om de vill använda det fasta priset på el.

– Norgespris är en viktig åtgärd för att göra det möjligt för människor att välja mer förutsägbara el- och fjärrvärmekostnader hemma och i stugan, säger energiminister Terje Aasland.

Ändras varje år

Från och med den 1 oktober 2025 och fram till slutet av 2026 kommer det fasta elpriset att vara 40 öre per kilowattimme exklusive moms. Priset kommer justeras årligen från och med den 1 januari 2027.

Kunder som väljer Norgepriset binder sig till att använda det fasta priset mellan 1 oktober 2025 och 31 december 2026.

Vill införa Sverigepris

Vänsterpartiet har argumenterat för en liknande åtgärd i Sverige. Partiet vill införa ett så kallat ”Sverigepris på el” genom att dela upp prissättningen mellan utlandspriser och svenska priser.

– Det skulle ge oss ett Sverigepris på el, som sätts efter den el som produceras för den svenska elmarknaden. Att separera marknaderna på det sättet skulle stabilisera det svenska elpriset på i genomsnitt 40 öre per kWh. Exporten skulle inte påverkas, utan skulle kunna fortsätta i samma omfattning och till samma pris som i dag, framhåller Vänsterpartiet i ett uttalande.

Partiledare Nooshi Dadgostar bedömer att åtgärden skulle leda till lägre elpriser i Sverige.

– Det innebär i praktiken att Sverige kommer få mycket lägre priser. De enda som tjänar på det nuvarande systemet är elbolagen, som kan ta ut stora övervinster på billig svensk vind- och vattenkraft, säger hon.

LÄS MER: Oväntat besked om vindkraft – 9 av 10 boende överens

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Chocksiffra för V i ny mätning

2026 11 01

Regeringsbildningen går trögt.

Efter att Magdalena Andersson (S) tidigare fallit i den första statsministeromröstningen, kom igår beskedet från talmannen att Elisabeth Thand Ringqvist (C) ska prövas i kammaren nästa vecka.

– Förslaget till statsminister kommer att läggas fram samt bordläggas i kammaren en första gång fredagen den 30 oktober, vilket följs av en andra bordläggning måndagen den 2 november. Förslaget prövas sedan av riksdagen tisdagen den 3 november klockan 13.00, uppger riksdagen i ett uttalande.

Flest säger SD

En av de stora tvistefrågorna är vilka partier som ska ingå i den kommande regeringen. Beskedet från C är att varken V eller SD kan sitta med om partiet ska ge sitt stöd. Och C är inte ensamma om att peka ut just de två partierna. Det gör även svenska folket, enligt en färsk undersökning från Indikator Opinion, rapporterar Ekot.

SD är det parti som flest svenskar absolut inte vill se i regeringen, vilket 46 procent säger nej till. Det är endast en liten förändring i jämförelse med den förra mätningen i mars.

V ratas

Annat är det för V. Från att 31 procent tidigare avfärdat tanken på att partiet ska sitta i regeringen, svarar nu hela 42 procent att man absolut inte vill att Nooshi Dadgostar (V) och hennes partikamrater tar plats i regeringen. Beskedet innebär en kraftig plötslig ökning för partiet, som legat stadigt runt 30 procent i liknande mätningar det senaste året.

– Att det är fler som har fått ögonen på att V hör till de partier som blockerar en regeringsbildning verkar ju inte vara en orimlig tolkning, säger statsvetenskapsprofessorn Jan Teorell vid Stockholms universitet, till SR.

Läs också: S plan sågas – kan slå tillbaka mot svenska folket

MP gör motsatt förflyttning

Ett parti som gör motsvarande resa, men åt andra hållet, är MP. Nu är det 20 procent som absolut inte vill ha med partiet i en regering. I mars var den siffran 30 procent.

– Det finns ju många som har starka känslor inför Miljöpartiet som parti, men man är inte riktigt lika avogt inställda till dem som regeringsparti och det kan ha att göra med att man helt enkelt är van vid att de har suttit i regeringen, säger Jan Teorell till radion.

Alla partier i procent

Vänsterpartiet 42 (31)

Socialdemokraterna 5 (9)

Miljöpartiet 20 (30)

Centerpartiet 2 (7)

Liberalerna 4 (10)

Moderaterna 3 (7)

Kristdemokraterna 5 (15)

Sverigedemokraterna 47 (46)

Läs mer: Handelsbanken går ut med varning till kunder

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

Många pensionärer kan krävas på pengar – uppmanas kontrollera

2026 11 02

En lätthänt miss kan sluta i höga kostnader för många pensionärer.

Nästan 1,6 miljarder kronor betalades ut felaktigt av Pensionsmyndigheten under förra året.

Nu riskerar pensionärer att tvingas betala tillbaka pengar de redan fått.

Miljarder betalades ut felaktigt

Under 2025 betalade Pensionsmyndigheten ut närmare 483 miljarder kronor i pensioner och andra ersättningar. Av summan uppskattas nästan 1,6 miljarder kronor ha betalats ut felaktigt.

En stor del av problemen finns inom bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Där uppgår de felaktiga utbetalningarna till drygt en miljard kronor, vilket motsvarar nästan sju procent av ersättningarna.

– Det vilar ett stort ansvar på våra förmånstagare att rapportera in rätt uppgifter till oss, både inför beslut och sedan löpande uppdatera dem om man har exempelvis bostadstillägg. Felen inom bostadstillägg orsakas nästan uteslutande av förmånstagarna, säger Lisa Nordenhäll, kontrollenhetschef på Pensionsmyndigheten.

Enligt myndighetens rapport beror 95 procent av det felaktigt utbetalda beloppet inom dessa förmåner på uppgifter från mottagarna själva.

Det handlar dock sällan om medvetet fusk.

Läs mer: Uppstickaren öppnar nytt – utmanar Willys och Ica Maxi

Förändringar måste anmälas

Pensionärer som får bostadstillägg har själva ansvar för att meddela Pensionsmyndigheten om deras ekonomiska situation förändras.

Det gäller bland annat om inkomsten ändras, om man flyttar ihop med en partner eller om sparandet förändras.

Även förändringar i tjänstepensionen måste anmälas.

Har man tillgångar över 100 000 kronor behöver man dessutom anmäla ändrade uppgifter om exempelvis bankkonton, aktier och fonder.

Kan tvingas betala tillbaka

Den som har fått för mycket pengar kan bli återbetalningsskyldig, även om det inte har handlat om ett avsiktligt misstag.

– Om du har fått en utbetalning eller ett högre belopp än du hade rätt till kan du få ett beslut om återkrav. Du kan då också behöva betala en sanktionsavgift, meddelar Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten gör en individuell bedömning innan ett återkrav beslutas.

Om det gäller en skattepliktig ersättning kan pensionären behöva betala tillbaka hela bruttobeloppet, alltså även den skatt som redan dragits.

Skatten kan därefter återfås via Skatteverket året därpå.

Den som inte kan betala hela skulden direkt kan ansöka om en avbetalningsplan. Den gäller normalt i högst tolv månader och ränta tillkommer.

Läs mer: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Foto: Anaterate

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se