Efter att USA:s president Donald Trump för lite drygt ett år sedan aviserade att högre tullar skulle införas mot en majoritet av världens länder så inleddes en kamp om att skriva nya handelsavtal med USA.

De flesta länder fick nöja sig med högre tullar än tidigare i de nya avtalen.

Samtidigt har bland annat Kanada sökt sig till Kina för ett nytt avtal – och nu kommer besked om att EU har säkrat en massiv ny överenskommelse med Indien, rapporterar CNBC.

Är överens

Indien och EU har kommit överens om ett “historiskt” frihandelsavtal, som hyllas som “alla affärers moder”, enligt Indiens premiärminister Narendra Modi.

– Jag gratulerar våra kollegor inom alla sektorer, såsom textilier, ädelstenar och smycken, läder och skor. Det här avtalet kommer att visa sig vara ett stort stöd för dessa branscher, säger den indiske ledaren.

Kängan till Trump

EU-toppen Ursula von der Leyen har passat på att skicka en subtil känga till Donald Trump i samband med att nya handelsavtal skrivs.

Hon säger att EU satsar på att “välja rättvis handel framför tullar. Partnerskap framför isolering. Hållbarhet framför exploatering”.

Det ses som en passning till Donald Trumps mer isolationistiska och tullfokuserade ekonomiska politik.

Trump hotar

Samtidigt som EU sluter nya avtal har Donald Trump på nytt gått ut på sociala medier och hotat med tullar.

Den här gången är det Sydkorea i fokus.

– Sydkoreas lagstiftande församling lever inte upp till sitt avtal med USA, skriver Trump på Truth Social.

– President Lee och jag nådde en fantastisk uppgörelse för båda länderna den 30 juli 2025, och vi bekräftade dessa villkor på nytt när jag befann mig i Korea den 29 oktober 2025. Varför har den koreanska lagstiftande församlingen inte godkänt det?

Nya tullar

Trump fortsätter.

– Eftersom den koreanska lagstiftande församlingen inte har antagit vårt historiska handelsavtal, vilket är deras befogenhet, höjer jag härmed de sydkoreanska TULLARNA på bilar, trävaror, läkemedel och alla andra ömsesidiga TULLAR från 15 procent till 25 procent.

Foto: European Parliament resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Tre av de rödgröna partierna – S, C och MP – låg bakom den hårt kritiserade reformen av Arbetsförmedlingen för några år sedan.

Nu har partierna ångrat sig och är överens om att reformen bör rullas tillbaka.

”Det är få som är nöjda”

Reformen av Arbetsförmedlingen var ett av Centerpartiets viktigaste krav i förhandlingarna om januariavtalet 2019, rapporterar SR.

Reformen innebar att stora delar av verksamheten privatiserades samt att 130 lokalkontor lades ned.

Nu säger partierna själva att reformen har misslyckats.

– Det blev inte så bra. Det är ju få som är nöjda egentligen, så vi ser ett behov av att hantera de här bristerna, säger Ardalan Shekarabi (S), arbetspolitisk talesperson, till radiokanalen.

Sedan reformen genomfördes har den kritiserats hårt från flera håll.

Bland annat menar Statskontoret att arbetslösa som står längst ifrån arbetsmarknaden har missgynnats av reformen.

”Privata aktörer inget självändamål”

Reformen har heller inte lett till varken lägre kostnader eller bättre resultat, enligt Institutet för arbetsmarknadspolitisk forskning.

Nu säger de tre rödgröna partierna som låg bakom reformen att Arbetsförmedlingens lokala förankring återigen behöver stärkas, samt att de privata aktörerna behöver bli bättre och kontrolleras hårdare.

– De privata aktörerna är ju inte något självändamål, de ska kunna visa att på så här många månader har jag gett personen jobb, annars ska de inte få pengar. Det är lite svårt att återskapa allting, men man får hitta nya vägar, säger Martin Ådahl (C), som var en av de centerpartister som arbetade fram reformen, enligt radiokanalen.

83 kommuner helt utan arbetsförmedling

Nyligen bekräftade en kartläggning från Unionen att Arbetsförmedlingen har dragit sig tillbaka från stora delar av landet.

Den lokala närvaron har halverats, enligt Unionens rapport.

Antalet kommuner med fast bemannade arbetsförmedlingskontor har minskat från 170 till 81. Arbetsförmedlingen saknas idag helt i 83 kommuner.

– Det här är inte en marginell förändring. Det är en systematisk tillbakadragning av staten från stora delar av landet, med tydliga konsekvenser för arbetsmarknaden, säger Peter Hellberg, förbundsordförande på Unionen, i ett uttalande. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen