Det är nu nästan fyra år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Ryssland kontrollerar för närvarande omkring 20 procent av Ukrainas territorium – och gör långsamma framsteg till ett högt pris.

Nu tydliggör Moskva vad som krävs för att kriget ska ta slut.

“Då tar kriget slut”

Det är Rysslands ständiga representant vid FN, Vasily Nebenzya, som förklarar hur Moskva ser på saken.

Kriget kommer enligt honom att fortsätta tills det att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj “tar sitt förnuft till fånga” och går med på vad Moskva kallar “realistiska villkor” för förhandlingar, uppger Kyiv Post.

Ryssland har som bekant tidigare bland annat krävt demilitarisering i Ukraina, mer territorium och att Ukraina aldrig tillåts gå med i Nato.

“Kommer förvärras”

Nebenzya varnar för att situationen för Kyiv kommer att “förvärras för varje dag” och tillägger att varje ukrainsk attack kommer att mötas av ett “hårt svar”. 

Han anklagar även Zelenskyj för att i praktiken blockera USA-stödda fredsinitiativ genom att lägga fram vad han beskriver som “orealistiska villkor” för förhandlingar.

Läs mer: ”Fienden kan stoppas” – ukrainska soldater höjer flaggan

Fortsätter attackera

Samtidigt fortsätter ryska styrkor att attackera längs med frontlinjen.

Ryska militärbloggare hävdar att trupperna avancerar kring Kostyantynivka, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Motanfall nära Vovtjansk

Ryssarna uppges även trycka på ordentligt kring Kharkiv.

– Ryska styrkor anföll nordost om staden Kharkiv nära Prylypka, Lyman, Vovtjansk, Vovtjanski Chutory och Starytsia, samt mot Ternova, Hrafske och Kruhle den 11 och 12 januari, uppger ISW.

– Ryska militärbloggare hävdade att ukrainska styrkor genomförde motanfall nära Vovtjansk.

Läs mer: Rysk drönarfabrik står i lågor

Foto: By Vitaly V. Kuzmin, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen

Rysslands krig mot Ukraina har fått stora geopolitiska konsekvenser, och många länder funderar nu på hur de kan höja sin säkerhet.

Ett förslag som har kommit upp är att två länder som tidigare har varit enade bör återförenas.

”Skulle rösta för”

Moldavien var en del av Rumänien mellan 1918 och 1940, då Moldavien annekterades av Sovjetunionen. 1991 förklarade sig landet självständigt.

Nu öppnar Moldaviens president Maia Sandu för att Moldavien skulle kunna återförenas med Rumänien, rapporterar Politico.

Frågan har aktualiserats i och med kriget, eftersom Moldavien ligger inklämt mellan Rumänien och Ukraina.

Maia Sandu menar att en återförening med Rumänien skulle vara en bra idé eftersom hennes land har svårt att stå emot Rysslands aggressiva hybridkrigföring.

– Om vi får en folkomröstning skulle jag rösta för en återförening med Rumänien, säger Sandu i den brittiska podcasten The Rest is Politics, enligt tidningen.

”Svårt för ett litet land”

Det rör sig alltså om en hypotetisk lösning för Moldavien. Några konkreta planer på att länderna ska återförenas, eller folkomrösta om saken, finns inte i dagsläget.

Landets president menar dock att man borde överväga en sådan lösning.

– Titta på vad som händer runt Moldavien idag. Titta på vad som händer i världen, säger Maia Sandu.

– Det blir allt svårare för ett litet land som Moldavien att överleva som demokrati, som ett suveränt land och förstås att motstå Ryssland, tillägger Moldaviens president.

Kan stöta på hinder

Hon medger dock att det i dagsläget inte tycks finnas ett tillräckligt starkt stöd för att slå samman Rumänien och Moldavien.

Mätningar har visat att cirka två tredjedelar av Moldaviens befolkning är emot en återförening. I Rumänien brukar stödet vara större, enligt tidningen.

I dagsläget kan det alltså vara svårt att slå samman länderna, däremot har moldaverna röstat för att gå med i EU i en folkomröstning 2024.

Det ses som en mer realistisk målsättning, men på sikt hoppas Moldaviens president alltså även på en sammanslagning med grannlandet.

Foto: USGC

Text: Redaktionen