Nordea: Så mycket bör “de flesta” hushåll ha i akutbuffert

2025 04 21

Det kan vara bra att ha en akutbuffert ifall problem uppstår.

Och många svenskar undrar ungefär hur stor en sådan buffert bör vara.

För att ha möjlighet att betala ifall saker går sönder eller andra oväntade kostnader uppstår gör man rätt i att etablera en så kallat akutbuffert.

Storbanken Nordea tipsar om hur mycket pengar “de flesta” hushåll bör ha i den bufferten.

Så mycket bör du ha

Här kommer Nordeas tips till hushållen:

– För de flesta hushåll brukar 10 000 till 30 000 kronor räcka till de mest akuta utgifterna, meddelar storbanken.

– Men om ni är flera vuxna i hushållet, har barn och bor i hus, kan det vara mer som behöver lagas eller ersättas. Därför kan ni behöva en större buffert.  

Och en trygghetsbuffert

Nordea tipsar även om att upprätta en så kallad trygghetsbuffert.

Den bufferten ska finnas till ifall man förlorar jobbet eller blir sjukskriven.

– Som riktmärke rekommenderar vi två till tre månadslöner (efter skatt) i en trygghetsbuffert, skriver Nordea.

Så sparar svenskarna

Finansinspektionen publicerade i mars en rapport som visar vilka fynd myndigheten gjort när de undersökt svenskarnas sparande.

Kartläggningen pekar på att varannan konsument har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på ett sparkonto och att endast 3 av 10 har 50 000 kronor eller mer tillgängliga i ett sådant sparande.

– Har du inte en buffert idag ska du prioritera det innan du sätter av pengar i ett långsiktigt sparande i exempelvis fonder och aktier, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.

– Bufferten ska vara lätt att komma åt och du ska ha den på ett konto med så hög ränta som möjligt och insättningsgaranti.

Finns skillnader

FI meddelar att det är stora skillnader i hur män och kvinnor placerar sina tillgångar.

Skillnaden är störst för aktier, där män äger 70 procent av det totala värdet. 

Bland tillgångar under 1 miljon kronor, där de totala tillgångarna nästan är jämnt fördelade, äger kvinnor ett större värde i fonder och män ett större värde i aktier.

Foto: Tierra Mallorca

Text: Redaktionen

Krismöte i Ryssland efter ukrainsk attack

2026 02 07

En rysk region kallar till akut nödmöte.

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen

7 januari 2026

USA och Ukraina överens – “Helvetisk plan“ ska tvinga Ryssland att kapitulera

2026 02 07

USA och Ukraina uppges vara överens.

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen