24 juni 2026

Glatt besked för kvinnor i Sverige

2026 06 24

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor består.

Under 2025 var differensen 4,4 procent mellan lönerna på nationell nivå.

Men det är en minskning från föregående år och utvecklingen är tydlig och ett glädjande besked för kvinnor som arbetar i Sverige.

– Kvinnor har tagit störst lönekliv under de senaste tio åren och löneskillnaderna minskar för andra året i rad, uppger Svenskt Näringslivs jämställdhetsexpert Isabelle Galte Schermer, med hänvisning till en färsk rapport från Medlingsinstitutet.

– Allra högst löneökningar fick kvinnor anställda inom regionerna under förra året.

95,6 procent

I Sverige uppgick kvinnornas löner till 95,6 procent av männens. I beräkningarna är hänsyn tagen till faktorer som ålder, yrke, sektor och arbetstid.

Samtidigt syns stora skillnader i vilka branscher män och kvinnor primärt arbetar, vilket också speglas i lönerna.

– Den svenska arbetsmarknaden är fortsatt mycket könssegregerad trots att en positiv utveckling kan noteras över tid, framhåller Isabelle Galte Schermer.

Skillnader på arbetsplatser

Rapporten från Medlingsinstitutet innehåller statistik på en övergripande nivå.

– Resultaten som presenteras är ett genomsnitt på samhällsnivå och inte ett resultat för kvinnor och män på samma arbetsplats, framhåller Isabelle Galte Schermer.

– Kvinnor och män som utför samma arbete på likvärdigt sätt, på samma arbetsplats, kan alltså förvänta sig att ha likvärdiga löner.

Regeringen satsar

I början av året gick Sveriges regering ut med en satsning för att minska lönegapet mellan män och kvinnor.

Bland annat ska det bli lättare att få information om lön och genomsnittlig lön på en arbetsplats, både för arbetssökande och arbetstagare.

– Lönediskrimineringen måste bort, sade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) när förslaget presenterades.

– Regeringen föreslår nu tydliga och uppföljningsbara regler som bland annat ger rätt till insyn i hur löner sätts, och i faktiska löneskillnader hos arbetsgivare. Det ger nya konkreta verktyg för att åstadkomma förändring.

Foto: Christian Dubovan

Text: Redaktionen

5 juni 2026

Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

2026 06 26

Koncernen Niutech ansöker om konkurs.

Koncernen Niutech Group grundades 2020 och har sedan dess verkat inom marknaden för grön digital infrastruktur. 

De har förvärvat verksamheter inom design, projektering, installation och serviceuppdrag inom nätdesign, fibernät, mobiltelefoni, el, energilagring, energioptimering och solenergi. 

Men förra året försattes koncernens största dotterbolag i konkurs – och nu kommer besked om att hela koncernen kollapsar.

Koncernen kollapsar

Niutech har bland annat haft Telenor, Tele2, Telia, Ericsson och Vasakronan som kunder.

Förra året gick dock dotterbolaget Sun4Energy Sweden i konkurs – och på grund av en rad olika utmaningar går nu hela koncernen i konkurs.

– Beslutet har fattats efter en grundlig genomgång av koncernens finansiella ställning samt de organisatoriska och leverantörsrelaterade utmaningar i flera av dotterbolagen som påverkat verksamheterna den senaste tiden, framhåller koncernen i ett pressmeddelande.

En rad bolag

Koncernens konkurs innebär att följande dotterbolag också stupar:

- Calltech Sweden AB 

- Idé El Stockholm AB 

- Tammp AB 

- Data Networks VBY AB 

- Sun4Energy Nord AB 

Läs mer: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

I Sölvesborg

Ett av dotterbolagen som går i konkurs är telekombolaget Tammp AB, beläget i Sölvesborg.

Ett 20-tal anställda påverkas, rapporterar Sydöstran.

– Detta har varit ett mycket svårt beslut för alla berörda, och vi är djupt ledsna över att behöva meddela konkursansökan, säger Niutechs vd Klas Zetterman.

Tufft för aktieägarna

Niutech-aktien var noterad på NGM Nordic och hade innan konkursen 866 ägare på Avanza och 240 stycken på Nordnet.

Aktien har fallit med lite drygt 98 procent de senaste tre åren, enligt data från Marketwatch.

– Under kvartal 2 2026 har koncernen dock fortsatt påverkats av svaga marknader inom bl a digital infrastruktur som fiberinstallationer och telekom samt av organisatoriska utmaningar, meddelar bolaget.

Foto: iXimus

Text: Redaktionen

26 juni 2026

Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

2026 06 26

Ryssland går ut med besked till Rumäniens ambassadör.

I slutet av maj flög en rysk drönare in i Rumänien och träffade ett högt hyresbostadshus i staden Galati.

De boende evakuerades och två skadades i explosionen i staden som ligger nära den ukrainska gränsen.

Rumäniens försvarsministerium identifierade drönaren som en rysk attackdrönare, av samma sort som Moskva ofta använder vid attacker mot Ukraina.

Fördömdes

Händelsen orsakade stor turbulens. Både Nato och EU gick ut och fördömde agerandet.

– Natos generalsekreterare Mark Rutte lovade att alliansen var redo att försvara varje tum av allierat territorium, medan EU kallade kraschen för ett vårdslöst brott mot europeiskt luftrum, uppger Kyiv Post.

Från rumänskt håll kallade man incidenten för den allvarligaste sedan den fullskaliga invasionen mot Ukraina inleddes 2022. Landet svarade också med att stänga Rysslands konsulat i staden Constanța och Rysslands konsul skickades ut ur landet.

Stänger ner

Nu svarar Ryssland på agerandet.

Det rumänska konsulatet i Sankt Petersburg kommer stängas ner och landets generalkonsul utvisas ur landet, rapporterar Kyiv Post.

– Rysslands utrikesministerium kallade på torsdagen till sig Rumäniens ambassadör Cristian Istrate, uppger tidningen.

– Han fick en diplomatisk notis där det framgår att Rumäniens generalkonsul i Sankt Petersburg förklaras persona non grata och att konsulatet stängs.

Draget var väntat med tanke på den tidigare markeringen från Rumänien, anser landets utrikesministerium.

Nytt stöd till Ukraina

EU är på väg att besluta om ett nytt stöd till Ukraina, med villkoret att landet ska genomföra flera reformer framöver, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi har föreslagit ett betydande stödpaket för Ukraina – cirka 100 miljarder euro för nästa budgetperiod – och dessa pengar kommer att vara villkorade av att uppfylla reformkraven, säger Anna Jarosz-Friis, som jobbar med Ukrainafrågor vid EU-kommissionen, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen