Nordea: Så mycket bör “de flesta” hushåll ha i akutbuffert

2025 04 21

Det kan vara bra att ha en akutbuffert ifall problem uppstår.

Och många svenskar undrar ungefär hur stor en sådan buffert bör vara.

För att ha möjlighet att betala ifall saker går sönder eller andra oväntade kostnader uppstår gör man rätt i att etablera en så kallat akutbuffert.

Storbanken Nordea tipsar om hur mycket pengar “de flesta” hushåll bör ha i den bufferten.

Så mycket bör du ha

Här kommer Nordeas tips till hushållen:

– För de flesta hushåll brukar 10 000 till 30 000 kronor räcka till de mest akuta utgifterna, meddelar storbanken.

– Men om ni är flera vuxna i hushållet, har barn och bor i hus, kan det vara mer som behöver lagas eller ersättas. Därför kan ni behöva en större buffert.  

Och en trygghetsbuffert

Nordea tipsar även om att upprätta en så kallad trygghetsbuffert.

Den bufferten ska finnas till ifall man förlorar jobbet eller blir sjukskriven.

– Som riktmärke rekommenderar vi två till tre månadslöner (efter skatt) i en trygghetsbuffert, skriver Nordea.

Så sparar svenskarna

Finansinspektionen publicerade i mars en rapport som visar vilka fynd myndigheten gjort när de undersökt svenskarnas sparande.

Kartläggningen pekar på att varannan konsument har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på ett sparkonto och att endast 3 av 10 har 50 000 kronor eller mer tillgängliga i ett sådant sparande.

– Har du inte en buffert idag ska du prioritera det innan du sätter av pengar i ett långsiktigt sparande i exempelvis fonder och aktier, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.

– Bufferten ska vara lätt att komma åt och du ska ha den på ett konto med så hög ränta som möjligt och insättningsgaranti.

Finns skillnader

FI meddelar att det är stora skillnader i hur män och kvinnor placerar sina tillgångar.

Skillnaden är störst för aktier, där män äger 70 procent av det totala värdet. 

Bland tillgångar under 1 miljon kronor, där de totala tillgångarna nästan är jämnt fördelade, äger kvinnor ett större värde i fonder och män ett större värde i aktier.

Foto: Tierra Mallorca

Text: Redaktionen

Flamingo-missiler har slagit ner

2026 06 10

Ukraina har träffat flera ryska måltavlor med drönare och missiler.

På onsdagsmorgonen kommer uppgifter om nya ukrainska attacker mot Ryssland.

Ett oljeraffinaderi i den ryska staden Samara har träffats av ukrainska drönare.

Samtidigt har en tillverkningsanläggning i Tjeboksary träffats av missiler under natten, rapporterar Kyiv Independent.

Nya attacker

Oljeraffinaderiet Kuybyshevskiy i Samara oblast – beläget omkring 800 kilometer från gränsen mellan Ryssland och Ukraina – har träffats av drönare.

Filmklipp på sociala medier visar lågor och rök vid platsen efter attacken.

Ukraina fortsätter därmed att attackera måltavlor hundratals kilometer från gränsen med drönare.

Vid flera tillfällen har drönarna åkt så långt som 1 500 kilometer från gränsen.

Missilattack mot Tjeboksary

Men det är inte bara drönare som har slagit ner i Ryssland.

I Tjeboksary i Tjuvasjien träffades en forsknings- och tillverkningsanläggning av ukrainska missiler.

Fabriken försörjer den ryska försvarsindustrin, inklusive delar till Orion-drönare och Iskander-robotar, enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst. 

Ukrainas flygvapen har inte uppgett vilken typ av missil som användes i attacken.

Sociala medieuppgifter gör dock gällande att det ska ha varit Ukrainas egna Flamingo-missiler.

Ryska attacker

Även Ryssland har skickat drönare under natten till onsdagen, bland annat mot Odessa oblast.

Bostadshus har träffats i samband med den ryska attacken, rapporterar RBC Ukraine.

– I ett av dem blev en lägenhet på femte våningen helt utbränd. Branden släcktes snabbt av räddningstjänsten, kommenterar Ukrainas flygvapen.

– En 46-årig kvinna skadades. Hon fördes till sjukhus och får all nödvändig vård. 

Inga tecken

Något fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina tycks ännu inte vara nära förestående.

Trump-administrationen har lagt mindre fokus på fredsförhandlingarna i samband med det pågående kriget i Mellanöstern.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har sagt att om Vladimir Putin inte har någon avsikt att inleda fredsförhandlingar så kommer de ukrainska attackerna att fortsätta.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Swedbank varnar för trippelsmäll

2026 06 10

Inflationstakten har kommit ner till lugnare nivåer i Sverige.

Enligt de senaste siffrorna ligger inflationen under Riksbankens mål på två procent.

Men det finns stora risker framöver.

Hormuzsundet är fortfarande inte öppet – och USA och Iran har på nytt utväxlat attacker mot varandra trots rapporter om att ett ramavtal för fred ska vara nära.

Nu varnar Swedbank för en trippelsmäll.

Swedbank varnar

Den europeiska centralbanken ECB väntas höja räntan med 0,25 procentenheter på torsdagen.

– Det råder inga tvivel om att ECB kommer att höja räntan, säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström till EFN.

– Den stora frågan är vilka signaler centralbanken skickar om de kommande räntebeskeden.

ECB:s drag kan också få konsekvenser i hur den svenska centralbanken beslutar kring styrräntan.

Kan bli trippelsmäll

Wallström framhåller att “det är väldigt viktigt för Riksbanken vad ECB gör”.

Räntehöjningen från ECB, och vad som även kan bli räntehöjningar från Riksbanken samt det pågående kriget, kan resultera i en trippelsmäll för hushållen:

- Högre inflation på grund av kriget

- Högre räntor

- En inbromsning i tillväxten och återhämtningen

Läs mer: Flamingo-missiler har slagit ner

Betydande osäkerhet

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid det senaste mötet.

Om en vecka kommer nästa besked.

I samband med det senaste mötet framhöll Riksbanken att “osäkerheten är betydande och utvecklingen manar till vaksamhet”.

Kan bli höjning

Redan då menades det att höjningar kan vara att vänta.

– Den nuvarande nivån på styrräntan ger Riksbanken ett bra utgångsläge att anpassa penningpolitiken om det behövs för att värna inflationsmålet, framhöll Riksbanken då.

– Skulle kriget bedömas få stora effekter på den globala ekonomin och leda till en bred och varaktig inflationsuppgång skulle Riksbanken behöva höja styrräntan. 

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen