Det europeiska förslaget är betydligt vänligare inställt mot Ukraina. I förslaget ställs det krav på ”solida säkerhetsgarantier” till Ukraina som motsvarar Natos artikel 5.

De europeiska länderna kräver också ”en fullständig vapenvila” innan eventuella diskussioner om utbyte av territorium inleds.

Nu svarar Kreml.

Putinregimen säger blankt nej till det europeiska fredsavtalet, rapporterar Reuters med hänvisning till ett uttalande från Vladimir Putins rådgivare, Jurij Usjakov.

– Det är helt meningslöst, säger Usjakov om det europeiska förslaget. 

Berömmer USA:s förslag

Samtidigt berömmer Usjakov den "amerikanska fredsplanen". Avtalet på 28 punkter – som enligt uppgift har utarbetats av USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera sin armé till 600 000 soldater och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland, inklusive stora delar som i dag kontrolleras av ukrainska styrkor.

– Många av punkterna som presenterats är helt acceptabla, säger Usjakov enligt Reuters.

LÄS MER: “Mäktigast sedan Obama” – pekas ut som presidentkandidat i USA 

Statsministern: ”Tvinga Putin till förhandlingsbordet”

Statsminister Ulf Kristersson (M) har under måndagen samtalat med EU:s stats- och regeringschefer om en fredsplan för Ukraina.

– Mitt budskap är att det ligger i Sveriges intresse att Rysslands aggressioner mot grannländer aldrig lönar sig. Annars kan det som händer i Ukraina idag drabba någon av oss i EU imorgon, skriver han på sin Facebooksida efter samtalen.

– Medan vi i demokratierna oförtröttligt arbetar för en hållbar och rättvis fred, bombade Ryssland på nytt den ukrainska storstaden Charkiv i natt. Fyra personer dog. Delar av el- och värmesystemet slogs ut – mitt i kalla vintern. Det är tydligt att Putin måste tvingas till förhandlingsbordet, tillägger Kristersson.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den 

Foto: A. Larionov

Text: Redaktionen

En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen

Donald Trump kommer med ett oväntat uttalande om Ryssland med tanke på västvärldens sanktioner mot Moskva.

USA säger sig vara beredda att sälja olja till både Ryssland och Kina – något som kan bli en omvälvande förändring i energipolitiken, rapporterar ukrainska Pravda.

Oväntat besked

På ett möte med ledande energibolag meddelar USA:s president Donald Trump att USA inte bara vill återuppta produktionen och försäljningen av venezuelansk olja, utan att han även är beredd att låta både Kina och Ryssland “få all de behöver” från USA.

Detta antingen direkt i USA eller från venezuelanska leveranser.

– Vi är öppna för affärer. Kina kan köpa hur mycket olja de vill från oss, där eller i USA. Ryssland kan få all den olja de behöver från oss, säger Trump, enligt amerikanska medier.

Detta uttalande står i skarp kontrast till tidigare amerikansk kritik mot länder som gör affärer med Ryssland under kriget –  då Trump själv tidigare uppmanat Nato-länder att sluta köpa rysk energi för att pressa Kreml.

Politikens skiftande fokus

Trump försvarar sitt beslut med att argumentera för att USA först måste agera i Venezuela, annars skulle Kina och Ryssland ta kontroll över oljetillgångarna där.

Samtidigt har USA tidigare infört hårda sanktioner mot ryska oljeexportörer som Rosneft och Lukoil.

 Detta i sin tur har bidragit till fallande oljepriser och press på den ryska ekonomin.

Bilden av Putin förändras

Donald Trumps plötsliga utspel kommer samtidigt som uppgifter florerar om en allt tydligare frustration med Rysslands ledare Vladimir Putin.

Enligt uppgifter till The Telegraph ser Trump numera Putin som ett större hot mot fred än Ukrainas president Zelenskyj och att han har “slutat ha goda kort att erbjuda Moskva”.

– Han arbetar efter principen morot och piska. Och jag tror att han har slut på morötter, ska Trump ha sagt.

Trump anses också vara trött på det han kallar Putins spel i fredsförhandlingarna.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen