5 augusti 2026

Måste ta hjälp av grannland – mardröm för Putin

2026 08 06

Ryssland slår ett rekord som inte lär glädja Putin.

Ukraina har utfört massiva attacker mot ryska mål under sommaren.

Nu tvingas Ryssland ta hjälp.

Jätteökning av importen

Under juli och början av augusti har Ukraina genomfört stora attacker mot ryska oljeraffinaderier.

Det har orsakat en stor bränslekris i Ryssland som har fått stora konsekvenser.

I juli har Rysslands bränsleimport från grannlandet Belarus nått rekordnivåer, rapporterar Reuters.

Rysslands bensinproduktion sjönk i början av juli till cirka 65 procent av den genomsnittliga säsongsförbrukningen. Dieselproduktionen sjönk också kraftigt.

Detta har alltså lett till att man tvingas importera rekordmycket bränsle från Belarus.

Bara mellan juni och juli ökade importen av bensin från Belarus med 13 procent, medan dieselleveranserna fördubblades.

Trenden under hela 2026 är ännu tydligare.

– Totalt sett ökade bensinleveranserna från Belarus till Ryssland med 25 gånger under de första sju månaderna 2026, jämfört med samma period förra året, och nådde nästan 665 000 ton. Dieselimporten ökade nästan sjufaldigt till 418 000 ton, rapporterar RBC-Ukraine.

Import även från andra länder

Situationen är mardrömslik för Putin och Kreml.

Ukrainas attacker långt inne i Ryssland har haft stor effekt och alltså lett till en rekordartad ökning av bränsleimporten från Belarus, och även från länder som Indien, Kazakstan och Marocko.

– Ökningen drevs av bränslebrist orsakade av oplanerade nedstängningar vid ryska oljeraffinaderier efter månader av ukrainska drönarattacker, enligt tidningen.

Bränslekrisen har lett till stigande priser samt långa köer och kaosartade situationer utanför ryska bensinmackar.

Kreml har också förbjudit dieselexport, med vissa undantag, till följd av krisen.

Ukraina har under sommaren genomfört en 40 dagar lång operation där man utfört en serie attacker mot rysk energiinfrastruktur samt militära anläggningar.

– Målen inkluderade oljeraffinaderier i Perm, Volgograd och Ufa, Khanskaya-militärflygfältet, radarstationer, ammunitions- och bränsledepåer samt infrastruktur vid hamnen i Taman, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

30 oktober 2026

Gick i konkurs efter 123 år – nu nysatsar butikskedjan

2026 10 30

Den klassiska butikskedjan Buttericks är tillbaka.

I januari förra året kom beskedet; den klassiska butikskedjan Buttericks gick i konkurs efter 123 år.

Bara en månad senare räddades dock bolaget av Göteborgsbaserade investerare som köpte konkursboet.

Nu storsatsar Buttericks igen, rapporterar Svenska Dagbladet.

“Som när de var barn”

I dag har Buttericks butiker i Stockholm, Göteborg, Halmstad, Malmö och Lund.

E-handeln finns där som ett komplement för kunder som inte har någon butik nära, men den stora satsningen sker i butikerna.

– Vi vill förstärka upplevelsen i våra butiker. Vi vill gärna se att det blir den magiska känslan som många av våra vuxna kunder kände när de var barn, säger huvudägare Henrik Olander.

1,2 miljarder

Halloween är som bekant en viktig period för Buttericks. I år planerar svenskarna att inhandla Halloweenrelaterade varor för 1,2 miljarder kronor.

Henrik Olander menar att Buttericks kommer att kunna vara en destination för Halloweenhandlare i många år framöver.

– Vi är ett stabilt bolag. Vi kommer nog driva det många år framåt, säger han.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Buttericks historia

Buttericks resa började i november 1903, när den första butiken slog upp portarna på Drottninggatan i Stockholm. 

Tio år senare slog butiken i Göteborg upp dörrarna. 

Under en lång tid har kedjan fokuserat på fest och skoj.

Var tidiga

Så här låter det från kedjan gällande deras historia:

– Butterick’s har alltid varit innovativa och gick från att vara modespecialist till att bli dagens skämt- och festartikelspecialist genom förmågan att anpassa sig, menas det.

– Redan 1913 introducerades de första skämtartiklarna och under 1920-talet breddades sortimentet ytterligare med maskeradartiklar och festtillbehör. 

Läs mer: Älskad delikatess stoppas – stor mängd får inte säljas

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

En miljon hushåll kan få pengar på kontot

2026 10 30

Regeringen aktiverar nu högkostnadsskyddet för ett elområde.

Högre elpriser är att vänta. I samband med det har frågan om elstöd ställts för att skydda hushållens ekonomi.

På fredagskvällen ger regeringen besked om att de aktiverar högkostnadsskyddet för elområde fyra.

Det innebär att södra Sverige kan komma att få elstöd.

Aktiverar högkostnadsskydd

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 aviserat ett högkostnadsskydd om priserna i ett elprisområde i genomsnitt blir högre än 1,50 kronor/kWh under en kalendermånad. 

– Månadsmedelvärdet för spotpriset på el i elområde fyra överstiger den gränsen under oktober månad. Därför aktiveras nu högkostnadsskyddet för elområde fyra, meddelar regeringen.

Måste besluta först

Precis som tidigare behöver regeringen besluta om en stödförordning för att införa ett elstöd. 

De understryker att de kommer att återkomma i frågan.

– Regeringen avser att besluta om ett förberedande uppdrag till ansvariga myndigheter för att säkerställa en effektiv och rättssäker utbetalning av stödet till hushållen. 

Elprisområde 4 omfattar södra Sverige med över en miljon hushåll.

Läs mer: Älskad delikatess stoppas – stor mängd får inte säljas

Busch har varnat

En orolig omvärld, låga nivåer i vattenmagasinen och höga gaspriser i Europa kan ställa till det i vinter.

Frågan om huruvida elstöd kan komma att bli aktuellt i vinter ställs i samband med oron över att höga elpriser kan orsaka rejäl ekonomisk smärta.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) varnar för att det kan bli stökigt, uppger Svenska Dagbladet.

“Kan bli stökigt”

Så här låter det från Busch:

– I grund och botten ser det stabilt ut, det finns ingen risk för att vi inte har el eller att det inte finns diesel, men det kan bli en stökig vinter, säger hon.

Läs mer: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Foto: K. Korobczuk

Text: Redaktionen