Jens Stoltenberg varnar – ”enorma konsekvenser” kan vänta imorgon

2025 08 04

Norges finansminister Jens Stoltenberg går ut med en varning inför imorgon fredag.

Norge är inte med i EU och förhandlar därför själva med USA om ett handelsavtal inför Donald Trumps tull-deadline imorgon den 1 augusti.

Men något avtal har ännu inte uppnåtts.

Nu varnar Norges finansminister, tillika Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg, för att Norge måste vara beredda – och enligt norska företag skulle höga tullar medföra enorma konsekvenser.

Försöker nå avtal – i sista minuten

Stoltenberg varnar för att Norge måste räkna med högre tullar från USA från och med imorgon, fredagen den 1 augusti, då Trumps tidsfrist löper ut, rapporterar Dagbladet.

– Vi måste vara beredda på höjda tullar från den 1 augusti, som USA har aviserat. Och vad det blir är inte bestämt, säger Stoltenberg, enligt tidningen.

Norge vet alltså inte hur höga tullar man kommer att drabbas av om man inte lyckas nå någon uppgörelse.

Nu försöker man nå ett avtal i sista minuten.

Senast igår talade Stoltenberg med USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer.

– Vi för fortfarande samtal och målet är ett avtal. Men det går fortfarande inte att säga om det är inom räckhåll. USA har aviserat höjda tullar för ett stort antal länder och vi måste vara beredda på att det gäller även oss, säger Jens Stoltenberg till tidningen.

Stor osäkerhet

Tullsamtalen mellan Norge och USA har pågått ända sedan Stoltenberg och statsminister Jonas Gahr Støre besökte Vita huset i april.

EU har redan uppnått ett tullavtal med USA som medför tullar på 15 procent.

Stoltenberg säger att han inte vet om det kommer att bli samma tullsats för Norge.

– Vi kan få samma nivå som EU, den kommer att vara högre än den har varit på många år, men fortfarande lägre än befarat, säger den norska finansministern.

Han menar att utvecklingen mot handelskrig och en aggressiv tullpolitik är olycklig, inte minst för ett exportberoende land som Norge.

– Norge är ett av de länder i världen som är mest betjänt av frihandel. Hälften av det vi gör säljs till andra länder, säger finansministern.

LÄS OCKSÅ: Norge gör Ryssland ursinniga

”Enorma konsekvenser”

I samband med kommentarerna är Stoltenberg på besök hos det norska teknikföretaget Laerdal Medical, som varnar för att tullarna kan få ”enorma konsekvenser”.

– Höjda och förändrade taxor får enorma konsekvenser för oss. Utan åtgärder för att komma till rätta med det talar vi om i storleksordningen 65-200 miljoner norska kronor i extra kostnader per år, säger Alf-Christian Dybdahl, vd för Laerdal Medical, till tidningen.

Enligt Stoltenberg kan ett eventuellt avtal mellan Norge och USA också innehålla en säkerhetspolitisk aspekt, precis som mellan EU och USA, där EU har förbundit sig att köpa bland annat vapen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

29 juni 2026

Panikdrag i Putins närhet – är skräckslagen

2026 06 30

Putins rädsla leder till förändringar i hans absoluta närhet.

Vladimir Putin är hårt pressad just nu och har många fiender.

Nu tvingas Kreml-regimen göra allt för att skydda diktatorn.

Stor förändring – oro för diktatorns säkerhet

Säkerhetsapparaten kring Vladimir Putin är redan omfattande men stärks nu ytterligare från den 1 juli, rapporterar RBC-Ukraine.

Putin utökar storleken på den styrka av livvakter och säkerhetsvakter som omger honom och hans närmaste.

Ett dokument som har läckt ut visar att antalet militärt och civilt anställda inom den federala skyddstjänsten FSO kommer att öka från 785 till 812 personer.

FSO har till uppgift att skydda Rysslands diktator personligen, medlemmar av hans familj samt premiärministern.

Det är fjärde gången sedan krigsstarten som den redan enorma säkerhetsapparaten kring Putin utökas.

– Före den fullskaliga invasionen hade storleken på Federal Protective Service (FSO) förblivit oförändrad i nästan 13 år, rapporterar tidningen.

Rädd för attentat och kupper

Beslutet är ännu ett bevis för att Putin är mycket orolig för sin egen säkerhet – en oro som säkert har tilltagit i takt med ökade ukrainska attacker på ryskt territorium, och ett ökat missnöje bland den ryska befolkningen och delar av eliten.

Före kriget var det sällsynt att Putin stärkte sitt eget personskydd genom att låta FSO:s säkerhetsapparat växa. En ändring gjordes 2010, men därefter skedde inga sådana ändringar förrän Ryssland invaderade Ukraina.

Under kriget har dock skyddet förstärkts i flera omgångar.

I december 2022 utökades FSO:s personal från 725 till 760 personer, och i januari 2024 utökades den i två steg: Först till 775 personer, sedan till 785 personer i januari 2025, enligt tidningen.

Det har kommit flera signaler om att Putin är mycket rädd för attentat och kupper.

Det har bland annat rapporterats att han bär skottsäker väst och annat kroppsskydd när han uppträder offentligt, enligt Moscow Times.

Uppgifter om dubbelgångare har också förekommit.

Ibland har Putin också verkat hålla sig undan offentligheten helt och hållet.

Putin har också flera helt identiska kontor på olika platser, för att man inte ska kunna se på bilder och videor var han befinner sig, enligt uppgifter.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

30 juni 2026

Ångesten sprider sig – ryssarna rusar till affären

2026 06 30

En tydlig trend har börjat synas i Ryssland.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har tillvaron för den ryska befolkningen sakta men säkert försämrats.

På punkt efter punkt kommer rapporter som bekräftar att Kremls stora fokus på kriget drabbar vanligt folk i det jättelika landet.

Nu verkar ångesten hos ryssarna ha nått nivåer, rapporterar oberoende The Moscow Times.

– Från januari till mars i år ökade försäljningen av böcker om kampen mot oroliga tankar i Ryssland med 85 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tidningen med hänvisning till uppgifter från butikskedjan Chitai-Gorod.

Ångest och psykologisk självhjälp

Ökningen fortsätter bland böcker om ångest och psykologisk självhjälp.

Under de tre senaste månaderna har försäljningen av den typen av böcker, efter årets inledande ökning, ökat med ytterligare 19 procent.

– Bland de mest populära publikationerna finns flera verk. Exempelvis av den koreanske psykologen Kim Hae-nam med titeln ”Jag tänker för mycket. Hur man blir av med oroliga tankar" och den ryske författaren Vitaly Buzhan med "Produktivitetsregler för en neurotiker", uppger tidningen.

Många har drabbats

Bakom det växande intresset för litteratur om ångest och oro ligger den stora försämringen gällande ryssarnas mentala tillstånd, menar tidningen.

– Vid Institutet för psykologi vid Ryska vetenskapsakademin genomfördes i februari en undersökning, som upptäckte att symtom på depression och svårkontrollerad ångest fanns hos 42 procent, respektive 27 procent, av testpersonerna, uppger The Moscow Times.

– Forskare förklarar detta med ekonomisk pessimism, trötthet efter kriget och minskade förhoppningar om att striderna snart ska ta slut.

Dessutom tros de införda internetrestriktionerna öka oron, då det har begränsat möjligheten till kommunikation mellan människor i Ryssland.

Efterfrågan på antidepressiva läkemedel har också ökat kraftigt sedan krigets start, rapporterar tidningen.

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen