Uppgifterna kommer tidigt på tisdagsmorgonen.

Det rör sig om vad som beskrivs som “oidentifierade drönare” som har slagit ner mot en rysk drönarfabrik i staden Taganrog, rapporterar Kyiv Independent.

Med största sannolikhet är det ukrainska drönare som har attackerat fabriken.

Fabrik står i lågor

Övervakningsgrupper har identifierat anläggningen som Atlant Aero, ett företag som tillverkar komponenter till stridsdrönare, kontrollsystem och utrustning för elektronisk krigföring.

Lokala kanaler hävdar att luftförsvarssystem bekämpade luftmål, samtidigt som cirkulerande videoklipp visar en brand på platsen. 

Rostovs guvernör, Jurij Sljusar, bekräftar attacken mot Taganrog utan att specificera vilken anläggning det handlar om.

Ingen kommentar

– Luftförsvarsstyrkor slår för närvarande tillbaka en luftattack mot Taganrog. Inga uppgifter om civila offer har mottagits. Uppgifter om skador på marken håller på att klargöras, framhåller Sljusar i en kommentar.

Ukraina har ännu inte kommenterat attacken.

Läs mer: ”Fienden kan stoppas” – ukrainska soldater höjer flaggan

Lurar män till frontlinjen

Samtidigt kommer nya uppgifter om hur utländska män luras till frontlinjen för att slåss för Ryssland.

BBC har pratat med en 26-årig syrisk byggarbetare som vittnar om hur han lurades.

– Vi blev lurade… den här kvinnan är en bedragare och en lögnare, säger mannen.

Så går det till

Med löften om ryskt medborgarskap och lukrativa arbetstillfällen lurar den ryska kvinnan de utländska männen till krigsfronten.

– Han säger att hon hade lovat att om han betalade henne 3 000 dollar, skulle hon se till att han fick en icke-stridande roll, rapporterar BBC.

– Men, berättar han, han skickades i strid efter bara 10 dagars träning, så han vägrade att betala och hon svarade till slut med att bränna upp hans pass. Han säger att han försökte vägra att delta i ett uppdrag, men att hans befälhavare hotade att döda eller fängsla honom.

Arkivfoto: C. Burns

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen