Jens Stoltenberg varnar – ”enorma konsekvenser” kan vänta imorgon

2025 08 04

Norges finansminister Jens Stoltenberg går ut med en varning inför imorgon fredag.

Norge är inte med i EU och förhandlar därför själva med USA om ett handelsavtal inför Donald Trumps tull-deadline imorgon den 1 augusti.

Men något avtal har ännu inte uppnåtts.

Nu varnar Norges finansminister, tillika Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg, för att Norge måste vara beredda – och enligt norska företag skulle höga tullar medföra enorma konsekvenser.

Försöker nå avtal – i sista minuten

Stoltenberg varnar för att Norge måste räkna med högre tullar från USA från och med imorgon, fredagen den 1 augusti, då Trumps tidsfrist löper ut, rapporterar Dagbladet.

– Vi måste vara beredda på höjda tullar från den 1 augusti, som USA har aviserat. Och vad det blir är inte bestämt, säger Stoltenberg, enligt tidningen.

Norge vet alltså inte hur höga tullar man kommer att drabbas av om man inte lyckas nå någon uppgörelse.

Nu försöker man nå ett avtal i sista minuten.

Senast igår talade Stoltenberg med USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer.

– Vi för fortfarande samtal och målet är ett avtal. Men det går fortfarande inte att säga om det är inom räckhåll. USA har aviserat höjda tullar för ett stort antal länder och vi måste vara beredda på att det gäller även oss, säger Jens Stoltenberg till tidningen.

Stor osäkerhet

Tullsamtalen mellan Norge och USA har pågått ända sedan Stoltenberg och statsminister Jonas Gahr Støre besökte Vita huset i april.

EU har redan uppnått ett tullavtal med USA som medför tullar på 15 procent.

Stoltenberg säger att han inte vet om det kommer att bli samma tullsats för Norge.

– Vi kan få samma nivå som EU, den kommer att vara högre än den har varit på många år, men fortfarande lägre än befarat, säger den norska finansministern.

Han menar att utvecklingen mot handelskrig och en aggressiv tullpolitik är olycklig, inte minst för ett exportberoende land som Norge.

– Norge är ett av de länder i världen som är mest betjänt av frihandel. Hälften av det vi gör säljs till andra länder, säger finansministern.

LÄS OCKSÅ: Norge gör Ryssland ursinniga

”Enorma konsekvenser”

I samband med kommentarerna är Stoltenberg på besök hos det norska teknikföretaget Laerdal Medical, som varnar för att tullarna kan få ”enorma konsekvenser”.

– Höjda och förändrade taxor får enorma konsekvenser för oss. Utan åtgärder för att komma till rätta med det talar vi om i storleksordningen 65-200 miljoner norska kronor i extra kostnader per år, säger Alf-Christian Dybdahl, vd för Laerdal Medical, till tidningen.

Enligt Stoltenberg kan ett eventuellt avtal mellan Norge och USA också innehålla en säkerhetspolitisk aspekt, precis som mellan EU och USA, där EU har förbundit sig att köpa bland annat vapen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

13 okt 26

Rysk jätteanläggning ödelagd – finns ingenting kvar

2026 10 13

En rysk oljeanläggning har brunnit ner till grunden.

En stor rysk oljeterminal i Rostov-na-Donu har brunnit ner efter en ukrainsk attack.

Enligt uppgifter finns det inte en enda oskadad bränsletank kvar vid anläggningen, rapporterar RBC Ukraine.

Alla bränsletankar skadade

Det handlar om en tankanläggning vid oljeterminalen som tillhör Novosjakhtinsks oljeproduktfabrik i den ryska staden Rostov-na-Donu.

Enligt ryska medier har terminalens alla bränsletankar skadats efter attacken. Enligt lokalbor ska hela anläggningen brunnit ner till marken.

Anläggningen har använts för hantering av oljeprodukter och var tidigare känd under namnet Yug Rusi.

Hanterade miljontals ton olja

Före attacken hade terminalen kapacitet att hantera upp till 2,5 miljoner ton oljeprodukter per år.

Vid kajen kunde dessutom två fartyg med en lastkapacitet på mellan 3 000 och 5 000 ton lägga till samtidigt.

Skadorna kan därmed få betydelse för anläggningens möjligheter att hantera och transportera oljeprodukter. Det är dock ännu inte klarlagt hur länge verksamheten kommer att påverkas.

Ukraina kan stoppa attacker

Attacken kommer samtidigt som Ukraina har signalerat att landet kan vara berett att stoppa angreppen mot ryska oljeraffinaderier – under vissa förutsättningar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uppgett att Kyiv är redo att upphöra med attackerna om Ryssland slutar angripa Ukrainas energiinfrastruktur.

– Ukraina kommer att vara redo att sluta attackera ryska oljeraffinaderier om Ryssland slutar attackera vår energiinfrastruktur. Alla åtgärder för att trappa ner konflikten måste vara ömsesidiga och backas upp av verkliga garantier, skrev Zelenskyj på X.

Financial Times har tidigare rapporterat, att USA ökat pressen på Ukraina att stoppa attackerna mot ryska oljeraffinaderier.

Trump hävdar att Ukraina haft flera chanser att avsluta kriget.

– Vi sade: Ni kan göra vad ni vill med Ryssland, men attackera inte oljeraffinaderierna, eftersom det skapar ett globalt problem. Och han vill skapa problem för världen, sade Trump om Zelenskyj.

Enligt tidningen ska Washington även ha hotat med att begränsa delningen av viktig underrättelseinformation med Kyiv om angreppen fortsätter.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Läs mer: Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter

Foto:  J. Taubitz

Text: Redaktionen

14 oktober 2026

Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

2026 10 14

Elpriserna oroar svenska folket.

Vintern närmar sig med stormsteg och i och med det ökar oron gällande elpriserna.

Nästan varannan svensk är nervös över högre priser på el och uppvärmning.

Många är redo att ta till nödåtgärder för att klara sig – men samtidigt missar en majoritet en av de mest effektiva åtgärderna.

Hälften oroliga

42 procent av svenskarna menar att högre priser för el och uppvärmning är det som oroar mest inför vintern. 

Detta enligt en ny undersökning från Sambla.

– Snabba svängningar i elpriserna gör att det är svårt att förutse hur nästa månads utgifter kommer att se ut, vilket såklart ger skäl till ökad oro, säger Samblas ekonomiska expert Marcus Karlsson i ett pressmeddelande.

Efter elen

Efter el och uppvärmning är mat och dagligvaror den näst största oron, 28 procent, följt av transport och drivmedel, 26 procent, samt räntor och lån, 19 procent. 

Många svenskar är redo att offra vardagskonsumtionen av olika tjänster och varor för att dryga ut hushållskassan och klara av vintern.

Redo att minska

När svenskarna får välja vad de främst skulle göra för att få mer pengar kvar varje månad hamnar konsumtionsminskningar högst. 

34 procent svarar att de är redo att dra ner på restaurang, shopping eller nöjen.  

– Resultaten visar att många hushåll är inställda på att agera, men att man ofta börjar med det som känns enklast att påverka direkt: nöjen, shopping och abonnemang, fortsätter Karlsson.

Uppmaningen: Gör det nu

Samtidigt missar många svenskar en av de potentiellt mest effektiva åtgärderna: att förhandla om lånet.

Endast 8 procent svarar att de främst skulle jämföra eller förhandla om bolåneräntan, och 6 procent att de skulle samla lån eller se över befintliga lån. 

– Det finns en risk att många hushåll lägger mycket energi på små besparingar, men missar större ekonomiska hävstänger, menas det.

– För den som har lån kan det vara värt att jämföra villkor, samla dyrare krediter eller förhandla om räntan. Det kan ge mer effekt än att enbart dra ner på vardagskonsumtion.

Foto: S. Taukachou

Text: Redaktionen