Frankrike säger nej till Ukraina

2026 01 27

Ukraina vill köpa brittiska Storm Shadow-missiler.

Men Frankrike säger nej.

EU har som bekant godkänt ett lån på 90 miljarder euro för att finansiera Ukrainas behov den kommande tiden.

Men Frankrike blockerar nu Ukraina från att köpa brittiska Storm Shadow-missiler – eftersom Storbritannien inte är med i EU, rapporterar RBC Ukraine.

Frankrike säger nej

Frankrike vill att Ukraina använder pengarna för att köpa vapen tillverkade inom EU.

Detta efter att en koalition av elva EU-länder föreslagit en uppmjukning av befintliga restriktioner för att tillåta Kyiv att köpa brittiska vapen med hjälp av lånet.

Enligt nuvarande regler måste två tredjedelar av medlen gå till EU-tillverkare och ukrainska tillverkare, vilket begränsar inköp utanför EU.

Förespråkar EU

Frankrike och Emmanuel Macron har sedan länge förespråkat mer självständighet inom EU vad gäller försvaret.

Men ståndpunkten har väckt kritik inom EU, där baltiska och nordiska länder, liksom Polen, Rumänien, Tjeckien och Nederländerna, enligt uppgifter stödjer försök att begränsa Frankrikes inflytande.

Läs mer: EU:s känga till Trump – skriver nytt megaavtal

Ungern protesterar

Samtidigt kommer uppgifter om att Ungern och Slovakien protesterar mot EU:s beslut om att fasa ut gas-och oljeimport från Ryssland.

– Ungern kommer att vidta rättsliga åtgärder i EU-domstolen så snart beslutet om REPowerEU har publicerats officiellt, kommenterar Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto enligt Kyiv Independent.

– Vi kommer att använda alla juridiska medel för att få det ogiltigförklarat.

“Juridiskt trick”

Peter Szijjarto fortsätter.

– REPowerEU-planen bygger på ett juridiskt trick, där en sanktionsåtgärd presenteras som ett handelspolitiskt beslut i syfte att undvika kravet på enhällighet.

Läs mer: ”Vore ett misstag” – Kreml uppmanar omvärlden

Foto: By President.gov.ua, CC BY 4.0

Text: Redaktionen

25 maj 2026

Partisaner slår till – Ryssland förblindade

2026 05 25

Partisaner har agerat bakom fiendens frontlinjer.

Nu kommer rapporter om att den proukrainska motståndsgruppen Atesh har genomfört en operation.

I samordning med de ukrainska styrkorna har partisanerna slagit till mot det ryska området Novorossijsk, rapporterar RBC-Ukraine.

– Agenterna inaktiverade flera kommunikationstorn som säkerställer samordning mellan luftförsvarsenheter i området, samt skadade en transformatorstation som driver militära kommunikationsanläggningar, uppger tidningen.

Förblindade

Ukrainska drönare kunde, efter att partisanerna slagit till mot det ryska luftförsvaret, dra in och träffa flera mål.

Bland annat en stor oljedepå i regionen.

Atesh går själva ut berättar om operationen.

– Utan strömförsörjning förlorade stora radarstationer stabil funktion. Den ryska drönarspaningen i området kring Novorossijsk var i praktiken förblindad. Luftförsvarsenheter förlorade förmågan att svara i tid på lågt flygande mål, uppger organisationen i ett inlägg på sociala medier, rapporterar RBC-Ukraine.

Största depån

Oljedepån som träffades i attacken heter Grushovaya Balka och är den största i Kaukasusområdet.

– Anläggningens kapacitet är 1,2 miljoner ton petroleumprodukter. Den används för att lagra, distribuera och omlasta bränsle för militär utrustning och flottan i de södra delarna av Ryssland, uppger tidningen.

Förra veckan

Förra helgen slog Ukraina till med en massiv drönarattack mot Moskvaområdet.

Partisanerna från Atesh ska även då ha medverkat i operationen.

– Agenter skadade flera kommunikationslinjer i områdena Putilkovo, Kommunarka och Domodedovo. Dessa anläggningar innehöll elektronisk utrustning som används för att kontrollera lågt flygande mål, men också dataöverföring och samordning mellan ryska luftförsvarsenheter, uppger tidningen.

Attackerna mot Moskva ledde till flera dödsfall och skador.

– Våra svar på Rysslands förlängning av kriget och dess attacker mot våra städer och samhällen är helt berättigade, uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett inlägg på sociala medier i samband med attacken.

Foto: V. Razom

Text: Redaktionen

18 mars

Jätteföretag delar ut miljoner – till varje anställd

2026 05 25

På andra sidan världen får anställda fira rejält.

Några procent lönehöjning eller presentkort är det inget snack om i Sydkorea.

Anställda hos techgiganten Samsung kommer istället att få en generös bonus efter att hotet om storstrejk har försvunnit.

Samtliga anställda kommer att få pengar – och i snitt rör det sig om så mycket som motsvarande 291 000 euro, eller lite drygt 3,1 miljoner kronor, rapporterar tyska Spiegel.

Får rejäl bonus

Anställda var på väg att gå ut i strejk på grund av den ekonomiska ersättningen.

Men techgiganten har nått en överenskommelse med fackförbundet – vilket resulterar i rejäla bonusar för personalen.

Engångsutbetalningen på motsvarande 3,1 miljoner kronor till de anställda väntas ske under året.

Går bra

Bonusutbetalningen baseras enligt uppgifterna på företagets vinster. 

Samsung har gjort enorma vinster i kölvattnet av AI-boomen. 

Företaget drar nytta av den kraftigt ökade efterfrågan på datorchip. 

För närvarande antas en årsvinst på motsvarande 189 miljarder euro.

Samsungkoncernen står för omkring 12,5 procent av Sydkoreas BNP.

Läs mer: Sverige rasar mot franskt förbud

Efterfrågade produkter

Samsungs minneschip används i produkter som sträcker sig från konsumentelektronik till datorprocessorer, medan dess nästa generations högbandsbreddsminnen är nyckelkomponenter för att skala upp AI-datacenter, uppger The Straits Times.

Koncernen har därav dragit nytta av den extrema efterfrågan som råder på AI-relaterade produkter.

Det har bidragit till en stark utveckling på den sydkoreanska börsen under den senaste tiden.

Enorma pengar

AI-jättar som Google, Microsoft och Amazon investerar enorma summor pengar på AI-infrastruktur.

Det har drivit börser i såväl USA som Sydkorea.

Den amerikanska börsen har stigit kraftigt under den senaste tiden trots oroligheterna i Mellanöstern – till stor del drivet av den rådande AI-boomen.

Läs mer: Då ryker pengarna – många anställda riskerar att gå miste

Arkivfoto: J. Appel

Text: Redaktionen