”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

2026 01 28

Den amerikanska dollarn fortsätter att falla.

Den svenska kronan har förstärkts ordentligt gentemot den amerikanska dollarn under det senaste året.

På bara ett år har dollarn tappat drygt 20 procent mot kronan.

Hittills i år rör det sig om en nästan 5-procentig nedgång.

Men det kan vara på väg att bli ännu värre för dollarn.

“Många inte förberedda”

Donald Trump tonade under gårdagen ner dollarns fall.

Det kan vara ett tecken på att dollarn kommer att fortsätta falla, säger Stephen Jen, före detta valutastrateg på Morgan Stanley.

– Detta kan mycket väl vara början på nästa etapp lägre i dollarn, och många kanske inte är förberedda på det, menar Jen enligt Dagens industri.

Priset just nu

På onsdagsmorgonen handlas en amerikansk dollar för 8,79 kronor.

Det kan jämföras med i januari förra året då en dollar kostade 11,16 kronor.

Det rör sig om ett fall på 20 procent bara det senaste året – och över sex procent på tre månader.

Läs mer: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Trumps ord igår

Värdet på den amerikanska dollarn rasade ytterligare under tisdagen, efter att president Donald Trump sagt att han inte är oroad över valutans senaste tapp.

– Jag tycker det är toppen. Dollarn går jättebra, sade han enligt CNBC.

Vissa experter menar att Trump medvetet försöker att få ner dollarn för att gynna amerikansk exportindustri.

Positivt och negativt

När dollarn sjunker blir det “dyrare för amerikaner att resa utomlands”, skrev analytiker på Morgan Stanley förra året.

– Amerikanska tillgångar kan bli mindre lockande för utländska investerare och importpriser kan stiga, vilket sätter press på inflationen, menades det.

– På den positiva sidan kan dock den svagare dollarn ge ett uppsving för amerikanska exportörer.

Läs mer: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

Nytt land förklarar krig mot Ukraina

2026 03 14

Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har landet tvingats att försvara sig mot massiva attacker, dag ut och dag in.

Samtidigt har den ukrainska militären utvecklat sin försvarsförmåga mot de många drönarattackerna från den ryska krigsmakten.

En kompentens som nu efterfrågas när stridigheterna härjar i Mellanöstern.

– Ukraina har verkligen intensifierat samarbetet med länderna i Mellanöstern gällande bekämpandet av iranska drönare, rapporterar oberoende The Moscow Times.

I veckan meddelade Volodymyr Zelenskyj att Ukraina har skickat försvarsdrönare och drönarexperter till Jordanien för att skydda amerikanska baser.

Enligt den ukrainske presidenten har totalt elva länder efterfrågat hjälp från det krigshärjade landet.

Förklarar krig

Ukrainas stöd till länder som Iran ser som sina fiender får nu konsekvenser.

– Genom att stödja den israeliska regimen med drönare har Ukraina i praktiken dragits in i kriget, dundrar Ibrahim Azizi, chef för Irans nationella säkerhetskommission, i ett inlägg på X, rapporterar Kyiv Post.

Iran framhåller också att man nu anser att Ukraina är ”ett legitimt mål” för attacker från den islamistiska regimen.

Men i nuläget finns inga bevis för att Ukraina har levererat drönare till just Israel, enligt tidningen.

Iran står bakom Ryssland

Samtidigt har Iran sedan länge bidragit till Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Bland annat genom att skicka drönare till sina allierade i Moskva.

Men iranska drönaroperatörer har också varit på plats i Ryssland i samband med attacker mot Ukraina, menar Ukrainas president.

– Iranska operatörer tränade den ryska militären i användningen av dessa drönare och deltog i de första attackerna mot ukrainska städer, hävdade Volodymyr Zelenskyj i veckan, rapporterar Moscow Times.

Dessutom har Iran skickat omkring 150 000 artillerigranater och missiler till Ryssland, enligt presidenten.

– Iranierna är Rysslands allierade både på pappret och när det kommer till verkliga handlingar, betonade han.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Diktaturen böjer sig för USA

2026 03 14

USA är inblandade i många konflikter i världen.

Förutom anfallen mot Iran och medlingen mellan Ryssland och Ukraina, så pågår även oroligheter på närmare håll för stormakten.

För några månader sedan slog USA till mot Venezuela, och tillfångatog landets ledare Nicolás Maduro.

Därefter har Trumpadministrationen riktat blickarna mot Kuba.

Blockad av olja

Sedan några månader tillbaka har USA satt hård press på Kuba.

Vita Huset införde en blockad på oljeleveranser från Venezuela till landet, vilket omfattade omkring hälften av det totala behovet på ön, rapporterar oberoende The Moscow Times.

USA har också pressat Mexiko till att strypa oljeleveranserna.

– I slutet av januari förklarade Trump undantagstillstånd i USA i samband med hotet mot nationell säkerhet från Kuba och tillät införandet av ytterligare tullar på import av varor från länder som direkt eller indirekt levererar olja till ön, uppger tidningen.

– Allt detta har orsakat en allvarlig bränslekris på Kuba.

Böjer sig

Nu tvingas diktaturen böja sig för det hårda trycket från USA.

Kubas ledare Miguel Díaz-Canel går ut och meddelar att man är redo för att sätta sig ner och samtala med USA.

Men han meddelar samtidigt att det inte finns några snabba lösningar och att processen kommer vara lång.

– Kontakterna syftar till att hitta lösningar genom dialog, identifiera samarbetsområden för att motverka gemensamma hot och stärka säkerheten i Latinamerika, säger han, enligt tidningen.

Ta över ön

Efter de amerikanska aktionerna mot Venezuela och Iran stod med stor sannolikhet Kuba på tur, rapporterar The Atlantic, med hänvisning till källor i Vita huset.

I januari kommenterade Donald Trump uppgifterna och sade att det kan bli tal om ett "vänskaplig övertagande" av ön om diktaturen vägrar att sluta en överenskommelse med USA.

Historiskt har Kuba starka band till Ryssland, band som Trump enligt uppgift vill bryta, enligt The Wall Street Journal.

Foto: The White House

Text: Redaktionen