Nytt land förklarar krig mot Ukraina

2026 03 15

Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har landet tvingats att försvara sig mot massiva attacker, dag ut och dag in.

Samtidigt har den ukrainska militären utvecklat sin försvarsförmåga mot de många drönarattackerna från den ryska krigsmakten.

En kompentens som nu efterfrågas när stridigheterna härjar i Mellanöstern.

– Ukraina har verkligen intensifierat samarbetet med länderna i Mellanöstern gällande bekämpandet av iranska drönare, rapporterar oberoende The Moscow Times.

I veckan meddelade Volodymyr Zelenskyj att Ukraina har skickat försvarsdrönare och drönarexperter till Jordanien för att skydda amerikanska baser.

Enligt den ukrainske presidenten har totalt elva länder efterfrågat hjälp från det krigshärjade landet.

Förklarar krig

Ukrainas stöd till länder som Iran ser som sina fiender får nu konsekvenser.

– Genom att stödja den israeliska regimen med drönare har Ukraina i praktiken dragits in i kriget, dundrar Ibrahim Azizi, chef för Irans nationella säkerhetskommission, i ett inlägg på X, rapporterar Kyiv Post.

Iran framhåller också att man nu anser att Ukraina är ”ett legitimt mål” för attacker från den islamistiska regimen.

Men i nuläget finns inga bevis för att Ukraina har levererat drönare till just Israel, enligt tidningen.

Iran står bakom Ryssland

Samtidigt har Iran sedan länge bidragit till Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Bland annat genom att skicka drönare till sina allierade i Moskva.

Men iranska drönaroperatörer har också varit på plats i Ryssland i samband med attacker mot Ukraina, menar Ukrainas president.

– Iranska operatörer tränade den ryska militären i användningen av dessa drönare och deltog i de första attackerna mot ukrainska städer, hävdade Volodymyr Zelenskyj i veckan, rapporterar Moscow Times.

Dessutom har Iran skickat omkring 150 000 artillerigranater och missiler till Ryssland, enligt presidenten.

– Iranierna är Rysslands allierade både på pappret och när det kommer till verkliga handlingar, betonade han.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Putin kan ge efter – USA bekräftar

2026 07 30

Putin kan pressas till förhandlingsbordet.

Nya hårda sanktioner mot Ryssland kan öka pressen på Vladimir Putin och få honom att söka förhandlingar med Ukraina.

Detta bekräftar amerikanska senatorer, rapporterar RBC Ukraine.

USA vill pressa Putin

USA:s nya sanktionsförslag mot Ryssland, som kallats ”bone-crushing sanctions”, har ett tydligt mål: att öka trycket på Kreml och begränsa landets möjligheter att finansiera kriget.

Enligt amerikanska senatorer handlar åtgärderna inte bara om ekonomisk press, utan också om att få Putin att överväga förhandlingar.

– Det här lagförslaget säger till Vladimir Putin: dina dagar av krig är räknade. Du är på den förlorande sidan. Det är bättre att komma till förhandlingsbordet nu än att offra fler liv, slösa mer pengar, krossa din ekonomi och förstöra din ställning i världen. USA står med Ukraina, säger den demokratiske senatorn Richard Blumenthal.

– Den demokratiske senatorn sade också att Kina och Indien är de främsta aktörerna som håller Rysslands krigsmaskin igång, skriver tidningen.

Miljardtryck mot rysk ekonomi

Sanktionspaketet, som går under namnet Graham-sanktionerna, är framtaget av senatorer från både Demokraterna och Republikanerna.

Målet är att slå mot Rysslands ledning, finanssektor och den så kallade skuggflottan som används för att kringgå sanktioner.

Förslaget innehåller även tullar mot länder som fortsätter köpa ryska energiprodukter.

Enligt senatorerna ska sanktionerna göra det svårare för Moskva att fortsätta finansiera kriget.

86 senatorer röstade för förslaget

Sanktionsförslaget har redan klarat en första omröstning i senaten. Totalt röstade 86 senatorer för åtgärderna medan 12 röstade emot.

Efter beslutet i senaten går förslaget vidare till representanthuset för behandling.

Senatorerna har även träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Washington för att diskutera situationen vid fronten, Ukrainas behov av vapen och fortsatt amerikanskt stöd.

Zelenskyj ska enligt senatorerna ha tackat för stödet från båda partierna och betonat vikten av att fortsätta pressa Ryssland genom sanktioner.

Foto: Official White House Andrea Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

2026 07 29

Ukraina har fått hjälp att slå bakom de ryska frontlinjerna.

Attackerna fortsätter. Dag efter dag pressar Ryssland på, både vid fronten och bakom den med attacker mot det ukrainska samhället.

Samtidigt har Ukraina den senaste tiden intensifierat sina långdistansattacker mot ryskt territorium.

Flera nyckelfunktioner har slagits ut för den anfallande nationen, bland att oljeraffinaderier och affärsjätten Wildberries lager.

Ligger bakom

Bakom flera av attackerna ligger två av Natos länder, som har hjälpt Ukraina i planeringen.

– Amerikanska och franska underrättelsetjänster hjälpte Ukrainas väpnade styrkor att välja mål, bedöma luftvärnssystemen och hitta rutter som gör det möjligt för drönare att nå mål djupt inne på ryskt territorium, rapporterar oberoende Moscow Times, med hänvisning till uppgifter till Financial Times från källor med insyn.

Ett system

Natoländernas underrättelser har hjälpt Ukrainas militär att förstå hur de på bästa sätt ska komma åt det ryska samhället.

Utifrån det har en detaljerad karta upprättats, där funktioner som är kritiska för Ryssland märkts upp, enligt RBC-Ukraine.

– Vi ser Ryssland som ett system. Att förstå detta system gör att vi kan identifiera kritiska delar där effekten kommer att vara mycket mer betydande, säger Ukrainas tidigare försvarsminister Andriy Zagorodnya, som idag jobbar med landets försvarsstrategier, enligt tidningen.

Förstöra finansieringen

Ukrainas satsning på attacker bakom frontlinjen har som mål att slå ut ryska luftförsvarssystem, radaranläggningar och elektroniska resurser som används i kriget, menar befälhavaren för Ukrainas drönarstyrkor, Robert Brovdi.

Fokus ligger också på att skapa korridorer för större attacker mot ryskt territorium.

Ambitionen är att slå ut rysk krigsutrustning, men också att strypa finansieringen av kriget.

– Målet är tydligt: att förstöra källorna som finansierar Putins krig och det militärindustriella komplex som förser ockupationsarmén med vapen, säger Robert Brovdi, enligt tidningen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen