”Mycket svagare” – kraftigt ras i den ryska ekonomin

2025 10 22

Den ryska ekonomin går betydligt sämre än väntat.

Efter år med ökad tillväxt har den ryska ekonomin stagnerat.

I en färsk analys av den ryska ekonomin fastslår Finlands Bank att BNP-tillväxten i Ryssland har sjunkit betydligt snabbare än väntat under årets första sex månader.

– Krigets behov, bristen på arbetskraft och en svagare ökning i de offentliga utgifterna begränsar den ekonomiska tillväxten under hela prognosperioden. Tillväxtavmattningen i år förklaras också av prissänkningen på olja, vilket har minskat statens skatteintäkter betydligt, framhåller bankens analytiker.

Ras med över 3 procentenheter

Finlands Bank bedömer att Rysslands BNP kommer att ligga kring 1 procent under de kommande åren.

Ett kraftigt ras jämfört med föregående år. Under 2024 uppskattades BNP-tillväxten till 4,3 procent – en ökning som drevs av omfattande militära satsningar.

”Mycket svagare”

Nu är den tillfälliga uppgången över. Rysslands ekonomi pressas hårt av västerländska sanktioner och ukrainska drönarattacker mot oljeanläggningar.

Dessutom slår de omfattande militära satsningarna mot andra branscher.

Inom flera ekonomiska sektorer begränsas tillväxten av både arbetskraftsbrist och avtagande utlåningsökning, uppger Laura Solanko, senior rådgivare på Finlands Bank.

– Den snabba tillväxten i den ryska ekonomin är över. Mot slutet av prognosperioden väntas den ryska ekonomin vara sårbarare och tillväxtutsikterna mycket svagare än före kriget, säger Solanko.

LÄS MER: Ryskt dunderfiasko – stor attack har misslyckats | Ekonomibladet

Kriget fortsätter

Tillväxten bromsar in snabbare än väntat. Men något slut på kriget i Ukraina är inte i sikte, uppger Laura Solanko.

– Trots det kan Ryssland fortfarande fortsätta sitt anfallskrig i samma utsträckning, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Slovakien svänger helt om Ryssland – på ett villkor | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland hotar Japan med ”monstruösa konsekvenser”

2026 08 13

Vladimir Putin är på besök i Kurilerna.

Kurilerna är en ryskkontrollerad ögrupp i Stilla havet som även Japan gör anspråk på.

Ögruppen har länge varit anledning till bråk och oenigheter mellan de två länderna.

När nu Vladimir Putin rest dit har japanerna uttryckt stort missnöje – och nu hotar Dmitrij Medvedev Japan med “monstruösa konsekvenser”, rapporterar United24Media.

Det har hänt

Putin besökte en fiskförädlingsanläggning, ett sjukhus och en skola på Iturup, en av ögruppens sydligaste öar.

Han pratade även kort med lokalbefolkningen och träffade guvernören för den ryska Sakhalin-regionen, Valerij Limarenko, uppger CNN.

Besöket var inte uppskattat i Japan.

Ilska i Japan

Japan gör anspråk på de fyra sydligaste öarna i ögruppen.

Det var mot slutet av andra världskriget som Sovjetunionen tog öarna från Japan, och sedan dess har spänningarna varit höga.

Japans utrikesminister Toshimitsu Motegi säger nu att hans land “kraftfullt protesterar” mot Putins besök på Iturup, som i Japan kallas Etorofu.

Läs mer: Stridsflyg i luften – trippla varningar i Natoland

“Vårt territorium”

Så här låter det från den japanska utrikesministern:

– De norra territorierna, inklusive ön Etorofu, utgör en hävdvunnen del av Japans territorium, både ur ett historiskt perspektiv och enligt folkrätten.

Även Japans premiärminister Sanae Takaichi protesterar, och beskriver besöket som “fullständigt oacceptabelt”.

Medvedev hotar

De japanska protesterna har inte landat väl hos Dmitrij Medvedev, vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, som nu hotar Japan.

– Japans premiärminister Takaichi kan prata hur mycket hon vill om att Kurilerna skulle vara “historiskt japanska”, men detta prat kommer inte att förändra någonting, menar Medvedev.

– De var, är och kommer att förbli rysk mark. Den som inte förstår detta kommer att ställas inför de monstruösa konsekvenserna av sina illusioner.

Läs mer: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Arbetslösheten minskar

2026 08 13

Arbetslösheten i Sverige minskar, men arbetsmarknaden är fortsatt svag.

Mot slutet av juli månad var 350 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen.

Det är en minskning med drygt 23 000 personer jämfört med samma månad i fjol, uppger myndigheten.

Går långsamt

Utvecklingen går dock långsamt.

Många arbetsgivare är försiktigt positiva i sina anställningsplaner men vill invänta en starkare efterfrågan i ekonomin innan de anställer fler.

– Arbetslösheten fortsätter att minska jämfört med samma månad i fjol. Samtidigt går återhämtningen på arbetsmarknaden i långsam takt, säger analyschef Lars Lindvall.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen