Den amerikanske presidenten fortsätter att hota med tullar.

Den här gången är det Kuba som drabbas.

Vita huset har släppt ett meddelande där det framgår att eftersom landet stöttar bland annat Ryssland så kommer ett “tullsystem” att införas.

Slår till mot Kuba

“I egenskap av USA:s president har jag en oavvislig plikt att skydda landets nationella säkerhet och utrikespolitik”, inleder Trump sitt meddelande.

– Jag finner att den kubanska regeringens politik, praxis och agerande utgör ett ovanligt och extraordinärt hot mot USA:s nationella säkerhet och utrikespolitik, vilket helt eller till betydande del har sitt ursprung utanför USA, framhåller presidenten.

“Ni stöttar Ryssland”

Kubas regering har enligt Trump-administrationen vidtagit extraordinära åtgärder som skadar och hotar USA.

– Regimen allierar sig med – och ger stöd åt – ett flertal fientliga länder, transnationella terroristgrupper och skadliga aktörer som är fientligt inställda mot USA, däribland Ryska federationens regering (Ryssland), Folkrepubliken Kina (Kina), Irans regering, Hamas och Hizbollah, menas det.

“Nödvändigt”

Trump menar att den kubanska regeringens politik, praxis och agerande “utgör ett direkt hot mot USA:s säkerhet, nationella säkerhet och utrikespolitik”.

– För att hantera det nationella nödläge som utlysts i denna order, fastslår jag att det är nödvändigt och lämpligt att inrätta ett tullsystem.

Tullar på gång

Från och med det datum då denna order träder i kraft kan en ytterligare ad valorem-tull påföras varor som importeras till USA och som är produkter från något annat land som direkt eller indirekt säljer eller på annat sätt tillhandahåller olja till Kuba.

– Om den kubanska regeringen eller ett annat främmande land som berörs av denna order vidtar betydande åtgärder för att hantera det nationella nödläge som utlysts i denna order, och i tillräcklig grad anpassar sig till USA:s nationella säkerhets- och utrikespolitiska intressen, kan jag komma att ändra denna order.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen