Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

2025 11 24

Volvo satsar hundratals miljoner kronor på en ny fabrik i Sverige.

De senaste åren har präglats av en utdragen lågkonjunktur.

Företagen har varit återhållsamma med investeringar och väntat på att ekonomin ska komma igång.

Allt fler tecken tyder nu på en vändning – och samtidigt kommer besked om att vissa företag börjar satsa igen.

På måndagsmorgonen ger Volvo besked om att de ska bygga en ny fabrik i Sverige för hundratals miljoner kronor.

Ny Volvo-fabrik

Det rör sig om en ny fabrik för bandgrävare “för att möta kundbehoven på de europeiska marknaderna”.

Den 30 000 kvadratmeter stora fabriken hamnar i Eskilstuna med en beräknad investeringskostnad på cirka 700 miljoner kronor.

Det handlar enligt Volvo om en årlig produktionskapacitet på 3 500 maskiner.

“En ny era”

Melker Jernberg, vd för Volvo CE, kommenterar.

– Denna strategiska investering i framtida grävmaskinsproduktion i Eskilstuna markerar en ny era för oss och den svenska industrin, säger han i ett pressmeddelande.

– Den kommer att bidra avsevärt till att stärka Sveriges position som ledande inom avancerad hållbar tillverkning.

“Fler lokala jobb”

Jernberg fortsätter.

– Genom att tillföra ytterligare produktion och utnyttja vår toppmoderna teknologi i Eskilstuna kommer detta att stödja fler lokala jobb, kompetensutveckling och ett fortsatt samarbete med Sveriges starka nätverk av industriella leverantörer och forskningspartners, förklarar han.

– Dessutom kommer det att stärka Europas innovations- och ingenjörskraft samt industriella motståndskraft på en alltmer konkurrensutsatt global marknad.

Inväntar godkännande

Etableringen av den nya grävmaskinsfabriken i Eskilstuna är villkorat av godkännande av relevanta miljö- och bygglovstillstånd från myndigheterna.

Markarbetet beräknas påbörjas under första halvåret 2026 med produktionsstart inom två år från projektstart.

Det framgår inte exakt var i staden som fabriken kommer att byggas.

Foto: Volvo Group CE

Text: Redaktionen

Upprop mot Trump – ”Detta hör inte hemma i USA”

2026 01 12

En rad tunga ekonomiska röster vänder sig mot Trump.

Federal Reserves ordförande Jerome Powell sade under gårdagen att justitiedepartementet delgav centralbanken en stämning under hot om ett straffrättsligt åtal.

Stämningen gäller hans vittnesmål inför senaten i juni angående renoveringen av Federal Reserves kontorsbyggnader.

Enligt Powell själv handlar det i själva verket om politiskt tryck från Trump-administrationen för att få Fed att sänka räntan.

Nu ställer sig en rad tunga ekonomiska röster bakom Powell i protest mot Trump, rapporterar CNBC.

Upprop mot Trump

Bland de som undertecknat uttalandet finns de tidigare Fed-cheferna Ben Bernanke, Janet Yellen och Alan Greenspan, tillsammans med de tidigare finansministrarna Henry Paulson, Timothy Geithner, Robert Rubin och Jacob Lew. 

Även ekonomer som Glenn Hubbard, Kenneth Rogoff och Jared Bernstein finns med bland undertecknarna.

– Den rapporterade brottsutredningen mot Federal Reserves ordförande Jay Powell är ett exempellöst försök att använda åklagarangrepp för att undergräva det oberoendet, framgår av uttalandet.

“Hör inte hemma i USA”

Vidare framgår av uttalandet att ekonomerna menar att beteendet kan liknas med hur det fungerar i utvecklingsekonomier.

– Det är så här penningpolitik skapas på tillväxtmarknader med svaga institutioner, med ytterst negativa konsekvenser för inflationen och för ekonomins funktionssätt i stort, menas det.

– Det hör inte hemma i USA, vars främsta styrka är rättsstatsprincipen, vilken utgör fundamentet för vår ekonomiska framgång.

Trump förnekar

Donald Trump har flera gånger riktat massiv kritik mot Powell och uppmanat till avgång.

Men den här gången säger sig presidenten inte vara involverad i stämningshotet.

– Jag vet ingenting om det, men han är definitivt inte särskilt bra på Fed, och han är inte särskilt bra på att bygga byggnader, säger Trump.

Begränsade reaktioner

Dollarn föll initialt efter stämningen och är på negativt territorium.

I övrigt handlas amerikanska index kring nollan – och inte heller på den svenska börsen blev det någon nämnvärd reaktion.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Två länder i Europa kan slås samman

2026 01 13

En president vill att två länder ska slås ihop.

Rysslands krig mot Ukraina har fått stora geopolitiska konsekvenser, och många länder funderar nu på hur de kan höja sin säkerhet.

Ett förslag som har kommit upp är att två länder som tidigare har varit enade bör återförenas.

”Skulle rösta för”

Moldavien var en del av Rumänien mellan 1918 och 1940, då Moldavien annekterades av Sovjetunionen. 1991 förklarade sig landet självständigt.

Nu öppnar Moldaviens president Maia Sandu för att Moldavien skulle kunna återförenas med Rumänien, rapporterar Politico.

Frågan har aktualiserats i och med kriget, eftersom Moldavien ligger inklämt mellan Rumänien och Ukraina.

Maia Sandu menar att en återförening med Rumänien skulle vara en bra idé eftersom hennes land har svårt att stå emot Rysslands aggressiva hybridkrigföring.

– Om vi får en folkomröstning skulle jag rösta för en återförening med Rumänien, säger Sandu i den brittiska podcasten The Rest is Politics, enligt tidningen.

”Svårt för ett litet land”

Det rör sig alltså om en hypotetisk lösning för Moldavien. Några konkreta planer på att länderna ska återförenas, eller folkomrösta om saken, finns inte i dagsläget.

Landets president menar dock att man borde överväga en sådan lösning.

– Titta på vad som händer runt Moldavien idag. Titta på vad som händer i världen, säger Maia Sandu.

– Det blir allt svårare för ett litet land som Moldavien att överleva som demokrati, som ett suveränt land och förstås att motstå Ryssland, tillägger Moldaviens president.

Kan stöta på hinder

Hon medger dock att det i dagsläget inte tycks finnas ett tillräckligt starkt stöd för att slå samman Rumänien och Moldavien.

Mätningar har visat att cirka två tredjedelar av Moldaviens befolkning är emot en återförening. I Rumänien brukar stödet vara större, enligt tidningen.

I dagsläget kan det alltså vara svårt att slå samman länderna, däremot har moldaverna röstat för att gå med i EU i en folkomröstning 2024.

Det ses som en mer realistisk målsättning, men på sikt hoppas Moldaviens president alltså även på en sammanslagning med grannlandet.

Foto: USGC

Text: Redaktionen