Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget

2025 11 24

Europa och Ukraina har presenterat ett motförslag till det fredsavtal som Ryssland och USA har tagit fram.

Det europeiska förslaget är betydligt vänligare inställt mot Ukraina. I förslaget ställs det krav på ”solida säkerhetsgarantier” till Ukraina som motsvarar Natos artikel 5.

De europeiska länderna kräver också ”en fullständig vapenvila” innan eventuella diskussioner om utbyte av territorium inleds.

Nu svarar Kreml.

Putinregimen säger blankt nej till det europeiska fredsavtalet, rapporterar Reuters med hänvisning till ett uttalande från Vladimir Putins rådgivare, Jurij Usjakov.

– Det är helt meningslöst, säger Usjakov om det europeiska förslaget.

Berömmer USA:s förslag

Samtidigt berömmer Usjakov den "amerikanska fredsplanen". Avtalet på 28 punkter – som enligt uppgift har utarbetats av USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera sin armé till 600 000 soldater och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland, inklusive stora delar som i dag kontrolleras av ukrainska styrkor.

– Många av punkterna som presenterats är helt acceptabla, säger Usjakov enligt Reuters.

LÄS MER: “Mäktigast sedan Obama” – pekas ut som presidentkandidat i USA

Statsministern: ”Tvinga Putin till förhandlingsbordet”

Statsminister Ulf Kristersson (M) har under måndagen samtalat med EU:s stats- och regeringschefer om en fredsplan för Ukraina.

– Mitt budskap är att det ligger i Sveriges intresse att Rysslands aggressioner mot grannländer aldrig lönar sig. Annars kan det som händer i Ukraina idag drabba någon av oss i EU imorgon, skriver han på sin Facebooksida efter samtalen.

– Medan vi i demokratierna oförtröttligt arbetar för en hållbar och rättvis fred, bombade Ryssland på nytt den ukrainska storstaden Charkiv i natt. Fyra personer dog. Delar av el- och värmesystemet slogs ut – mitt i kalla vintern. Det är tydligt att Putin måste tvingas till förhandlingsbordet, tillägger Kristersson.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: A. Larionov

Text: Redaktionen

Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

2026 07 01

Ryssarnas pessimism är rekordstor.

Det kokar av missnöje i Vladimir Putins Ryssland.

Nu kommer nya siffror som visar att en stor majoritet av ryssarna är bedrövade över tillståndet i landet.

Majoritet är missnöjda

Missnöjet bland ryssarna är större än det varit vid någon tidpunkt under åtminstone de senaste 20 åren av mätningar.

Det visar en ny mätning från Gallup gällande Rysslands ekonomiska tillstånd, rapporterar Reuters.

En klar majoritet, närmare bestämt 60 procent av respondenterna, tycker att ekonomin i deras stad eller område blir sämre, enligt undersökningen.

Bara 27 procent tror att ekonomin blir bättre, och 9 procent menar att den förblir densamma.

Även levnadsstandarden är på tydlig nedgång, enligt den dystra bild som ryska folket målar upp i undersökningen.

56 procent uppger att levnadsstandarden försämras, medan 29 procent svarar att den förbättras. 14 procent ser ingen förändring.

Kan bli ännu värre

Undersökningen genomfördes per telefon mellan den 14 mars och 6 maj, och offentliggjordes idag, enligt nyhetsbyrån.

Det innebär att missnöjet var stort redan innan bränslekrisen förvärrades kraftigt.

– I en tid av hög säsongsefterfrågan har bensinbrist brutit ut i många delar av landet efter att Ukraina intensifierat attackerna mot oljeraffinaderier, rapporterar nyhetsbyrån.

Det innebär att ryska folkets missnöje och frustration kan ha förvärrats ytterligare sedan undersökningen genomfördes.

Samma undersökning visar dessutom att förtroendet för militären och regeringen minskar.

Förtroendet för militären har minskat från 80 procent vid invasionsåret 2022, till 66 procent i den senaste undersökningen.

Under samma period har förtroendet för den ryska regeringen minskat från 66 till 53 procent.

Ukrainare missnöjda med USA

Samtidigt har Gallup även publicerat en undersökning från Ukraina, som handlar om synen på USA.

Det ukrainska folkets gillande av ”USA:s lednings arbetsinsats” har sjunkit till 7 procent, medan 79 procent av ukrainarna ogillar Vita husets insats.

Det är det största raset någonsin, i något land, vad gäller stödet för USA:s ledning, enligt Gallup.

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen

Ryssland stänger gränsövergångar

2026 07 01

Ryssland kapar förbindelsen med bland annat Finland.

Ryssland stänger flera gränsövergångar från och med den 1 juli, alltså idag.

Det handlar om övergångar vid Finlands och de baltiska ländernas gränser.

Kapar en av få kvarvarande förbindelser

Kreml har beordrat att järnvägsgränsövergångar längs gränserna mot Finland, Estland och Lettland ska stängas, rapporterar Kyiv Post.

Det handlar om fem gränskontrollstationer för järnväg vid Finlands gräns, samt en vid Estlands och en vid Lettlands gräns.

Rysslands utrikesministerium ska kontakta de aktuella länderna och meddela beslutet.

Beskedet innebär att den redan minimala förbindelsen mellan Ryssland och EU reduceras ytterligare.

– Stängningarna kapar en av de få kvarvarande direkta landtransportförbindelserna mellan Ryssland och dess EU-grannar längs denna del av gränsen, enligt tidningen.

Beskrivs som ”tillfällig” stängning

I det ryska dekretet om stängningen av gränsövergångarna beskrivs den dock som tillfällig.

– Från och med den 1 juli 2026 ska passage av personer, fordon, varor och gods genom järnvägsgränskontrollstationer vid Ryska federationens statsgräns på de avsnitt av statsgränsen som anges i bilagan tillfälligt upphöra, står det i dokumentet, enligt tidningen.

Stängningarna rör järnvägsgränsövergångar i Viborg i Leningradregionen, Vyartsilya i Karelen, Lyuttya i Karelen, Sankt Petersburg-Finlyandsky i Sankt Petersburg och Svetogorsk i Leningradregionen, samt Pechory-Pskovskiye i Pskov-regionen vid Estlands gräns och Pytalovo, också i Pskov-regionen, vid den lettiska gränsen.

Spänningar längs Natos östra flank

Beskedet kan ses som en del i ett bredare mönster av allt större spänningar längs Natos östra flank.

Spänningarna har ökat bland annat efter att Finland och Sverige gick med i Nato, enligt tidningen.

Länder nära Ryssland, inklusive Finland och Sverige, har uttryckt allt större oro över risk militär aktivitet i närområdet.

Ryssland har också riktat hot, bland annat mot baltiska stater, som de anklagar för att hjälpa Ukraina i samband med drönarattacker.

Foto: Daniel Bernard

Text: Redaktionen