Natoland har skickat upp stridsflygplan

2026 05 14

Polen har tvingats skicka upp stridsflygplan.

Det geopolitiska läget är alltjämt oerhört spänt.

Kriget mellan Ryssland och Ukraina fortsätter utan slut i sikte.

Samtidigt fortsätter ryssarna att flyga spaningsplan nära västerländska landsgränser.

Nu har Natojätten Polen tvingats skicka upp stridsflygplan för att markera mot ryssarna, rapporterar Kyiv Independent.

“Aggressiv handling”

Ett ryskt signalspaningsplan av typen Il-20 har rört sig över internationellt vatten i Östersjön.

Det säger Polens försvarsminister Wladyslaw Kosiniak-Kamysz.

Kosiniak-Kamysz beskriver händelsen som en "aggressiv handling" från Moskvas sida i syfte att testa Polens luftförsvarssystem.

Han menar att flygplanet flög med sina transpondrar avstängda.

Skickade upp stridsflygplan

Polens luftförsvar beslutade att skicka upp stridsflygplan för att markera mot det ryska spaningsplanet.

– Varje provokation kommer att mötas av ett omedelbart svar från våra piloter, understryker Polens försvarsminister.

Läs mer: Trump säger nej: Kalldusch för Putin

Massiv attack

Samtidigt som ryska spaningsplan flyger över Östersjön har Ryssland återupptagit attackerna mot Ukraina efter den svårtolkade och kortlivade vapenvilan.

Under natten till torsdagen skickade ryssarna 56 robotar och 675 drönare mot Ukraina, rapporterar RBC Ukraine.

Ukrainas luftförsvar ska ha slagit ut 93 procent av flygfarkosterna.

“Måste bli högre”

Så här låter det från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på torsdagen:

– Trots detta sköts ett betydande antal robotar och drönare ner under dessa attacker. Den totala nedskjutningsgraden översteg 93 procent, säger han.

– Givetvis behöver den bli högre. Och den svåraste utmaningen är naturligtvis att försvara sig mot ballistiska robotar. Jag tackar alla som hjälper oss med detta.

Läs mer: Turistresort i Moskva står i lågor

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

2026 06 26

Ryssland går ut med besked till Rumäniens ambassadör.

I slutet av maj flög en rysk drönare in i Rumänien och träffade ett högt hyresbostadshus i staden Galati.

De boende evakuerades och två skadades i explosionen i staden som ligger nära den ukrainska gränsen.

Rumäniens försvarsministerium identifierade drönaren som en rysk attackdrönare, av samma sort som Moskva ofta använder vid attacker mot Ukraina.

Fördömdes

Händelsen orsakade stor turbulens. Både Nato och EU gick ut och fördömde agerandet.

– Natos generalsekreterare Mark Rutte lovade att alliansen var redo att försvara varje tum av allierat territorium, medan EU kallade kraschen för ett vårdslöst brott mot europeiskt luftrum, uppger Kyiv Post.

Från rumänskt håll kallade man incidenten för den allvarligaste sedan den fullskaliga invasionen mot Ukraina inleddes 2022. Landet svarade också med att stänga Rysslands konsulat i staden Constanța och Rysslands konsul skickades ut ur landet.

Stänger ner

Nu svarar Ryssland på agerandet.

Det rumänska konsulatet i Sankt Petersburg kommer stängas ner och landets generalkonsul utvisas ur landet, rapporterar Kyiv Post.

– Rysslands utrikesministerium kallade på torsdagen till sig Rumäniens ambassadör Cristian Istrate, uppger tidningen.

– Han fick en diplomatisk notis där det framgår att Rumäniens generalkonsul i Sankt Petersburg förklaras persona non grata och att konsulatet stängs.

Draget var väntat med tanke på den tidigare markeringen från Rumänien, anser landets utrikesministerium.

Nytt stöd till Ukraina

EU är på väg att besluta om ett nytt stöd till Ukraina, med villkoret att landet ska genomföra flera reformer framöver, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi har föreslagit ett betydande stödpaket för Ukraina – cirka 100 miljarder euro för nästa budgetperiod – och dessa pengar kommer att vara villkorade av att uppfylla reformkraven, säger Anna Jarosz-Friis, som jobbar med Ukrainafrågor vid EU-kommissionen, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

2026 06 26

I månadsskiftet träder ett nytt regelverk i kraft.

Framöver riskerar många svenskar att drabbas av en straffavgift.

Från den 1 juli införs en sanktionsavgift vid felaktiga utbetalningar från Försäkringskassan.

Den drabbar alla som fyllt i fel uppgifter och därmed fått för mycket pengar utbetalt.

– Det gäller också den som har gjort fel av misstag eller inte har meddelat att uppgifter har ändrats, till exempel om man har fått ny lön eller har flyttat, framhåller Försäkringskassan.

Minst 2 368 kronor

Den lägsta straffavgiften kommer ligga på 2 368 kronor.

Den nivån gäller även den som bara fått låga belopp felaktigt utbetalda, ett beslut som Försäkringskassan inte ifrågasätter.

– Vi har ingen åsikt om det, det är regeringen som har fattat beslutet. Så vi säger ingenting om det, säger myndighetens pressekreterare Johanna Green, till tidningen Arbetet.

Hundratusentals varje år

Varje år gör Försäkringskassan ett stort antal felaktiga utbetalningar på grund av felaktigt ifyllda uppgifter.

I genomsnitt handlar det om cirka 130 000 till antalet, vilket motsvarar miljardbelopp.

– Anledningen till den nya avgiften är att regeringen vill motverka felaktiga utbetalningar, oavsett om det handlar om slarv eller bidragsbrott, förklarar Försäkringskassan.

Återbetalning räcker inte

Tidigare krävdes endast återbetalning av felaktiga utbetalningar. Framöver tillkommer alltså även en straffavgift.

– Sanktionsavgiften är 25 procent av det belopp som betalats ut fel och som man ska betala tillbaka. Har man till exempel fått 12 000 kronor för mycket i barnbidrag skulle sanktionsavgiften bli 3 000 kronor, framhåller myndigheten.

Kan stängas av

Enligt riksdagens beslut kan Försäkringskassan också stänga av en person från ersättningar. Med det ska endast ske vid medvetna fel eller grov vårdslöshet gällande inlämnade uppgifter.

Undantag kan också göras.

– I vissa situationer kan sanktionsavgiften bli lägre eller helt tas bort. Det kan till exempel vara om du haft svårt att lämna uppgifter till oss på grund av kognitiva svårigheter, eller om sanktionsavgiften riskerar att drabba en annan person, till exempel ett barn, uppger Försäkringskassan.

Foto: R. Snaadt

Text: Redaktionen