22 november 2025

Lukasjenko rasar – hotar Litauen

2025 11 11

Aleksandr Lukasjenko rasar mot Litauen och hotar med att beslagta lastbilar.

Spänningarna mellan Belarus och Litauen fortsätter att bli allt mer intensiva.

Litauen – som angränsar till såväl Belarus som den ryska exklaven Kaliningrad – har under en tid klagat på belarusiska smugglingsballonger som flyger över gränsen.

Nu rasar Lukasjenko – och hotar med att beslagta grannlandets lastbilar, rapporterar Euronews.

Lukasjenko rasar

Litauen stängde de två gränsövergångarna mot Belarus den 29 oktober efter att ballonger som flög från Belarus orsakat upprepade störningar i flygtrafiken.

Gränsen kommer att vara stängd åtminstone november ut.

Samtidigt är över tusen litauiska lastbilar fast i Belarus.

Nu varnar Lukasjenko för att 1 200 lastbilar kommer att beslagtas om inte gränsen öppnas igen.

Ingen korridor

Belarusiska myndigheter har vägrat att öppna en korridor exklusivt för att evakuera de strandsatta litauiska lastbilarna och kräver att Litauen helt återöppnar gränsen.

– Om de inte gör det under de närmaste dagarna kommer vi att fatta ett beslut i enlighet med vår lag. Ända upp till konfiskering av fordonen, säger Lukasjenko.

Läs mer: ”Putin måste förstå” – Ukraina nära enorm beställning

“Hybridhot”

”Dussintals heliumballonger” har kommit in i Litauens luftrum från Belarus under den senaste tiden, enligt landets premiärminister Inga Ruginienė.

– Autokrater testar återigen motståndskraften hos Europeiska unionen och Nato mot hybridhot, framhåller premiärministern enligt CNN.

“Full solidaritet”

Europa "står i full solidaritet med Litauen inför de ihållande intrången av heliumsmuggelballonger i dess luftrum", uppger EU-toppen Ursula von der Leyen.

Von der Leyen beskriver det som “hybridhot”, “destabiliserande” och “provocerande”.

Ballongerna har åkt in i litauiskt luftrum i samma tidsperiod som drönare flugit runt europeiska huvudstäder.

Läs mer: ”Force majeure” – ryska Lukoil slår larm

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

S och SD stoppar löneregel för anställda

2026 03 26

För bara några dagar sedan meddelade regeringen att förberedelser vidtas för att införa det så kallade lönetransparensdirektivet.

Åtgärden syftar till att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivare ska bli tvungna att lämna information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling innan eller i ett tidigt stadie av rekryteringen. Dessutom ska arbetsgivare inte få fråga arbetssökande om deras tidigare lön, och inte heller hindra arbetstagare att berätta för andra om sin lön. 

– Lönediskrimineringen måste bort. Lika lön ska gälla oavsett kön. Regeringen föreslår nu tydliga och uppföljningsbara regler som bland annat ger rätt till insyn i hur löner sätts, och i faktiska löneskillnader hos arbetsgivare. Det ger nya konkreta verktyg för att åstadkomma förändring, sade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) när förslaget presenterades.

Uppgifter: S och SD sätter stopp

Nu stoppas regeringens förslag, rapporterar Aftonbladet.

Enligt uppgifter till tidningen är både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna emot det nya lönetransparensdirektivet.

Motståndet från S och SD innebär att förslaget saknar majoritet i riksdagen.

– Det är ett dåligt förslag och det finns en bred kritik mot det. Det har jag lyft i möten med arbetsmarknadsdepartementet och i riksdagen, säger Magnus Persson (SD), ordförande i arbetsmarknadsutskottet, till Aftonbladet.

– Vi måste värna vår svenska arbetsmarknadsmodell betydligt bättre, fortsätter han.

”Komplicerade och svårtolkade krav”

Kritik kommer även från näringslivet.

– Den nya lagen ställer många nya komplicerade och svårtolkade krav på arbetsgivare. Kravens omfattning kräver att arbetsgivarna får en rimlig förberedelsetid, säger Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, i ett uttalande.

FAKTA: Lönetransparensdirektivet

- Våren 2023 beslutade EU om ett nytt direktiv, det så kallade lönetransparensdirektivet.

- Syftet med direktivet är att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Det ska ske genom att öka arbetssökandes och arbetstagares insyn i lönesättningen bland annat genom information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling, samt genom stärkta efterlevandemekanismer.

- I maj 2023 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle ta ställning till hur lönetansparensdirektivet ska genomföras i svensk rätt.

- Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: Henrik Nyström resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

26 mars 2026

UPPGIFTER: USA säger stopp – mardrömsbesked för Europa

2026 03 26

USA kan fatta ett beslut som får stora konsekvenser för Ukraina och Europa.

Europa hjälper Ukraina genom att köpa vapen av USA.

Men nu överväger USA att omdirigera militära resurser till Mellanöstern.

Uppgifterna väcker stor oro i Kyiv och i hela Europa.

Kan sätta stopp

Pentagon överväger att omdirigera vapen som är avsedda för Ukraina till Mellanöstern, uppger källor med insyn i ärendet för Washington Post.

Skälet är att USA utökar sina militära operationer mot Iran, och anser sig behöva resurserna där.

Det handlar bland annat om Patriot-missiler.

Kyiv fruktar nu stora förseningar eller uteblivna leveranser av resurser till luftförsvaret, där behovet är akut till följd av ökade ryska attacker, rapporterar Kyiv Independent.

De resurser som kan omdirigeras inkluderar interceptor-missiler såsom Patriot, som har beställts till Ukraina via programmet Prioritized Ukraine Requirements List (PURL). Det är inom ramen för detta program som Natoländer beställer vapen till Ukraina av USA.

En ukrainsk tjänsteman bekräftar att uppgifterna har väckt stor oro i Kyiv, rapporterar tidningen.

Uppgifterna är även oroande för hela Europa, bland annat för att Ukrainas möjlighet att försvara sig påverkar hela Europas säkerhet. Europa fruktar också att deras egna beställningar kan påverkas.

”Kan inte kommentera”

Från amerikanskt håll försöker man lugna sina allierade.

En tjänsteman från USA:s krigsdepartement säger att USA är fortsatt engagerade i sina allierades säkerhet.

– Amerikas militär är den mäktigaste i världen, och vi kommer att se till att USA:s styrkor och våra allierades och partners styrkor har vad de behöver för att kämpa och vinna, säger tjänstemannen till tidningen.

Tjänstemannen vill dock inte gå in på några detaljer, och dementerar alltså inte uppgifterna om att militära resurser dirigeras om från Ukraina till Iran.

– Av operativa säkerhetsskäl kommer vi inte att kommentera några specifika allierade eller partnerbehov eller pågående insatser för att stödja dem, säger tjänstemannen.

Något beslut i frågan är dock inte fattat än, enligt källorna.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen