Hela 70 procent av stadens bränsletankar har slagits ut, rapporterar Kyiv Independent med hänvisning till den ukrainska generalstaben.

I hamnstaden hanteras olika typer av last, däribland flytande naturgas som används för att försörja den ryska militären.

– Branden fortsätter att rasa vid lastningsstället för den flytande gasen, där omkring två dussin järnvägsvagnar står uppställda, rapporterar Kyiv Independent.

Flera attacker

Under natten till måndagen har ukrainska styrkor attackerat flera mål i Ryssland och ryskockuperade områden i Ukraina. Bland annat har drönare avfyrats mot ett ammunitionslager i Luhanskregionen.

Dessutom har den ukrainska militären attackerat en bränsledepå i närheten av Luhanskregionen och ett luftvärnssystem av modellen Pantsir-S1 samt en drönarfabrik i Donetskregionen.

Ett dussintals drönare ska också ha avfyrats mot Brjanskregionen i västra Ryssland.

– Konsekvenserna av attackerna och den fulla omfattningen av skadorna utreds fortfarande, rapporterar Kyiv Independent med hänvisning till den ukrainska generalstaben.

Attackerat bostadsområden

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under natten mellan söndagen och måndagen har flera bostadsområden beskjutits. I staden Okhtyrka i norra Ukraina har sju personer skadats.

Fruktar svår vinter

I vanlig ordning har Ryssland intensifierat attackerna mot ukrainsk energiinfrastruktur under den kalla vintern.

 Vitaliy Zaichenko, chef för Ukrainas nationella elnätsoperatör Ukrenergo, har varnat för att landet kan drabbas av "rullande strömavbrott" i takt med att storskaliga ryska attacker fortsätter att hämna energiförsörjningen.

– Vi förlorar produktionskapacitet nästan var tionde dag, sade Zaichenko till nyhetsbyrån RBC-Ukraina i mitten av november.

LÄS MER: Nederländerna har skickat upp stridsflygplan

Foto: Sociala medier skärmdump 

Text: Redaktionen

Nu svarar det amerikanska folket.

En rungande majoritet säger nej till en amerikansk invasion av jätteön, enligt en undersökning från det internationella forskningsinstitutet YouGov.

Hela 73 procent svararar att de inte vill att landets militär ska ta kontroll över Grönland.

Andelen som vill att USA ska agera militärt är under 10 procent. Endast 8 procent av amerikanerna är för ett sådant scenario, enligt undersökningen.

19 procent vet inte vad de ska svara på frågan.

”Rena fantasier”

President Trump har framhållit att USA måste ta kontroll över Grönland utifrån ett säkerhetsperspektiv. Enligt presidenten är ön ”omringad” av ryska och kinesiska krigsfartyg.

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt avfärdar påståendet.

– Det som Trump säger är rena fantasier utan någon verklighetsbakgrund. Det finns inte en massa ryska och kinesiska fartyg runt Grönland, säger han till TV4.

Dragit sig tillbaka

Carl Bildt påpekar att USA själva har valt att minska sin militära närvaro på Grönland. Under kalla kriget var omkring 10 000 amerikanska soldater stationerade på ön. I dag är antalet betydligt lägre.

– Det är nu nere på 150-200, så amerikanarna har ju själva bedömt att något större säkerhetshot finns inte. Bedömer de att det skulle finnas då kan de öka på igen enligt existerande avtal, säger Bildt till tv-kanalen.

LÄS MER: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Gemensamt ansvar

USA och Danmark har ett kollektivt ansvar för Grönlands försvar och säkerhet. Det framgår av ett försvarsavtal från 1951 mellan Danmark och USA gällande säkerheten på Grönland och i Arktis, rapporterar TV2.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Nya körkortsregler från 15 januari 

Foto: T. Habr

Text: Redaktionen

24 timmar och mer har gått.

USA, Ukraina och Ryssland har fortfarande inte lyckats enas om något fredsavtal.

Istället fortsätter kriget på marken, vapen skickas till både länder från deras allierade och sanktioner införs på löpande band.

Nu kommer besked om att Donald Trump har gett grönt ljus – USA rör sig framåt med ett nytt sanktionspaket, rapporterar Kyiv Independent.

Grönt ljus

President Donald Trump har godkänt att gå vidare med ett blocköverskridande lagförslag om Rysslandssanktioner. 

Detta öppnar dörren för en eventuell omröstning i senaten redan nästa vecka, enligt senator Lindsey Graham. 

Om lagstiftningen antas skulle den innebära sekundära sanktioner mot länder som Kina, Brasilien och Indien som köper rysk olja och gas, i syfte att begränsa en betydande finansieringskälla för Rysslands krig mot Ukraina.

“Kan straffa”

Så här låter det från den amerikanska senatorn:

– Detta lagförslag kommer att göra det möjligt för president Trump att straffa de länder som köper billig rysk olja och därmed finansierar Putins krigsmaskin, säger han.

Senaste nytt

Ryska styrkor bedöms sannolikt vara oförmögna att samtidigt ersätta de förluster de lider i Ukraina och bygga upp sina strategiska reserver.

Detta på grund av omfattande förluster av militärt materiel under krigets gång.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Är oförmögna

ISW förklarar.

– Den ryska oförmågan att forma divisioner enligt mallen för mekaniserade divisioner från före 2022 stämmer överens med ISW:s bedömning, rapporterar tankesmedjan.

– Förluster av utrustning under kriget, otillräcklig produktion av stridsfordon samt taktiska skiften – som gynnar massiva infanterianfall och infiltration framför mekaniserade anfall – har lett till att ryska styrkor istället optimerats för positionskrigföring.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen