9 juli 2026

Glädjebesked för svenska hushåll

2025 06 05

Inflationstakten kom in lägre än vänta

Detta enligt Statistiska centralbyråns Snabb-KPI som släpptes tidigt på torsdagsmorgonen.

Den preliminära inflationstakten enligt KPI för maj 2025 var 0,2 procent, vilket var en nedgång från 0,3 procent i april. 

Månadsförändringen för KPI från april till maj var 0,0 procent.

Det är lägre än vad analytikerna hade väntat sig, uppger Di.

2,3 procent

Den preliminära inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var oförändrad på 2,3 procent från föregående månad. 

Månadsförändringen för KPIF från april till maj var 0,1 procent.

För KPIF-XE (KPIF exklusive energi) var den preliminära inflationstakten i maj 2,5 procent, vilket kan jämföras med 3,1 procent i april. 

Månadsförändringen för KPIF-XE från april till maj var 0,2 procent.

– Inflationstakten i maj förväntas sjunka enligt KPI medan KPIF väntas vara oförändrat, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Läs mer: Icas vinst faller – “Resultatet blev svagare”

Det är Snabb-KPI

Snabb-KPI är ett preliminärt snabbestimat som publiceras fem arbetsdagar innan den officiella publiceringen. 

För Snabb-KPI publiceras endast KPI, KPIF och KPIF-XE på total nivå. 

Mer detaljerad info samt definitiva siffror kommer den 13:e juni.

Positivt för hushållen

Den lägre inflationstakten är positivt för hushållen – dels då det kan motivera Riksbanken att genomföra en räntesänkning vid nästa möte – och dels då plånboken inte straffas lika hårt.

Det är fortsatt oklart hur Riksbanken kommer att agera vid junimötet – flera ekonomiska bedömare vill se en räntesänkning för att få igång den svaga konjunkturen.

Då kommer beskedet

Samtidigt har centralbanken flera saker att ta hänsyn till än den rådande inflationstakten och konjunkturläget.

Handelskrig och geopolitisk osäkerhet skapar huvudbry för Erik Thedéen – som har en viktig avvägning att göra.

Riksbankens nästa räntebesked kommer den 18 juni.

Foto: D. Diemer

Text: Redaktionen

5 augusti 2026

Måste ta hjälp av grannland – mardröm för Putin

2026 08 05

Ryssland slår ett rekord som inte lär glädja Putin.

Ukraina har utfört massiva attacker mot ryska mål under sommaren.

Nu tvingas Ryssland ta hjälp.

Jätteökning av importen

Under juli och början av augusti har Ukraina genomfört stora attacker mot ryska oljeraffinaderier.

Det har orsakat en stor bränslekris i Ryssland som har fått stora konsekvenser.

I juli har Rysslands bränsleimport från grannlandet Belarus nått rekordnivåer, rapporterar Reuters.

Rysslands bensinproduktion sjönk i början av juli till cirka 65 procent av den genomsnittliga säsongsförbrukningen. Dieselproduktionen sjönk också kraftigt.

Detta har alltså lett till att man tvingas importera rekordmycket bränsle från Belarus.

Bara mellan juni och juli ökade importen av bensin från Belarus med 13 procent, medan dieselleveranserna fördubblades.

Trenden under hela 2026 är ännu tydligare.

– Totalt sett ökade bensinleveranserna från Belarus till Ryssland med 25 gånger under de första sju månaderna 2026, jämfört med samma period förra året, och nådde nästan 665 000 ton. Dieselimporten ökade nästan sjufaldigt till 418 000 ton, rapporterar RBC-Ukraine.

Import även från andra länder

Situationen är mardrömslik för Putin och Kreml.

Ukrainas attacker långt inne i Ryssland har haft stor effekt och alltså lett till en rekordartad ökning av bränsleimporten från Belarus, och även från länder som Indien, Kazakstan och Marocko.

– Ökningen drevs av bränslebrist orsakade av oplanerade nedstängningar vid ryska oljeraffinaderier efter månader av ukrainska drönarattacker, enligt tidningen.

Bränslekrisen har lett till stigande priser samt långa köer och kaosartade situationer utanför ryska bensinmackar.

Kreml har också förbjudit dieselexport, med vissa undantag, till följd av krisen.

Ukraina har under sommaren genomfört en 40 dagar lång operation där man utfört en serie attacker mot rysk energiinfrastruktur samt militära anläggningar.

– Målen inkluderade oljeraffinaderier i Perm, Volgograd och Ufa, Khanskaya-militärflygfältet, radarstationer, ammunitions- och bränsledepåer samt infrastruktur vid hamnen i Taman, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

5 augusti 2026

Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

2026 08 05

Zelenskyj slår larm om Ukrainas situation.

Det har länge rapporterats om framgångar för Ukraina och tunga bakslag för Ryssland.

Men nu varnar Volodymyr Zelenskyj för att Ukraina har ett allvarligt problem.

Minskat med två tredjedelar

Leveransen av luftvärnsmissiler till Ukraina har minskat rejält under 2026.

Jämfört med 2025 har leveranserna minskat med två tredjedelar, uppger Zelenskyj på onsdagen, rapporterar Reuters.

– I år har tyvärr tillgången på antiballistiska missiler från partners minskat avsevärt. Antalet missiler för luftförsvar i leverans har minskat med två tredjedelar jämfört med 2025, uppger Zelenskyj i ett inlägg på Telegram.

– Och vi talar inte bara om denna sommar, utan om alla perioder under första halvåret 2026, tillägger han.

Han påpekar att Ukrainas partners har missiler.

– Det är viktigt att det fortfarande finns nödvändiga politiska beslut gällande leverans och acceleration av produktionsprocesser, särskilt med lokalisering i Ukraina. Detta är något som avsevärt kan stödja inte bara vårt land, utan också det globala skyddet av liv, menar Zelenskyj.

Finns flera möjliga förklaringar

Samtidigt som leveransen av missiler till Ukraina har minskat, trappar Ryssland upp sina attacker, inte minst mot huvudstaden Kyiv.

– Presidenten varnar också för att Moskva försöker avsevärt påskynda sin produktion av ballistiska missiler inför vintern, då man förväntas förnya sin kampanj mot energisektorn, enligt nyhetsbyrån.

Ukraina har bland annat brist på amerikansktillverkade Patriot-interceptorer.

Detta har varit ett problem ända sedan kriget inleddes.

De senaste veckorna har problemet dock blivit akut, enligt nyhetsbyrån, och i juli genomförde Ryssland massiva bombkampanjer mot Kyiv.

Enligt Zelenskyj beror bristen på missiler bland annat på kriget i Mellanöstern.

Men det är också möjligt att leveranserna har avstannat för att göra Ukraina mer villigt att kompromissa, menar han.

I den senaste stora ryska attacken på onsdagen misslyckades Ukrainas luftförsvar med att skjuta ned en enda av de 24 ballistiska missiler som avfyrades, enligt nyhetsbyrån.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen