Ryssland är ursinniga på Norge, och Kreml har på tisdagen kallat upp och skällt ut en norsk diplomat (chargé d’affaires).

Detta på grund av ett storbråk – om fiskefartyg.

Kreml protesterar

Kreml protesterar mot vad de anser vara ”olagliga restriktiva åtgärder” som Norge har infört mot ryska fiskefartyg som verkar i norska vatten, rapporterar Politico.

Fartyg som tillhör de ryska företagen Norebo och Murman Seafood har stoppats från att fiska i norska vatten, trots att det finns ett bilateralt avtal om fiskesamarbete mellan länderna som går tillbaka till 1976.

Norge har emellertid anslutit sig till EU:s sanktioner och satt upp båda de ryska fiskeföretagen på sin sanktionslista, vilket innebär att de hindras från att verka i norska vatten.

Beslutet har väckt starka reaktioner i Moskva, och på tisdagen beskriver Rysslands utrikesministerium Norges agerande som ett ”grovt brott” mot avtalet mellan länderna.

– Om Oslo inte är redo att återgå till att uppfylla de villkor som föreskrivs i 1976 års avtal kommer den ryska sidan att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda det inhemska fiskets intressen, meddelar ministeriet i ett uttalande, enligt tidningen.

Norge bekräftar storbråket

Kreml hävdar att Norge undergräver ett ”långsiktigt effektivt system” för att förvalta fiskebeståndet, och menar att fiskesamarbetet i Nordatlanten nu är hotat.

Den ryska protesten ska alltså ha framförts direkt till en norsk diplomat, vilket bekräftas av Norges utrikesministerium.

– Den ryska sidan uttryckte missnöje med Norges beslut att sanktionslista de ryska företagen Nordebo JSC och Murman Seafood, uppger en norsk talesperson, enligt tidningen.

Norge understryker att samarbete om fisket är viktigt.

– Från norsk sida vill vi fortsätta vårt samarbete kring fiskeriförvaltningen i Barents hav, säger talespersonen.

Men Norge prioriterar samarbetet med övriga Europa och stödet för Ukraina.

– Samtidigt står vi tillsammans med våra allierade i Europa i vårt svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess beteende gentemot NATO-länder. Reglerna för norska hamnar bestäms av norska myndigheter, understryker talespersonen, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office resp Drahomir Posteby Mach

Text: Redaktionen

Ukraina har tagit ett stort kliv framåt i kriget med Ryssland.

För första gången någonsin har de lyckats skjuta ned ett drönarmål från en sjöbaserad plattform, rapporterar Kyiv Independent.

Historisk nedskjutning

Ett ryskt Shahed-drönarmål har skjutits ner av den ukrainska militären på ett helt nytt sätt.

Aldrig någonsin tidigare har Ukrainas försvar, med hjälp av en interceptor-drönare lyckats avfyra och skjuta ned ett Shahed-drönarmål från en obemannad sjöplattform, uppger militären.

Den ukrainska militären uppger att landets obemannade styrkor ligger bakom operationen.

– Den första insatsen genomfördes av enheten för obemannade marina system inom 412:e SBS ”Nemesis”. En liknande nybildad enhet håller även på att utvecklas inom 414:e SBS-brigaden, skriver drönarbefälhavaren Robert "Madyar" Brovdi i ett inlägg på Facebook.

Viktigt steg

Enligt enheten markerar händelsen ett viktigt steg i utvecklingen av Ukrainas militära teknik.

– Detta är en ny nivå av integration mellan marina och flygburna obemannade förmågor, uppger Nemesis-brigaden, på Telegram.

Utvecklingen beskrivs av brigaden som ett sätt att stärka försvaret mot ryska luftattacker och ge ukrainska städer ett extra skyddslager.

Massanvändning av drönare

Ukrainas drönarkrigsföring har intensifierats under kriget.

Landets högste drönarbefälhavare Robert ”Madyar” Brovdi uppger att effekten redan är betydande.

– Under perioden 1–19 april har SBS-gruppens piloter och markbesättningar förstört 4 465 fientliga luftmål (spaningsdrönare, kamikazedrönare, återanvändbara attackdrönare och kringflygande ammunition), skriver Brovdi.

Av dessa ska 671 ha varit Shahed-drönare eller liknande vapensystem.

Moskva har i stor omfattning använt Shahed-typens drönare i massattacker mot ukrainska städer sedan den fullskaliga invasionen inleddes.

Detta har orsakat omfattande skador och lett till civila dödsfall, vilket i sin tur har fått Kyiv att utveckla nya motåtgärder, bland annat interceptor-drönare och integrerade luftförsvarssystem.

Foto: President of UA office

Text: Redaktionen